Hoppa till innehåll
|
Suomeksi
Pasi Eskelinen och Inka Muukkonen tittar på en böjd och bruten provplanka.

Man letar efter användning för träd med angrepp av granbarkborre

I ekonomiskogar orsakas varje år betydande skador av granbarkborre. Man utreder som bäst om granar som skadats av granbarkborre kan vidareförädlas och användas i byggande.

Text och bilder: Outi Tehomaa
05.05.2026 Användning av skogar
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln?
Fyll i det här fältet.
Pasi Eskelinen och Inka Muukkonen tittar på en böjd och bruten provplanka.

Provplankor har sågats av träd som skadats av granbarkborre. Forskningsingenjörerna Pasi Eskelinen och Inka Muukkonen utreder deras egenskaper.

05.05.2026

Text och bilder: Outi Tehomaa

Forskningsingenjör Pasi Eskelinen placerar en planka av sågat virke i en belastningsanordning som böjer träet för att undersöka dess hållfasthet. Under en stund händer ingenting, men sedan hörs ett kraftigt klick. När man ökar belastningen ger trädet slutligen efter och bryts sönder.  

I Nyslott, vid laboratoriet för träbyggande vid Sydöstra Finlands yrkeshögskola Xamk, undersöker man träd som skadats av granbarkborre. 

– Utifrån testerna kan vi beräkna hållfasthetsklassen för virke. Vi testar också väderbeständigheten hos ytbehandlat trä, berättar forskningsingenjör Inka Muukkonen från Xamk. 

– Målet är att få en egen kvalitetsklassificering för ett träd som är skadat på detta sätt, vilket skulle underlätta försäljningen och vidareförädlingen av det, berättar projektchef Hiljahenna Tomminen vid Finlands skogscentral. 

Träd som skadats av granbarkborre och andra insekter har undersökts i skogarna i Södra Savolax och Södra Karelen. Vid lokala småsågverk har man sågat provplankor av dem.
 

Pasi Eskelinen följer med träböjningstestet i laboratoriet.

Pasi Eskelinen följer på maskinen med hur träböjningstestet framskrider. 
 

En bruten planka i testanordningen.

Plankor som sågats från skadade träd böjs i laboratorium tills de bryts. 
 

De preliminära resultaten visar att om virke som angripits av insekter snabbt transporteras bort från skogen, kan det bli till fullt dugligt sågat virke. I dag hamnar dessa träd oftast i vedtraven för energived, för att sedan förbrännas i värme- och kraftverk. 

– Vi vet redan nu att träd som skadats av granbarkborre kan utnyttjas i byggande. Av det har man byggt till exempel staket, bastur och olika skjul och förråd. Redan nu låter flera skogsägare små sågverk såga upp skadat virke för eget bruk, berättar Tomminen.

Ett möjligt användningsområde för skadade träd skulle också kunna vara CLT-skivor, det vill säga korslimmade flerskiktsskivor, som används till exempel i väggar eller golvkonstruktioner Även detta undersöks och testas i Xamks laboratorium för industriellt träbyggande.
 

Insektsskador ökar

Granbarkborre är en skadeinsekt som slår till mot försvagade granar. De gräver sig in under trädets bark och äter av floemlagret, vilket leder till att trädet torkar ut och dör. Skador av granbarkborre orsakar årligen skogsägare förluster på miljontals euro.

Olika typer av insektsskador förväntas öka även i de finländska skogarna under de kommande åren. Som en följd av klimatförändringarna blir stormar och långa värmeböljor vanligare, vilket främjar förökningen av granbarkborre och andra skadeinsekter. I Finland är situationen fortfarande god jämfört med till exempel Centraleuropa, där det har förekommit omfattande skador av granbarkborre under de senaste åren. 

– Skogsägarna har varit glada över att vi letar efter användningsområden för träd som skadats av insekter. Detta är också ett sätt att förutse och förbereda sig på att mängden skador kommer att öka. Om det rör sig om stora mängder lönar det sig inte att använda virke som duger till förädling som energived. Målet är att det kol som är bundet i träden ska kunna bevaras, säger Tomminen.

