Kaisa Laitinen: Vem bestämmer om din skog?

Skogen har varit ett ständigt återkommande tema i medierna de senaste åren. Det har skrivits artiklar om allt från nedläggning av fabriker till nya investeringar och friluftstips. Avverkningar, biologisk mångfald och kolbindning får spaltutrymme, och de debatteras mycket. Klimatförändringen har lyft upp skogen på det politiska bordet. Skogen är föremål för medborgarnas intresse. När man följer med diskussioner på sociala medier verkar det som om alla har en åsikt om skog. 

När diskussionen går het känns det som att det uppstår förvirring kring vem som bestämmer hur skogarna används. Vad tänker du? Vem bestämmer? 

1. EU-parlamentet 
2. Marins regering 
3. Riksdagen 
4. Kommunfullmäktige 
5. Skogscentralens rådgivare 
6. En anställd på skogsvårdsföreningen 
7. En representant på firman som köper virke 
8. En företagare i skogsbranschen 
9. En anställd eller frivillig på en naturorganisation 
10. Vilken medborgare som helst 
11. Din sambos släkting, som arbetar i skogsbranschen 
12. Du själv, alltså skogsägaren 

Själv tänker jag att EU-parlamentet, Marins regering och riksdagen styr användningen av skog genom lagstiftningen, och kommunfullmäktige genom planläggningen. De som nämns i punkterna 5-11 på listan kan säga sin åsikt och försöka påverka besluten, men när det kommer till kritan är det bara en som bestämmer: du själv som skogsägare. 

Proffsen som arbetar vid organisationer i skogsbranschen ger råd och synpunkter om vad som skulle vara bra att göra i din skog. I allmänhet är råden just precis förslag. Varken Skogscentralens anställda eller någon annan skogsfackman har makt att säga att någon viss figur ska slyröjas eller gallras. Det viktiga är vad du som skogsägare vill med din skog och vad som är viktigt för dig. 

Vet du vad du har för mål? 

Att fatta beslut är inte alltid så lätt. De olika proffsens råd kan kännas motstridiga, så att det blir ännu mer förvirrande. En kan rekommendera någon viss åtgärd, en annan anser att något annat alternativ är bättre. Båda förslagen kan mycket väl vara förnuftiga och följa skogsvårdsrekommendationerna.

Tänk igenom vad som är viktigt för dig själv. Varför har du skog? Vad vill du få ut av skogen nu och i framtiden? Vad vill du arbeta för? Vad strävar du efter? Många av målen med skogsägandet går bra att kombinera. Skogsvård är inte någon svartvit eller ideologisk aktivitet där du måste välja sida. Om du vill kan du skydda en del av skogen, ha kontinuerlig beståndsvård i en annan del, och sedan kalavverka ett tredje område. Olika sätt att behandla skogen utesluter inte varandra, och du kan främja flera mål samtidigt. 

Å andra sidan finns det vissa biologiska skogsfakta som inte kan förbises. En gran blir inte en björk hur mycket man än skulle önska det, och en sandig jordmån kommer att förbli sandig. Skogens nuvarande trädbestånd, jordmån och andra växtförhållanden inverkar på vad man kan göra med skogen. 

I MinSkog.fi finns basuppgifter till stöd för dina beslut 

Vi på Skogscentralen producerar basuppgifter om alla privatägda skogar. Du kan se uppgifterna om din egen skog när du loggar in i tjänsten MinSkog.fi via Skogscentralens webbplats. 

I MinSkog.fi ser du bland annat information om trädbeståndet, förslag på skötselarbeten de kommande åren och information om naturobjekt. På kartorna i tjänsten finns mer information, till exempel om rovfågelbon, flygekorrobservationer och fornminnen. All den här informationen har samlats på en plats för att du ska ha lättare att fatta beslut om din skog. 

Åtgärdsförslagen i MinSkog.fi är som namnet säger förslag. De grundar sig på skogsvårdsrekommendationerna. Det är du som bestämmer om du följer förslagen eller gör något helt annat. Eller om du låter naturen ha sin gång. Skogslagen ger skogsägaren stor frihet att bestämma över sin skog. Det viktiga är vad du vill med skogen. Skogsägare, det är du som bestämmer.