Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Korridorgallring kan sänka kostnaderna för förstagallringen

Korridorgallring har testats i några skogar på olika håll i landet. Vad handlar metoden om, och hur skiljer den sig från en förstagallring där skogsmaskinsföraren väljer vilka träd hen tar bort? Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral, svarar på frågor.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Korridorgallring kan sänka kostnaderna för förstagallringen

Korridorgallring kan vara en bra metod vid den första avverkningen som ger virke att sälja.

08.09.2020

Text: Outi Tehomaa, bilder: Sanna Talsta, grafik: Skogscentralen och Yrjö Nuutinen, Naturresursinstitutet

Vad är korridorgallring för en gallringsmetod?  

– Korridorgallring är en avverkningsmetod som kan användas i skogens första maskinella gallring. Avverkningsmaskinens körstråk placeras med cirka 20 meters mellanrum. Efter det gör maskinen 1-2 meter breda kala korridorer, som går från ett körstråk till ett annat. På så sätt förblir skogen mellan korridorerna orörd.

– Det bästa resultatet får man när föraren planerar körstråken och korridorerna enligt skogens struktur och förhållanden. Beståndet som blir kvar efter korridorgallringen är ungefär lika stort som vid en vanlig selektiv gallring.   

Vilka fördelar ger korridorgallring jämfört med vanlig förstagallring? 

– Avverkningsarbetet kan vara till och med 40 procent kostnadseffektivare och snabbare vid korridorgallring än vid traditionell selektiv gallring. Också drivningsskadorna minskar ofta då avverkningsmaskinen inte behöver väja för och akta kvarvarande träd genom att röra sig i sidled. Att förflytta maskinens skördaraggregat bakom träden är ofta ett långsamt arbete och ökar risken för skador. Vid korridorgallring kan maskinen stapla de avverkade gagnvirkes- och energivedsstammarna i korridorerna, och därifrån är det lätt att köra virket till avlägget. En annan fördel med metoden är att det behövs mindre förhandsröjning. Korridorgallring passar därför extra bra i skog där en del skogsvårdsarbete har blivit ogjort. 

– Lönsamheten i att använda nutida dyra avverkningsmaskiner i störskog är dålig. Om korridorgallring blir vanligare i framtiden kan det också komma att påverka utvecklingen av avverkningsmaskiner och deras teknik. 

En graf som visar skillnaderna mellan selektiv gallring och korridorgallring. På bilden visas avverkningsmaskinens körstråk och träd som gallras bort och lämnas kvar, samt virkeshögar vid de båda metoderna.

Bilden till vänster visar vanlig selektiv gallring och bilden till höger korridorgallring. De svarta cirklarna är träd som gallras bort och de ihåliga träd som lämnas kvar. De ljusare gröna fälten är korridorer som går utåt vertikalt från körstråket. Vid korridorgallringen tar man bort alla träd från korridorerna. De blå strecken är virkeshögar. 

 

Finns det några risker vid korridorgallring jämfört med selektiv gallring?   

– Tills vidare vet vi inte exakt hur bra det utvecklas stockträd i skogen i framtiden. En korridorgallrad skog växer annorlunda än en skog som gallrats selektivt. Det är befogat att vänta sig att traditionell selektiv gallring ger mera stock. För stockvirke betalas i dag ett mer än tre gånger högre pris än för massaved, så redan en liten skillnad i mängden stock påverkar skogsägarens framtida avverkningsinkomster betydligt.  

– Korridorgallring kan också leda till ökade snöskador om grenarna på det kvarvarande beståndet växer mer på ena sidan. Det här är samma fenomen som i skog på kanterna mot ellinjer. Snön samlas på de yvigare grenarna mot den öppna platsen och börjar böja trädet.

I vilken slags skog passar korridorgallring? 

– Det skulle kunna passa till exempel på alltför täta förstagallringsobjekt som annars skulle kunna bli ogallrade eftersom de ger så lite gagnvirke. Sådana objekt skulle kunna vara till exempel tallskog som uppstått naturligt eller genom sådd på torr mo, eller ett objekt där plantskogsvården inte gjort tillräckligt kraftigt eller blivit helt ogjord.  

Kan man få Kemera-stöd för vård av ungskog för objekt som korridorgallrats? 

– Visst är det möjligt, om villkoren för Kemera-stöd fylls. Mer om Kemera-stödet för vård av ungskog finns att läsa på Skogscentralens webbplats.  

Kommer korridorgallringar att bli vanligare i framtiden? 

– Korridorgallring kommer knappast at bli allmänt om inte skogsägaren och skogsmaskinföretagaren får nytta av det effektivare arbetet. Om metoden sänker skogsägarens kommande intäkter från slutavverkningen måste det kompenseras på något sätt. Nyttan skulle kunna vara ett högre rotpris på förstagallringsvirke  eller högre timlön för virkesdrivaren. Om så sker är utsikterna bättre.

Kuvassa on puukasa käytäväharvennuksen jälkeen. Vid korridorgallring kan maskinen stapla de avverkade gagnvirkes- och energivedsstammarna i korridorerna, och därifrån är det lätt att köra dem vidare.

 

Kommentarer
bengt dahlin 14.10.2020 klo 13:06

ser billigare ut

bengt dahlin 14.10.2020 klo 13:07

billigare

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.