Finska

Nybliven skogsägare skaffar sig kunskap

Jyväskyläbon Arto Minkkinen är som nya skogsägare är mest. Han är en medelålders man och ensam ägare till ungefär 30 hektar. Han vill också ha extrainkomster av skogen.

Den nya skogsägaren Arto Minkkinen vill lära sig mer om skogsfrågor. Köpet av skogsfastigheten kändes rätt.

15.01.2019

Text och bilder: Outi Tehomaa Grafik: Mia Ylisuutari

Timmermannen Arto Minkkinen har kommit tillbaka från ett arbetsuppdrag i södra Finland kvällen innan och sedan sovit en god natts sömn. På morgonen tar han bilen till sin skog, som ligger i Sarvenperä by i Korpilahti i Jyväskylä.

- Vi blev tvungna att sköta skogsaffären mycket snabbt för ett år sedan, då min pappa blev sjuk. Pappa och hans bror hade en skogssammanslutning. Jag köpte först pappas andel och sedan farbrors. Det blev lite panik för att vi var rädda att vi skulle bli tvungna att sälja släktens skog till någon främmande, säger Minkkinen.

Minkkinen har känt skogen intill faderns hemgård sedan han var barn. I ungdomen körde han mopedrally på stigarna med sina vänner och hjälpte däremellan sin pappa att samla ved. Som vuxen och yrkesman byggde han familjens hus av timmer från samma skog.

I och med köpet av skogsfastigheten blev han ägare till cirka 30 hektar ung gallringsskog. Dessutom är han delägare i ett dödsbos skog. Minkkinen medger att hans kunskaper om skogsbruk och virkeshandel var svaga i början.

- Pappa hjälpte mig med sina sista krafter innan han dog och gav mig kontaktuppgifterna till skogsproffs för att jag skulle komma igång, berättar han.

Allt fler skogsägare bor i städer

Arto Minkkinen är mycket nära genomsnittet när det kommer till nyblivna skogsägare i Finland. Han är en medelålders man som bor i en stad och som har köpt skogen av släktingar.

I fjol blev cirka 5 400 privatpersoner skogsägare. Av dem var 55 procent män och 45 procent kvinnor. Dessutom bildades nya dödsbon bestående av både nya skogsägare och sådana som äger skog sedan tidigare.

De nya skogsägarna har oftast ungefär 30 hektar skog som de ärvt eller köpt av släktingar, och äger den antingen ensam eller tillsammans med andra delägare. Ofta äger familjemedlemmar skog tillsammans. Ungefär en tredjedel av de nya skogsägarna äger skogen ensam.

Den genomsnittliga nyblivna skogsägaren bor fortfarande relativt nära sin skog, men detta kan komma att förändras i framtiden.

- Ännu för bara några decennier sedan bodde största delen av skogsägarna på landet och skötte skogen vid sidan av jordbruket. Befolkningsutvecklingen och flyttrörelsen har bidragit till att allt fler skogsägare bor i en stad eller tätort, längre bort från sin skog. Men att man bor i en stad eller i en annan kommun betyder inte alltid att man har långt till sin skog. Skogen kan också finnas i en kommun i närheten, säger Kaisa Laitinen, expert på skogsägartjänster vid Finlands skogscentral.

 

Uppgifterna om antalet skogsägare 2018 kommer att preciseras när all information uppdateras i registret. Åren 2016 och 2017 kom det i medeltal 7 700 nya skogsägare per år.

Laitinen säger att skogsägarnas värderingar delvis är i ett brytningsskede. Fler och fler är intresserade av olika alternativ för att sköta och använda skogen, av naturens mångfald och av klimatfrågor. Förändringen gäller i första hand unga skogsägare i södra Finland, men den märks också i norr och i småstäderna.

- Fortfarande vill en stor del av skogsägarna ha information om traditionellt skogsbruk och skogsskötsel. Den ekonomiska biten är viktig, säger Laitinen.

Intresset för skogsfrågor väcktes

Arto Minkkinen hade ända från början en stark vilja att lära sig mer om skogsfrågor. Han läste branschtidningar och diskussioner på nätet, knattrade på fickräknaren och frågade skogsvårdsföreningen om råd.

- Med skogsskattedeklarationen behövde jag mycket hjälp. Hur jag använder skogsavdraget påverkar kommande skogsaffärer. Nu kommer ju hela skatteruljangsen snart igen, säger han.

Minkkinen deltog också i MinSkog-introdagen som Skogscentralen ordnade för nya skogsägare, och bekantade sig med e-tjänsten MinSkog.fi.

- MinSkog.fi har jag använt mycket om kvällarna när jag varit på resa i arbetet. Jag har kollat på datorn var det brådskar med skötselarbeten. I e-tjänsten såg jag också att det i min skog finns ett värdefullt och skyddat bäckobjekt, som ska lämnas utanför avverkningarna, säger han.

I fjol fick den nyblivna skogsägaren pröva på att sälja virke när det gjordes förnyelseavverkning på några hektar i hans skog. I vår blir det högläggning och plantering. Minkkinens svärsonskandidat har lovar hjälpa till med planteringen.

Arto Minkkinens entusiasm har åtminstone inte minskat under hans första år som skogsägare och att det känns som att det var rätt beslut att köpa.

- Skogen ger en liten extrainkomst. Under januari-mars är det ofta lugnt på byggena, men med inkomsterna från skogen kan jag jämna ut den här säsongvariationen en aning, säger Minkkinen.

Stormvindarna har fällt träd. Arto Minkkinen är ensam ägare till cirka 30 hektar skog i Korpilahti.

 

Skatter och virkesförsäljning vållar huvudbry

Skogscentralens expert Kaisa Laitinen är van vid att svara på varierande frågor av nya skogsägare. Klart mest huvudbry vållar skogsbeskattningen, virkesförsäljning och aktuella arbeten i den egna skogen.

- Beskattningen upplevs som svår, och det finns också en viss rädsla för den. Men det lönar sig ändå att fylla i skattedeklarationen. På så sätt kan man påverka hur mycket pengar man får i handen. Skogscentralen och även många andra skogsaktörer ordnar kurser om skattefrågor under början av året, säger Laitinen.

Hon rekommenderar också MinSkog-introdagen för nya skogsägare, MinSkog-grundkursen och att man tar sig en titt på e-tjänsten MinSkog.fi.

- Det finns information att få, och man kan kontakta oss i alla frågor.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.