Kirsi Greis: Tjänster för olika skogsägare i olika livssituationer

I mars publicerade Skogscentralen ny statistik över privatpersoner som äger skog i Finland. I statistiken ingår de som äger minst en halv hektar skog i Fastlandsfinland, men inte delägare i dödsbon eller samfällda skogar. Man kan se på statistiken över skogsägarna grupperat enligt kön, vilket landskap de bor i eller hur mycket skog de har. 

Skogsägandet är mångfacetterat i Finland. En person kan äga vissa skogsfastigheter ensam, vissa tillsammans med nära släktingar och utöver det vara till exempel delägare i ett dödsbo. Det här kan göra det krångligt att fatta beslut om skogen. Skogsfastigheterna kan finnas i olika kommuner och i olika landskap. Ägarna bor ofta någon annanstans än där deras skog växer. Den här situationen har uppstått eftersom många blir skogsägare genom arv. Man kan ha ärvt skog från båda sina föräldrar i helt olika delar av Finland. 

Grovt taget är det bara 40 procent av skogsägarna som äger hela sin skogsegendom ensam. Knappt hälften har all sin skog i samma kommun där de bor. Ungefär 44 procent har all skog i någon annan kommun än den de bor i. Det behöver inte automatiskt betyda att skogen skulle vara långt borta. Den kan finnas i en grannkommun eller i ett grannlandskap. Å andra sidan kan de som bor i stora kommunerna i norr ha långt till sin skog också om den finns i samma kommun.

Var bor skogsägarna?

Det finns nästan 441000 personer som äger två hektar skog eller mer i Fastlandsfinland. Många av dem bor i Nyland: 66 226 personer, alltså femton procent av alla skogsägare. Elva procent av skogsägarna bor i Norra Österbotten och sju procent i Birkaland. Sammanlagt bor ungefär en tredjedel av skogsägarna i de här landskapen. Sifforna skulle säkert vara högre om också delägare i dödsbon räknades med. 

Samma tre landskap hör också till de folkrikaste, och åtminstone i Nyland väntas invånarantalet fortsätta öka. När Skogscentralens statistik uppdateras kommer vi i fortsättningen att få tidsserier om utvecklingen i hela landet. Vi kommer att gå från statistik på landskapsnivå till kommunnivå. 

Olika ägare i olika delar av landet

I Nyland har 80 procent av skogsägarna all sin skog någon annanstans än på orten där de bor. Av de här nylänningarna bor de flesta i huvudstadsregionen, som onekligen är ett distansägarområde. De nyländska skogsägarna har landets lägsta medelålder, 57,7 år, och i huvudstadsregionen är den ännu lägre, 56,7 år. Det tyder sannolikt på att där finns fler som blivit skogsägare nyligen, är i arbetsför ålder och lever jäktiga år. Det är också vanligt att de äger skog tillsammans med andra. 

Om skogsägarnas värderingar vet vi att skogen är viktig för dem, målen varierar och många skogsägare har flera olika värden som de upplever som viktiga med sin skog. Skogsägarna vill värna om skogens naturvärden och artrikedom men vill samtidigt ha inkomster av skogen. Det är viktigt att erbjuda tjänster som passar olika skogsägares värderingar, deras skogsägarvardag och vardagen i övrigt. 

Kajanaland och Lappland har den äldsta medelåldern bland skogsägare, 61,4 år. I Kajanaland finns bara 12600 skogsägare, vilket motsvarar en dryg femtedel av skogsägarna i Nyland. Men i förhållande till invånarantalet är en större del av Kajanalandsborna skogsägare. Där äger över 17 procent av invånarna skog, medan bara 4 procent av nylänningarna är skogsägare. 

Skogen har en viktig roll i Kajanaland på flera sätt. Två tredjedelar av skogsägarna äger skog i kommunen där de bor. Skogen och skogsbruket är med i vardagen. Där är behovet av tjänster i samband med skötseln av skogsegendomen säkert ett annat än i Helsingforsregionen. Att äga skog tillsammans är vanligt också i Kajanaland. Ofta är det den av ägarna som bor nära skogen som har mest erfarenhet och sköter ärenden kring den gemensamma skogen för de andras räkning, om de bor längre bort. 

Det kommer en tid då ägarskapet och beslutsfattandet går vidare till de yngre, ofta just de som bor längre bort. Då skulle det vara viktigt att också de har en viss kunskap om skogsfrågor. Det vore bra att få med distansskogsägarna i beslutsfattandet medan de äldre ännu kan föra vidare erfarenheten till dem. Det är också bra att genomföra generationsskiftet i god tid. Rådgivning kring generationsskiften har länge varit en av Skogscentralens mest efterfrågade tjänster.   

Kunskap om skogsägarnas behov

När man ser på statistiken får man någon form av helhetsbild av skogsägarkåren, men man bör akta sig för stereotypier och för att anta för mycket. Förväntningarna på service och själva servicekanalerna utvecklas i snabb takt. För att kunna utveckla tjänster för olika skogsägare i olika livssituationer behöver man hela tiden dagsaktuell information. Statistiken som vi publicerar är till hjälp också när man analyserar skogsägarkåren och bildar olika målgrupper. 

Viktiga frågor är till exempel hur man fattar beslut i olika formera av gemensamt ägande, hur skogsägarens hemort, ålder och skogsareal inverkar på behovet av tjänster och hur värderingarna utvecklas.