Anna Rakemaa: Skogsbrukets stödsystem förnyas

Skogsbruket får ett nytt stödsystem. Jord- och skogsbruksministeriet bereder som bäst lagstiftning för hur skogsvård och naturvård på privat mark ska stödas ekonomiskt framöver. 

Målet med det nya stödsystemet har stakats ut i Nationella skogsstrategin 2025. Enligt den ska skogsbrukets stödsystem bidra till att de skogspolitiska målen nås. Stöden aktiverar privata skogsägare till beslut och åtgärder samt leder till ändamålsenlig skötsel och användning av skogen. Stödsystemet ska främja ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk. Systemets praktiska innehåll har beretts av arbetsgruppen Skogsbrukets incitamentsystem på 2020-talet, som slutförde sitt arbete i början av 2021. 

Stöd har gett stora resultat i skogarna 

Skogsbrukets stöd är riktade till privata skogsägare eftersom 60 procent av skogarna i Finland är privatägda. Privat skog är en viktig råvarukälla för skogsindustrin. Tanken bakom stöden till skogsbruket är långsiktiga investeringar i virkesproduktion, den dåliga privatekonomiska lönsamheten och den samhällsekonomiska nyttan. 

Undersökningar visar att skogsbruksstöden ökar mängden utförda skogsvårdsarbeten, utbudet av virke och avverkningsmöjligheterna på lång sikt. Det direkta offentliga stödet har också ökat arealen utförd skogsvård och höjt sannolikheten att en enskild skogsägare ska vårda sin ungskog. 

Stödet för vård av ungskog tillsammans med stöden för drivning av energived och flisning har främjat bioenergimålen. Det statliga stödet för samprojekt för väg- och dikesarbeten ser ut att öka privata skogsägares investeringar också i deras egna privata projekt. Skogsbrukets naturvårdsstöd främjar å sin sida biologisk mångfald i ekonomiskog. 

Kolbindning och förebyggande av skogsskador betonas 

I beredningen av det nya stödsystemet har skogens roll i klimatförändringen och i anpassningen till den lyfts upp vid sidan av målen för den traditionella virkesproduktionen och skogsnaturens mångfald. I riktandet av skogsvårdsstöden ska man beakta kolbindningsaspekten och hur skogsskador förebyggs. 
I arbetsgruppens förslag kommer de här faktorerna speciellt synligt fram i arbetsslaget planering av torvmarksskog. I fortsättningen ska vården av torvmarksskogar planeras som en helhet bestående av hela tillrinningsområdet, på ett sätt som beaktar vattenvården, den biologiska mångfalden och de områden som lämpar sig för virkesproduktion. Stöd ska enligt förslaget alltså inte längre beviljas för till exempel dikesrensning eller kompletteringsdikning. 

Med stödsystemen för skogsbruket har man under decenniernas gång effektivt kunnat stöda ett verkställande av de skogspolitiska målen. Med hjälp av stöden har man ökat uppkomsten av välväxande skogar, förbättrat avverkningsmöjligheterna och främjat naturens mångfald i ekonomiskog. Utifrån detta kan man sluta sig till att det går att svara på de allt mångsidigare målen för skogsbruket också med det kommande stödsystemet.