Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan
Till första sidan
Suomeksi

Yrjö Niskanen: Våra skogar kommer oundvikligen att utsättas för skador

08.04.2020

Yrjö Niskanen

Skribenten är specialist på skogsskador och beredskapschef och expert på projektförvaltning vid Finlands skogscentral. På fritiden fotograferar han gärna olika fenomen i naturen.

Alla bloggtexter

Koldioxidhalten i atmosfären brukar vanligtvis nå sitt årshögsta i april. Efter det börjar halten sjunka. När våren framskrider vaknar det norra halvklotets skogar med det norra barrskogsbältet i spetsen, och börjar växa och konsumera koldioxid, så att mängden i atmosfären minskar. Den minskar ända till augusti och börjar öka igen när skogarna på norra halvklotet går i vintervila. Skogen arbetar alltså flitigt för klimatet under somrarna.

I Finland finns 23 miljoner hektar skogsbruksmark. Det motsvarar ungefär ett område stort som två idrottsstadion för varje finländare. Varje år hålls över 99 procent av skogsbruksmarken utanför kalavverkningar, och varje år får  97 procent vara i fred för alla former av avverkning.

Två och en halv miljarder ton koldioxid har bundits i våra välväxande skogar. Det är en väldig mängd, som motsvarar 50 års finländska koldioxidutsläpp med den nuvarande hastigheten. Kollagret ökar med 10-20 miljoner ton per år och kommer att fortsätta öka hela det här århundradet om det inte blir några skogsskador. Men det blir det. Skador är omöjliga att helt undvika. Bland annat skogsbränder, vindskador, granbarkborrar, barrskogsnunnor och för våra skogar nya insekter och svampar ökar oundvikligen i och med klimatförändringen. Våra enorma skogstillgångar lockande för skadegörare.

Skogsskador förvandlar på ett ögonblick skadeområdet till en utsläppskälla. Det har hänt när insekter förstört skog i delar av Mellaneuropa och i Kanada, där hela landets skogar förvandlades till en utsläppskälla i några år. Också skogsbränder har orsakat stora utsläpp i olika delar av värden, till exempel i Brasilien, Australien och Ryssland.

Se på skogen år 2100

Om vi blickar framåt till år 2100 kan vi utgå från att mycket skador är att vänta också i de finländska skogarna. I framtiden skulle tio procent av våra skogar kunna utplånas av skador på bara några år. Det skulle motsvara ungefär fem års utsläpp med Finlands nuvarande utsläppsnivå. Förstörelsen skulle också leda till stora samhällsekonomiska förluster.

Koldioxidhalten i vår atmosfär väntas sjunka från den här vårens cirka 420 ppm-enheter till 400 enheter i höst, men är mycket högre än till exempel 1995, då årets medelvärde var 365 ppm-enheter. År 2100 kommer vi också att ha ett helt annat klimat än i år. Få av de träd som växer här nu kommer fortfarande att leva då. Skogen anpassar sig till klimatförändringen och förändras naturligt av skadorna. Sent omsider kommer här att växa skog eller annan växtlighet som klarar sig i det klimat som råder då. Men det är ändå viktigt att finna sätt att förebygga onda spiraler av skador och att hjälpa skogen att anpassa sig.

När vi anpassar oss till klimatförändringen är det viktigt att tänka långt in i framtiden och minska utsläppen. Det skulle finnas skäl att göra upp en Skogen 2100-strategi: Mål för hur ekonomiskogarna och de skyddade skogarna ska se ut om kanske hundra år och hur målen ska nås. 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.