Skogsägare Tero Ahava kliver med stora steg längs skogsmaskinens körspår och viftar samtidigt bort myggorna. Ahava har kommit för att titta på lunden med hasselbuskar från vilken man i fjol avlägsnade stora granar.

Nu i början av sommaren börjar resultaten av den beståndsvårdande avverkningen synas. Hasselbuskarna har skjutit nya skott och tibasten, olvonet och skogspipan får dagsljus. Också linden njuter av ljuset.

- Det har länge varit tal om att avlägsna granarna. Jag följer nu med stort intresse med vilka växter och arter som kommer hit. Direkt efter avverkningen i vintras såg det ganska fult ut men med tanke på framtiden är det här en bra sak, säger Ahava.

Lundar är näringsrika växtplatser och därför har många av dem tidigare röjts för att istället bli åkermark. De lundar som finns kvar hotas i första hand av granar som tar över, som i Ahavas lund.

- Gran och hasselbuske är ett dåligt par. Granen orsakar skugga och barren försurar marken så att lundarterna inte växer lika bra. Å andra sidan kan det i en del lundar vara så att granen för med sig en betydande skara följeväxter, säger Jukka Ruutiainen, expert på naturvård på Finlands skogscentral.

- I Finlands lundar lever många organismer och nästan hälften av alla hotade skogsarter. Därför är det viktigt att skydda och vårda de lundar som finns kvar, säger Ruutiainen vidare.

Skogsmaskinförare Mikko Inkinen och Jukka Ruutiainen planerade i vintras den beståndsvårdande avverkningen i lunden och de körstråk som behövdes. De granar som skulle bort märktes ut med fiberband. 

”Skogen är mer än en kassamaskin”

Tero Ahava och hans syster blev skogsägare för omkring tre år sedan när deras mamma beslutade att överlåta sin skogsegendom åt barnen. Syskonen Ahava äger nu kring 200 hektar skog nära Pälkäne och största delen av skogen är i ekonomibruk.

- Jag studerar i stan på vintrarna och på somrarna jobbar jag här i skogen. Vi har ung plantskog, gallringsskog och grövre skog. På våra marker finns också lundskog och en bäck som är temporärt skyddade, säger Ahava.

Skogscentralens expert på naturvård Jukka Ruutiainen tog för ungefär ett år sedan kontakt med Tero Ahava. Han föreslog att man i den omkring en halv hektar stora hassellunden intill det skyddade området kunde gallra bort granar som kväver de övriga arterna under sig. Ahava och hans syster gick med på förslaget utan att fundera på saken desto vidare.

- Vi är i lyckligt lottade i och med att vi har så mycket skog att man kan pröva på allt möjligt. Vår mamma har alltid stött naturvärdena. Jag tänker också själv, att den egna skogen är mycket annat än bara en kassamaskin, säger Ahava.

Skogsmaskinen avlägsnade granar till fördel för hasselbuskarna i Laitikkala i Pälkäne i vintras.

Lundarterna återhämtar sig i sinom tid

Innan granarna kunde gallras måste man kartlägga de arter som lever i hassellunden och göra upp en skötselplan för området. NTM-centralen godkände planen och avverkningen verkställdes på vintern i samband med de gallringar i ekonomiskogarna som UPM hade planerat.

- Skuggande träd måste avlägsnas relativt försiktigt så att lundnaturens särdrag bevaras. Man kan inte göra det ”klart med en gång”. Man måste också lämna död ved i skogen för det är viktigt för hålbyggare och många insekter och tickor, säger Ruutiainen.

Experten säger också att man måste följa upp effekterna av åtgärderna i lunden. Omkring fem år efter att granarna gallrats bedöms skogsvårdsbehovet igen.

- Lundarterna börjar återhämta sig redan sommaren efter gallringen. Hasselbuskarna och skogslindarna trivs bättre när de får mera ljus. Det är alltid en liten överraskning vilka arter som uppkommer i lunden efter skogsvården, säger han.

God planering ökar mångfalden

Jukka Ruutiainen är projektchef för ett projekt med fokus på lundar i Birkaland, Lehtometsien havinaa Pirkanmaalla, och har träffat många markägare och utrett deras intresse för att vårda lundarna. Han säger att det vore bra att planera vårdåtgärder i lundarna som helheter där man ser på strukturdragen och naturvärdena i ett bredare skogsområde.

Ofta har man skyddat bara den mest värdefulla delen av ett lundområde trots att det nästan alltid finns naturvärden också i närheten av skyddsobjekten.
Lundar på naturskyddsområden kunde skötas mer än i dagsläget i samband med att det i ekonomiskogar i närheten görs avverkningar. På det sättet kunde man förena skogsägarnas ekonomiska målsättningar med vård av naturens mångfald, menar Ruutiainen.

Inom ramen för Ruutiainens projekt till nytta för lundarna har man granskat kring 70 lundar i terrängen i Birkaland och i 50 lundar har man gjort en noggrannare inventering.

Ett tiotal skogsägare har beslutat att utvidga sin lilla skyddade lund eller anlägga ett helt nytt skyddsområde. Lika många skogsägare har beslutat att skydda skogen temporärt med miljöstödsfinansiering.

Projektet som inleddes 2017 fortsätter åtminstone till slutet av 2020.

​​​​​​​Tero Ahava tillbringar somrarna i skogsarbetets tecken hemma i Pälkäne. Den egna skogen är full av möjligheter. I framtiden vill Ahava pröva på att odla till exempel sprängticka.

​​​​​​​​​​​​​​Hasselbusken skjuter ut nya skott.