Vi måste förbereda oss på klimatförändringen i skogarna – vad kan vi lära oss av Sverige?

Under de senaste åren har det visat sig att klimatet snabbt blir varmare. År 2024 överskred ökningen av jordens medeltemperatur gränsen som anses vara kritisk. Årsmedeltemperaturen steg då för första gången över 1,5 grader högre än under den förindustriella tiden. 

Klimatförändringen påverkar miljön på många olika sätt. Det kan bland annat försvaga havsströmmarna i världshaven. Havsströmmarna i Atlanten flyttar värme och fukt från tropiken norrut. På grund av golfströmmen är det i dagsläget mycket milt klimat i norra Europa i förhållande till det geografiska läget. 

I forskarnas modellberäkningar skulle vintrarna i Finland kunna bli upp till 20 grader Celsius kallare och somrarna cirka 5 grader Celsius kallare när havsströmmarna i Atlanten (AMOC) avtar. Det är dock fråga om ett fenomen som är svårt att förutspå. I vilket fall som helst ökar klimatförändringen extrema väderfenomen och effekterna syns även i skogarna under de kommande åren. 
 

Skador orsakade av granbarkborrar vid naturreservatet Tore Grav i Sverige. Det fanns många grantorrakor i området. Bild: Ida Torvinen
 

Vädret blir extremare – risken för skogsskador ökar

Klimatförändringen ökar mängden storm- och vindskador i skogarna. Ett exempel på detta är stormen Hannes som i slutet av förra året fällde skog särskilt på Finlands västkust. Träd fälldes särskilt i områden där det inte ännu hade hunnit uppstå ordentlig med tjäle i marken. 

Klimatförändringen ökar också perioder av torka och risken för skogsbränder. Torka orsakar stress för träden och försämrar deras tillväxt. Träden löper också risk för att utsättas för olika skadegörare och sjukdomar. När växtperioden och värmeperioderna blir längre kan också skadeinsekterna föröka sig bättre. Det sker också förändringar i vegetationszonerna, vilket förändrar arternas levnadsförhållanden och gör det svårare att välja trädslag. 
 

Lärdomar från Sverige – förbered dig redan före krisen

I Sverige orsakade granbarkborren omfattande skogsskador år 2018 till följd av en lång värmeperiod och torka. I vissa områden i Södermanland finns det till exempel knappt några granar som är över 50 år gamla. I Finland kan vi utifrån detta åtminstone lära oss att det lönar sig att förbereda sig på insektsskador i tid. Under varma somrar har också vi observerat att flera generationer av granbarkborrar kläcks under samma växtperiod. 

I Finland lönar det sig för skogsägarna att följa upp granskogarna och reagera snabbt om det förekommer insektsskador. Ett bra sätt att förbereda sig på skogsskador är att öka mängden blandbestånd med olika trädslag. På så sätt kan man förhindra att en enskild art av skadegörare dödar alla träd i ett stort område. Det lönar sig att välja ett lämpligt trädslag för varje ståndort.
 

Ekskog i Sverige. Marknaden för specialträdslag är fortfarande liten i Sverige. Bild: Taija Jussila
 

Trädslagsblandningar stöder skogens tillväxt och mångfald

Lövträdens betydelse ökar både i Finland och Sverige. I Finland täcker björken cirka 17 procent av virkesförrådet. I Sverige är björkens andel något mindre, cirka 13 procent. 

Björkens näringsrika lövförna förbättrar jordmånen och ökar artrikedomen i markvegetationen. Asp, sälg, rönn och hägg är nyckelarter för många organismer.  I Sverige stärks lövträdens ställning med hjälp av förädlings- och utvecklingsprogram. I Finland används björk som plywood och faner och även dess fördelar för naturen identifieras bättre än tidigare. 

– Vi besökte Sverige förra året och träffade en skogsägare vars åkrar hade beskogats med körsbär, ek, poppel och björk av den förra ägaren. Marknaden för specialträdslag är fortfarande liten i Sverige och det är inte alltid lätt att hitta en köpare i Finland heller. I framtiden kommer vi förhoppningsvis också att se möjligheterna med dessa trädslag och marknaden utvecklas, säger projektchef Taija Jussila vid Skogscentralen. 

I Finland har de inhemska trädslagen redan många styrkor och därför testar man inte heller alla främmande trädslag vid den norra gränsen av deras växtområde. 
 

Vildsvin i Öster Malma viltpark. I Sverige finns uppskattningsvis upp till 250 000 vildsvin, medan det i Finland finns drygt ett par tusen. Bild: Ida Torvinen
 

Viltvård är en del av helheten

I Finland fokuserar viltvårdsmetoderna på skogshönsfåglarnas livsmiljöer och landskapsvärden. I Sverige ger utarrendering av jaktmark skogsägarna extra inkomster. Till exempel Öster Malma besöks av många jägare och där beaktas viltet i högre grad inom skogsvården. I Sverige finns det också mer vilt än i Finland, vilket påverkar skadorna på plantbestånden och skyddslösningarna. Där används också avskräckningsmedel och viltstängsel. 

– I Sverige diskuteras också vildsvin som bökar i jorden. Detta är en utmaning för jordbruket, men i skogarna kan det öka förekomsten av kärlväxter och ettåriga växter och på så sätt främja mångfalden, säger projektchef Ida Torvinen vid Skogscentralen.

Artikeln har producerats som en del av projektet Ilme – Ilmastokestävyyttä Lounais-Suomen metsiin (Klimathållbarhet i Sydvästra Finlands skogar) (på finska) och projektet Nylands skogar i klimatförändringen. Båda projekten har fått EU:s landsbygdsfinansiering. Den privata finansiären av projektet Nylands skogar i klimatförändringen är Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden sr.