Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Antti Pajula: Skogsfondernas skogsägande orsakar diskussion

12.08.2021

Antti Pajula

Skribenten är forstmästare från Södra Österbotten som arbetar som ledande expert på skogsfastighetsstruktur i Seinäjoki. Det egentliga arbetet för honom alltför sällan ut i skogen, men på fritiden tillbringar han flera veckor om året i sin egen skog och ute på älgjakt.

Alla bloggtexter

Skogsfonder har skaffat skogsfastigheter ungefär sedan år 2015. Skogscentralens statistik visar att inhemska skogsfonder i juni 2021 ägde cirka 210 000 hektar skogsbruksmark i Finland. De största inhemska skogsfonderna är andelsbanksbaserade OP-Skogsägare, United Bankers UB Skog och S-gruppens S-Skogsfond.

Inhemska skogsfonder äger redan mycket mer skog än församlingarna (115 000 hektar). Om fondernas skogsägande under de närmaste åren ökar i samma takt så kommer skogsägandet inom några år att motsvara kommunernas skogsägande (440 000 hektar). Av hela Finlands skogsbruksmark äger inhemska skogsfonder redan 0,8 procent. Andelen är inte ännu särskilt stor, men tillväxten har under de senaste åren varit snabb.

Många investerare har under de senaste åren velat investera pengar i skogsfonder eftersom den generella räntenivån är nära noll. Avkastningen från skogsägande är mycket bättre än ränteavkastningen. I början av sin verksamhetstid köpte skogsfonderna stora skogsområden, när skogsbolaget UPM sålde områden i Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Karelen och Norra Savolax. UPM slutade för några år sedan sälja sina skogsfastigheter och under de senaste åren har skogsfonderna aktivt köpt skogsfastigheter av privata aktörer.

Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik visar att det under åren 2019 och 2020 såldes 120 000 hektar skogsfastigheter. Av arealen har skogsfonder och andra stora samfund som gör investeringar (Tornator, inhemska och utländska investeringsbolag, försäkringsbolag, stiftelser etc.) köpt nästan hälften.

Fler skogsfastigheter säljs och till högre pris

Förr var det närmast privata köpare som konkurrerade med varandra om de skogsfastigheter som kom till salu. Då betalade man mer per hektar för mindre skogsfastigheter än för större, eftersom efterfrågan och därmed konkurrensen om de små var större. Skogsfondernas intåg på skogsfastighetsmarknaden har ändrat situtationen och höjt priset på främst stora och medelstora skogsfastigheter. Fonderna är intresserade av skogshelheter som är större än 20 hektar och som finns nära bra trafikförbindelser – i synnerhet om det finns bestånd som kan avverkas direkt.

I takt med att priserna har gått upp har försäljningen av skogsfastigheter ökat. När det för tio år sedan såldes omkring 3 000 rena skogsfastigheter i Finland per år så har det under de senaste två åren sålts 4 700 skogsfastigheter per år. Det här har gynnat både alla som säljer, fastighetsförmedlarna och också staten i och med ökade intäkter i form av överlåtelsevinst- och överlåtelseskatt.

Många privata skogsägare vill öka sin egen skogsareal. För dem är förstås den allt hårdare konkurrensen och tydligt höjda priser en nackdel. Skogsägarnas intressebevakare Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har varit oroade för det här och också för att skogsfonder och andra samfund som äger skog i framtiden kan sälja skogen till utländska aktörer.

Virkesförsäljningen har ökat

Skogsfonderna får sin avkastning i huvudsak genom att sälja virke. Dessutom får de avkastning till exempel från vindkraft, försäljning av jordmaterial och försäljning av tomter. Mängden virke som kommer till försäljning har ökat i och med att skogsfonderna har kommit in på marknaden och industrin har därmed fått mer virke.

Vad händer i framtiden?

Fortsätter skogsfonderna köpa skog lika flitigt i framtiden? Det är sannolikt om den generella räntenivån fortsätter vara låg. Skogsfonderna har ändå på senaste tiden begränsat inflödet av pengar i fonderna eftersom prisnivån på skog på en del håll har blivit så hög.

Ett annat scenarium kan vara att den generella räntenivån börjar stiga klart. Då kan det gå så att fonderna inte får in mer pengar utan pengarna styrs till ränteplaceringar. Det är också möjligt att parter som har investerat pengar i skogsfonder vill ha loss pengarna. Om räntenivån stiger så att den är högre än skogens avkastning börjar skogsfonderna sälja sina skogar. Vem köper dem då? Finns det intresserade privata aktörer eller utländska aktörer?

Den som lever får se.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.