Det snöar och är köldgrader – hur påverkar det skogarna?

Vilka fördelar och nackdelar har snön för skogarna?

Snön är på många sätt till nytta för skogsnaturen. Snön skyddar barrträdsplantornas barr mot torkan från solen och vinden, det vill säga vårtorkan, när rötterna inte kan ta vatten från den frusna marken. Snön isolerar bra mot köld, så många djur söker skydd under snödrivorna. Snödrivor minskar också tjälbildningen i marken, vilket skyddar trädens rötter från att frysa på vintern och gör att träden börjar växa snabbare på våren. 

Under snöfattiga vintrar lider till exempel risväxterna så mycket av vårtorkan att de till och med kan torka ut. Till exempel blåbär är mycket känsligt för vårtorka. 

Rikliga snömängder kan också skada skogarna. Den tunga snön som samlas i grenarna och topparna kan bryta av grenar, toppar och till och med tjocka stammar. Särskilt tall och björk är känsliga för snöskador.

Många svampsjukdomar som är skadliga för träden drar nytta av tjocka snödrivor. Till exempel snöskytte hos tall och gran samt tallens knopp- och grentorka sprids under tjocka snödrivor. 

Ett tjockt snötäcke ökar indirekt skadorna som hjortdjuren och hararna orsakar. Älgar undviker att röra sig i tjocka snödrivor som förbrukar energi, så de stannar ofta kvar på mindre områden för att äta. Plantbestånden kan få kännbara skador på älgarnas vinterbetesområden. Tjockleken på snön påverkar också andra djurs förmåga att skaffa föda. Under snörika vintrar äter hararna mycket björk och aspar, men under snöfattiga vintrar äter de särskilt vide och blåbär.
 

Snön skyddar plantorna från vårtorka. Bild: Pixabay
 

Hur påverkar vintertemperaturerna skogarna?

Finländska trädslag tål hård vinterköld bra, eftersom de går in i viloläge på hösten. Långvariga höga temperaturer mitt i vintern aktiverar trädens livsfunktioner. Det kan utsätta träden för frostskador om temperaturen sjunker snabbt igen. Det kan också uppstå frostsprickor särskilt i lövträd.

Temperaturerna påverkar snömängden. Det finns oftast mest snö i norra Finland och i vissa områden i östra Finland där det är kallare. Det samlas också rikligast snö på höga platser. Det kan också komma rikligt med snö i kustområdena när den kalla luftmassan möter det isfria havet och vindarna transporterar nederbörden till fastlandet. 

Det kan samlas rikligt med upplegor i träden när det finns mycket fukt i luften och temperaturen och vindarna är lämpliga. Snöbelastningen kan bli stor om det bildas mer snö i grenarna och topparna på grund av fukten som finns i luften. Upplegor kan också samlas av blötsnö som samlas på trädens grenar och fryser fast. Lagom kraftiga vindar hjälper den blöta snön att fastna vid grenarna.
 

Träden tål även hårda köldgrader när de är i viloläge. Bild: Markku Remes
 

Hur utnyttjas snön i skogsarbetet?

En del av skogsmarkerna har så dålig bärighet att virkesdrivning är möjlig endast när marken är frusen eller täckt med ett tillräckligt tjockt snölager.

Snö och tjäle skyddar trädens rötter vid gallring. När avverkningsmaskinen packar ner kvistar och toppar i snön bildas efter några kölddygn ett skikt som kan bära en lasttraktor i körstråket. Längs den kan man även transportera virkeslaster utan att skada marken och rotsystemet. Att packa snön tätare och jämna ut den gör det lättare att transportera virke över diken samt i stenig eller annars ojämn terräng.

Virket kan transporteras bort från skogarna längs vintervägarna. Snön packas med en maskin tät mot marken och jämnas ut genom att ploga eller sladda den. Den frusna hårdpackade snön bär virkesbilen och dess last.

Snön utnyttjas också vid överståndaravverkning. Snön skyddar trädplantorna som ska lämnas kvar för att växa mot skador när större träd fälls ovanpå plantbeståndet. 
 

​​​​​​​

Snön skyddar trädens rötter vid avverkning och förbättrar markens bärighet. Bild: Skogscentralen