Kyösti Turkia: Klimatvänlig energi från skogen

EU:s klimatlagspaket Fit for 55, som ska minska utsläppen, kommer att påverka hur träbaserade bränslen används för energiproduktion i framtiden. Det är en viktig fråga eftersom över 70 procent av vår förnybara energi produceras med träbaserade bränslen.

Vilka former av energived finns att tillgå när torv och stenkol ska ersättas, och hur får man den bränsleråvara som behövs när hållbarhetskriterierna och direktivet om förnybar energi begränsar tillgången till skogsenergi och paletten av träbränslen som kan användas.

Frågan om virket från unga skogar ska brännas eller förädlas väcker debatt. När efterfrågan på energived ökar uppstår det konkurrens om råvaran åtminstone på de större uppköpsområdena. Klenvirket som man får när man gallrar unga skogar går på ett resurssmart sätt till den användning där förädlingsvärdet är bäst. Skogsenergi produceras av skogsvårdens och träförädlingens sidoflöden. I det avseendet följer den inhemska skogsenergin principen att råvaran bör användas på det sätt som har bäst förädlingsvärde.

Massaved från förstagallringar går till energianvändning närmast vid sådana stämplingsposter där det finns så litet gagnvirke att det inte lönar sig att ta massaveden skilt. Över hälften av skogsenergin kommer från tillvaratagande av klenträd i samband med vård av ungskog. När man tar tillvara kvistad stamved med liten diameter kan största delen av uttaget vara gagnvirke och resten klenvirke. Föreskrifterna i direktivet om förnybar energi enligt vilka gagnvirke inte ska användas till energi gäller grovt gagnvirke och orsakar inga större förändringar i nuvarande praxis för virkesanskaffning i Finland.

Träenergins roll för försörjningsberedskapen ökar

Torv och fossila bränslen kommer under de närmaste åren till stora delar att ersättas av skogsflis. Lokalt producerade bränslen har stor betydelse för försörjningsberedskapen. Små värmeverk vars bränsleförsörjning sköts av lokala maskin- och flisföretagare, använder inhemsk energived. Annat är det med stora kraftverk på landskapsnivå, som allt mer fått ty sig till importerad flis när användningen av torv körts ner i snabb takt. Omvälvningen i energibranschen har också överraskat skogsbranschens aktörer och uppköparna av energived.

Viktiga faktorer när det gäller att få den inhemska energiveden i rörelse är lönsamheten i drivningen av energived och de höga anskaffningskostnaderna. Trots att priset på skogsflis levererad till användare har stigit är det fortfarande för dyrt att ta tillvara klenvirke i förhållande till värdet. Inte heller kemera-stöden ledde i fjol till att tillräckligt med klenvirke togs tillvara i samband med skogsvårdsarbeten.

Genom att effektivera drivningen av energived i ungskogar skulle en allt större del av våra 400 000 hektar ungskog av energivedsmått kunna bli skötta. Tillverkarna av avverkningsmaskiner och energigripar har lösningar på drivning i unga skogar, och den växande efterfrågan på energived skyndar på behovet att ta i bruk dessa. Den ökade efterfrågan förbättrar också möjligheterna att öka användningen av energived i stora delar av vårt land. Leveranskedjorna och terminalerna borde utvecklas så att tillgången på energived blir jämnare.

Skogsägaren bestämmer vad som görs i skogen

Förutom bättre tillväxt och framtida inkomster kan skogsägaren tänkas vara intresserad av de allt mångsidigare skötselmetoderna som gör att man bättre än förr kan ta hänsyn till naturen.

Lönsamheten kan också förbättras genom att man riktar anskaffningen till områden där det finns många förstagallringsobjekt. Skogscentralen har producerat en karttjänst där skogsägare och yrkesverksamma kan se var det finns möjliga koncentrationer av energivedsobjekt. Karttjänsten ska främja ett hållbart utbud av virke, åtgången av energived och marknadsföringen av skogsvårdstjänster. Du kan bekanta dig med karttjänsten på Skogscentralens webbplats.

Energived väntas öka i värde och användas mångsidigare

Energived väntas bli värdefullare och användas mer mångsidigt i framtiden. Förutom att brännas kommer energived redan de närmaste åren allt oftare att förädlas till bland annat biokol och bioolja. I skogsvårdsmetoderna borde möjligheterna att ta tillvara energived beaktas bättre, och man borde försöka förbättra lönsamheten och utföra skogsvårdsarbetena i rätt tid. 

En för tät förstagallringsskog kan genom gallring i bästa fall få tillbaka växtkraften, tillväxten koncentreras till de värdefullaste träden, samtidigt som det ger arbetstillfällen för företagare och självverksamma skogsägare.

Då den växande efterfrågan och mångsidiga användningen av träbränslen bättre kanaliseras till vård av ungskog, speglar sig effekterna på många sätt till lönsamheten i skogsbruket, produktion av värdefullt gagnvirke, sysselsättning på landsbygden och upprätthållande av livskraft.