Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Skogsägaren och jägare kommer överens om jakträtt med arrendeavtal

Vilken nytta har skogsägare av att arrendera ut sin mark till jaktlaget? Vad får jägarna göra och vad behöver de tillstånd för?
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Skogsägaren och jägare kommer överens om jakträtt med arrendeavtal

En bra viltskog ger djuren näring och skydd. Viltet tycker om när det finns rikligt med blåbär och buskar, viltbuskage och ett blandbestånd.

05.11.2019

Text och bild: Päivi Mäki

Majoriteten av de privata skogsägarna har arrenderat ut sin mark till det lokala jaktlaget. Som ersättning för tillståndet att jaga på marken får markägaren ofta tjänster, viltkött eller en inbjudan till jaktfesten. Mer sällan handlar det om pengar.

- För skogsägaren är den största nyttan det att jägarna tar bort älgarna från skogen. Älgstammarna och också älgskadorna hålls på det sättet under kontroll, säger Seppo Helminen, skogsägare i Karttula i Kuopio. Han har hyrt ut skogen till två olika jaktlag.

En viktig tjänst som jägarna gör markägaren är att de inspekterar skogens skick och kan ge markägaren viktig information. Det kan handla om att det till exempel har skett skador på byggnader på fastigheten, till exempel att ett träd har fallit över en byggnad eller en tjäder har flugit in genom fönstret till stugan på hösten.

- Jägarna tillbringar hundratals timmar i skogen, också långt ute i periferin. Om de noterar att träd har fallit i en storm, att älgarna orsakat skador på träden eller att det har skett andra skogsskador så meddelar de det till markägaren. Speciellt för skogsägare långt borta från sin skog spelar den här informationen som jaktlaget ger en viktig roll, säger Helminen. 

Seppo Helminen katselee taimikkoa.

Seppo Helminen betraktar nöjt sitt björkplantbestånd. Det har bevarats tack vare att jägarna lagt ut älgband. 

Skriv dina egna önskemål i arrendeavtalet

Det lönar sig alltid att göra upp ett skriftligt jaktarrendeavtal. Finlands jägarförbund har tillsammans med Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter tagit fram ett modellavtal med grundinformation som när avtalet är i kraft, vilka djur avtalet gäller och om man har kommit överens om en ersättning. Dessutom kan skogsägaren begära att de egna önskemålen beaktas, som till exempel vilka områden som ska fredas från jakt.

Seppo Helminen jagar också själv och rekommenderar att man förutom älg också tillåter jakt på mindre och större rovdjur så att det inte uppstår områden där de här djuren inte får jagas. Skogsägaren kan enligt eget önskemål skriva in villkor i avtalet. Den som arrenderar ut marken för jakt har alltid själv rätt att jaga på sin mark.

- För jaktlagen vore det tydligast om alla avtal såg ungefär lika ut. Samma jaktlag kan ha ett tresiffrigt antal avtal och om alla har särskilda villkor så kan det i praktiken bli svårt att jaga, säger specialplanerare Matti Kervinen vid Finlands viltcentral.   

Kervinen påminner om att det är bra att nu och då jämföra äldre avtal med nuvarande lagstiftning. Till exempel är det inte tillåtet att jaga vildsvin om avtalet bara gäller hjortdjur och större rovdjur.

På arrenderad mark är det markägarens villkor som gäller

Jägare får jaga och skola sina hundar enligt villkoren i arrendeavtalet och utföra viltvårdsarbete så att markägarens egendom inte skadas av det. Däremot måste man skilt komma överens om utfodringsplatser, slickstenar, viltkameror, passtorn och andra fasta konstruktioner.

- Det finns särskilda begränsningar för att köra längs skogsvägar och det är bra att fråga markägaren om tillstånd för att röra sig utanför vägarna med motorfordon. Jag får alltid samtal om en älg har fallit i skogen och den borde hämtas med traktor eller fyrhjuling, säger Helminen.

Jägarna får göra upp eld med trä som inte har ekonomiskt värde om det inte råder varning för skogsbrand. De kan också vid behov röja bort sly. De oskrivna reglerna stipulerar att man rör sig i skogen på ett sätt som respekterar viltet och naturen, att man upprätthåller goda relationer med markägaren och att man beaktar andra som rör sig i naturen. 

Om affärsverksamhet som jaktturism ska man avtala skilt.

- Jaktlaget kan inte flytta över jakträtten till en tredje part, men kan sälja kortvariga jaktlicenser till området, säger Kervinen.

Åkern med föda åt viltet håller åtminstone en del av hjortdjuren borta från jordgubbsodlingarna.

Meddela dina kontaktuppgifter

Jaktlaget önskar att markägaren skulle meddela om kontaktuppgifterna ändras eller om skogen får en ny ägare. 

- Om den nya ägaren inte säger upp jaktarrendeavtalet inom tre månader efter affären så fortsätter avtalet vara i kraft. Det har ingen betydelse för jakten i praktiken men det blir svårt för jägarna att hålla kontakt med markägaren om jaktlaget inte får vetskap om den nya ägaren. Ibland får en ny markägare först flera år senare veta att marken är utarrenderad åt ett jaktlag, säger Kervinen.

Seppo Helminen låter två olika jaktlag jaga i hans skog.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.