Många faktorer påverkar den fortsatta användningen av virke som skadats av granbarkborre. I Xamks och Skogscentralens projekt Tuhto – Tuhopuut hallintaan ja tuotteiksi (Kontroll och förädling av skadade träd) utreds till exempel hur skadade träd skulle kunna sorteras ut redan i samband med avverkningen, så att det inte automatiskt hamnar som energived för förbränning. Att upptäcka och identifiera insektsskador i god tid skulle också främja saken. 

– Tid och väderförhållanden verkar vara de viktigaste faktorerna. Ju snabbare ett träd som skadats av en granbarkborre avlägsnas ur skogen, desto bättre kan det utnyttjas. För närvarande verkar det som om virket förblir användbart i cirka ett år.
Om det går lång tid efter granbarkborrens angrepp söker sig även andra insekter, som lever på döda träd, till trädet. 

– Med dem kommer rötsvampar in i trämaterialet och virket duger inte nödvändigtvis längre som sågvirke. Granbarkborren skadar enbart trädet under barken, vilket gör att träet fortfarande går utmärkt att utnyttja om det avverkas i tid, säger Tomminen.
 

Inka Muukkonen och målade delar av provplankor. ​​​​​​​

 Inka Muukkonen har målat bitar av skadat trä med olika typer av utomhusfärger. Färgernas hållbarhet testas i en väderkammare. 
 

Träplankor som skadats av granbarkborre i en hög i laboratorium.​​​​​​​

Man försöker få en egen kvalitetsklassificering för granbarkborreträd. I dag går skadat trä oftast till förbränning som energived.
 

Brädor och plankor från skadade träd

Hittills har träd som skadats av granbarkborre inte intresserat stora sågverksföretag. Sågning av skadade träd skulle kräva ändringar i de nuvarande processerna. Det är inte lönsamt, eftersom det än så länge endast finns tillgång till små mängder skadat trä. På små sågverk har man däremot redan samlat en del erfarenhet av sågning av skadat trä. 

– Jag har sågat brädor och plankor av dem, i partier om några kubikmeter fast mått. Träet är torrt och hårt att såga. Spån och damm flyger omkring, berättar sågaren Matti Huttunen från Nyslott.

Huttunen har lagt märke till att skador orsakade av granbarkborre har ökat även i skogarna i närområdet. 

– Om skogarna inte kontrolleras kan skadorna bli en överraskning för många. Granbarkborren är en riktig överlevare. 

På skogsägarnas begäran har Huttunen sågat träd som skadats av granbarkborren som måttbeställda arbeten. Han menar att ett litet sågverk inte kan konkurrera med mängden sågat virke, utan med mångsidig service och ett brett urval. Vid sågverket kan man mycket riktigt välja till exempel lärk och andra specialträslag. En del av virket går till exempel till Museiverkets objekt. I framtiden kan skadade träd vara ett material som ger små sågverk arbete. 

– Utfallet förbättras om man får ut kärnvirke. Sågaren tar en egen risk vid köp av skadade träd. I partiet kan det finnas träd som går till spillo Priset kunde kanske ligga på samma nivå som för energived, men det är svårt att säga, funderar sågaren. 

Projektchef Hiljahenna Tomminen anser att priset kunde vara något högre än för energived om man får en kvalitetsklassificering för träet och kan använda det i byggande. 

– Det behövs naturligtvis ännu mer testning, men de första resultaten är lovande.
 

Sågare Matti Huttunen sågar lärk. ​​​​​​​

Sågaren Matti Huttunen har sågat små partier granar som skadats av granbarkborre. Just nu ligger lärk i gott skick på sågbänken. 
 

Hiljahenna Tomminen bakom en hög av plankor. ​​​​​​​

Angreppen av granbarkborre förutspås öka även i Finland. Projektchef Hiljahenna Tomminen hoppas att skadade träd i framtiden kan utnyttjas bättre än i nuläget. 
 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.