Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan
Till första sidan
Suomeksi

Anna Rakemaa: Naturhänsynen i skogen förbättras med naturinformation

01.10.2020

Anna Rakemaa

Anna Rakemaa är Skogscentralens skogsdirektör och har ansvarat för karteringen av skogslagsobjekten sedan 2001.

Alla bloggtexter

Med naturhänsyn i skogsbruket avses bland annat åtgärder som vidtas för att beakta skogens biologiska mångfald vid avverkningar. I praktiken handlar det till exempel om att man sparar naturvårdsträd och skyddszoner vid vattendrag, tar hänsyn till värdefulla livsmiljöer och lämnar kvar död ved. 

Olika naturhänsynsåtgärder blev en del av skogsbruket under 1990-talet. Kurser för skogsmaskinsförare och andra proffs, och uppföljning av naturhänsynen på plats i skogen har varit viktiga metoder för att omsätta naturhänsynen i praktiken. Också skogsägare har fått information och kunskap genom kurser och evenemang. De särskilt viktiga livsmiljöerna som infördes i lagstiftningen som paragraf 10 i skogslagen 1997 kartlades dessutom i en särskild terrängkartläggning som pågick i hela landet fram till 2004. 

Även om forskningen om skogens biologiska mångfald har gett nya tyngdpunktsområden så är de centrala verktygen på 2020-talet fortfarande utbildning, uppföljning av naturhänsynens kvalitet och information som samlats in om 10 §-objekten. Under de allra senaste åren har olika fjärrkarteringsapplikationer och metoder för geodataanalys tagits in vid sidan av dessa. Med de nya metoderna kan man identifiera värdefulla livsmiljöer och strukturdrag i skogarna och på ett mångsidigare sätt än förr följa verkställandet av naturhänsynen. Metoder för att identifiera skogarnas strukturdrag, livsmiljöer och enskilda träd är inne i ett intensivt utvecklingsskede just nu. De nya innovationerna kommer snart att erbjuda nya alternativ i planeringen och verkställandet av naturhänsyn.

Bättre verktyg för beslutsfattandet

Vi kan tänka att då planeringen av naturhänsynen handlat mycket om att identifiera värdefulla objekt i skogen i samband med avverkningen kommer det i fortsättningen att finnas förhandsinformation om skogens mångfaldsegenskaper och verktyg för att jämföra alternativen redan när man planerar stämplingsposten. Med den informationen och uppgifter om bland annat objektets jordmån, vattenhushållning, beståndsstruktur och ytmodeller över terrängen skulle skogsproffsen kunna avverka med ännu bättre hänsyn till mångfalden på ett visst objekt. Också markägaren skulle ha tillgång till samma uppgifter om skogens mångfald i tjänsten MinSkog.fi. 

När naturhänsynen bygger på fjärrkartering och geodatamaterial kan också uppföljningen av kvaliteten på naturhänsynen lättare gå in i den digitala eran. Man kommer inte längre att behöva mäta lika mycket mångfaldsinformation ute på stämplingsposterna, och uppföljningsinformationen kan göras mer täckande med hjälp av uppgifter som produceras automatiskt utifrån fjärrkarteringsmaterialet. Information om hur väl man tagit hänsyn till naturen på en stämplingspost kan samlas in mer systematiskt än nu, och informationsinsamlingen kan vara kontinuerlig och delvis ske redan under avverkningens gång. 

Övergången till databaserad naturhänsyn är en stor möjlighet när det gäller hållbar användning av skogen. Då gäller det att avgöra vilka delar av det nya datamaterialet och analysmetoderna som är till störst nytta som verktyg för att trygga skogsnaturens mångfald i det praktiska skogsbruket. Målet ska vara att de som arbetar i skogsbruket kan koncentrera sig på att få ett bra naturhänsynsresultat med hjälp av den bästa information som finns att tillgå.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.