Finska

Miia Saarimaa: Kvalitativa naturdata, tack!

10.10.2019

Miia Saarimaa är geograf (FD) från Uleåborg som arbetar som ledande expert på naturdata vid Finlands skogscentral. Hon är passionerad bär- och svampplockare och rör sig mycket i naturen på fritiden. Också motion ligger nära hjärtat och hon deltar aktivit i Oulun Naisvoimistelijats (Uleåborgs damgymnasters) verksamhet.

Alla bloggtexter

I den nationella skogsstrategin 2025 har man slagit fast att den årliga drivningen av stamvirke ska ökas med 15 miljoner kubikmeter jämfört med år 2013. Samtidigt vill man stärka skogsnaturens mångfald och den ekologiska och sociala hållbarheten. För att nå det här målet behövs kvalitativ information om naturen som stöder en ekologiskt hållbar användning: ju tidigare objektets naturvärden blir kända desto bättre kan miljön beaktas då åtgärder planeras.

Vad innebär naturdata och till vad behöver skogsägaren sådan information? Kort sagt så beskriver naturdata skogens och vattendragens ekologiska tillstånd, potentialen att trygga mångfalden samt behovet av och verkställandet av naturvårdsåtgärder. Finlands skogscentral upprätthåller med offentliga medel naturdata om skogen så att skogsägare och aktörer kan utnyttja informationen i situationer då man behöver fatta beslut om användningen av skogliga resurser. Vi tar inte fram all information själva utan information som andra aktörer har samlat in om naturen länkas via aktörernas distributionskanaler så de blir en del av Skogscentralens naturdata. Skogscentralens naturdata uppstår bland annat i samband med övervakning av skogslagstiftningen samt i samband med uppdrag som har att göra med främjandet och utvecklingen av skogsbruk.

Värdefull information

För skogsägare har naturdata stor betydelse eftersom information om naturvärden på ett objekt möjliggör att miljön beaktas redan innan skogsvården verkställs. Speciellt på livsmiljöer som är särskilt viktiga enligt skogslagen måste naturdata vara kvalitativa och tillgängliga för skogsägaren, eftersom ansvaret för att skogslagsobjekten bevaras ligger på skogsägaren. Sådana här skogslagsobjekt som är i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om det och som tydligt skiljer sig från den omgivande naturen är till exempel skog som växer intill en bäck, lundområden, odikade kärr, stup och skogsbestånd vid stupens nedre del samt berg i dagen och blockfält med glest bestånd. I särskilt viktiga livsmiljöer får man inte göra förnyelseavverkningar, skogsvägar, markberedning som skadar den växtlighet som är typisk för växtplatsen, dikning eller rensning av bäckar och rännilar eller använda kemiska bekämpningsmedel.

Naturdata ger värdefull information inför planeringen av åtgärder. Till exempel fuktighetsindexet som beskriver fuktigheten i markens ytskikt kan användas som hjälp i planeringen av drivningsrutter och avlägg. Kombinerat med den modell som beskriver beståndets kronskikt kan fuktighetsindexet hjälpa till i bedömningen av skyddszonernas bredd och planeringen av naturvårdsträd. Information om risken för urlakning av markpartiklar hjälper i planeringen av vattenvården så att eventuella problemobjekt hittas och är också till hjälp i planeringen av vattenvårdskonstruktioner. Naturdata om ett bestånds potential som livsmiljö för vilt kan vara nyttig information för skogsägaren för då kan man beakta särdrag som är viktiga för viltet redan i planeringsskedet. På det sättet kan naturdata erbjuda skogsägaren information också om förutsättningarna för alternativa sätt att vårda skogen, som objektets vilt- och naturproduktspotential och lämplighet för det frivilliga METSO-skyddet.

Kan visa också potentiella naturobjekt

Varje fältbesök genererar nya naturdata. Skogscentralen granskar resultatet efter avverkningar och då mäts naturvårdsträden och den döda veden och dessutom bedöms vattenvården och beaktandet av naturobjekt. Också i samband med Kemera-granskningar skapas naturdata.

Till Finlands skogscentrals uppdrag som myndighet hör att erbjuda uppdaterade och kvalitativa naturdata åt skogsägare. Därför förbättrar vi just nu den information vi har om skogslagsobjekt och andra värdefulla livsmiljöer så att kvaliteteten på data kan förbättras. Nya skogslagsobjekt kan inte ännu identifieras på ett pålitligt sätt med fjärrkartering, men potentiella naturobjekt kan vi ta fram med fjärrkartering. Dessutom kan vi utgående från bilder tagna av drönare bedöma var naturvårdsträd har lämnats på ett avverkat område och hurdan deras kvalitet är. Det är viktigt att veta placeringen så att naturvårdsträden kan beaktas också i kommande åtgärder i skogen och så småningom utvecklas till död ved.

Skogsägare ser information om den egna skogen och skogsnaturen genom att logga in i e-tjänsten MinSkog.fi. I tjänsten ser du information till exempel om naturobjekt och hotade arter på fastigheten och skogens lämplighet som livsmiljö för skogshönsfåglar.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.