Prenumerera på Skogscentralens nyhetsbrev

Vi skickar ut ett nyhetsbrev om skogsfrågor 6-8 gånger om året. Det kostar ingenting att prenumerera på nyhetsbrevet, och du kan avbeställa det när du vill.
Suomeksi

12.02.2019 Skogsbruk

Kemera-ansökan överraskade i all sin enkelhet

Skogsägaren Sami Paasonen ansåg tidigare att det är onödigt med Kemera-stöd som uppmuntrar till skogsvård. Men att göra ansökan i e-tjänsten MinSkog.fi var så enkelt att han kommer att ansöka om stöd även i fortsättningen.

Varför lönar det sig att sköta plantskogen?

ons 19 dec 2018 13:26:00

Jag vill få ut maximal vinst från min skog. Får jag tillbaka de pengar jag investerar i plantskogsvård?

Det kapital som man investerar i plantskogvård får man ofta tillbaka med riktigt bra marginal under beståndets omloppstid. Till exempel ger ett planterat och röjt granbestånd på en genomsnittlig ståndort i södra Finland drygt 30 procent mer i in­täkter än en oskött plantskog. Intäkten räknas i det här fallet ut enligt det nuvarande värdet av olika skogsvårdarbeten som utförs och avverkningsintäkter som fås i framtiden. Skillnaden förklaras långt av att en vårdad skog ger betydligt mer timmer än en oskött skog.

Plantskogsvårdens lönsamhet kan också granskas utgående från begreppet intern ränta. Investeringen ger ofta en intern ränta på 3–5 procent.

Plantskogsvården utförs oftast när skogen har ett behov av det. Arbetets ekonomiska lönsamhet minskar ändå i takt med att ståndortens bördighet minskar.

I fuktiga sänkor eller andra objekt som är svåra att utnyttja inom skogsbruket lönar det sig sällan att utföra plantskogsvård. Naturens mångfald ökar av att det finns områden där ingen skogsvård har utförts och det förbättrar också viltets förutsättningar i ekonomiskogarna.

 

Ska jag släppa in maskinen i min plantskog?

Kostnaderna för maskinell plantskogsvård är för tillfället högre än om en skogsarbetare utför arbetet och fler träd skadas än om arbetet utförs med röjsåg. Kvaliteten på det maskinella arbetet är ändå tillräckligt bra om objektet har valts rätt. Om maskinen rensar kan helhetskostnaden vara mindre än om arbetet utförs för hand, förutsatt att det leder till att senare plantskogsvård kan undvikas. Maskinell uppryckning av sly kan också kombineras med vitaliserings­gödsling i granbestånd och då ökar lönsamheten ytterligare.

 

Hur minskar jag plantskogsvårdens kostnader?

Du kan effektivast minska kostnaderna för plantskogsvården genom att utföra arbetet i rätt tid. Redan en ett års försening jämfört med att arbetet utförs i optimal tid ökar tidsanvändningen och därmed också kostnaderna med 10 procent. Kostnaderna påverkas också av årstiden då arbetet utförs. Lövträd bildar minst stubbskott när arbetet utförs mellan midsommar och slutet av juli. På frodiga ståndorter kan gräs och tätt växande sly ändå orsaka så dålig sikt att det trots allt lönar sig att utföra arbetet under den lövfria årstiden.

Behovet av arbete varierar enligt trädslag, ståndort, anläggningssätt och geografiskt läge men genom att följa rekommendationerna i god skogsvård kan man tillräckligt bra bestämma tidpunkten för plantskogsvården. Rekommendationerna i god skogsvård bygger på grundlig vetenskaplig forskning och lång praktisk erfarenhet.

Till exempel i södra Finland måste ett planterat granbestånd på en bördig stånd­ort ofta vårdas 2–3 gånger före den första gallringen.

 

Kan älgskadorna minskas med plantskogsvård?

Älgskador förekommer mest i unga tall- och björkbestånd. Även om det effektivaste sättet att minska skador på plantor är att hålla älgbeståndet på en rimlig nivå kan skadorna också minskas med avskräckningsmedel och genom att utföra plantskogsvården i rätt tid. Minst älgskador förekommer det i sådana tallskogar där alla lövträd har gallrats bort. Om lövträden kommer åt att ta över tallbeståndet äter älgarna rikligt med plantor.

I områden med tätt älgbestånd låter man björk- och tallbestånd växa tätare än normalt. Det ska finnas kring 3000 träd per hektar. Om beståndet är tätt måste man göra en extra omgång plantskogsvård och det kostar extra för skogsägaren. Risken för älgskador minskar när träden närmar sig fyra meters höjd.

 

Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral

Vi frågar

Har du sökt Kemera-stöd för skogsvård i e-tjänsten MinSkog.fi?
Ja
Nej

Resultatet på förra månadens fråga

Våndas du över skogsskattedeklarationen?

Ja (85%)
Nej (15%)
Skogscentralen på Facebook
Skogscentralen på Twitter