Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Tiden var inne för generationsskifte på skogsfastigheten

Bröderna Reijo och Raimo Peräkangas överlåter skogen åt Reijos pojkar via generationsskifte. Både de som överlåter skogen och de som tar över den säger att tiden nu var inne för att ägandet skulle övergå till nästa generation. Generationsskiftet verkställdes genom en kombination av gåva och försäljning.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Tiden var inne för generationsskifte på skogsfastigheten

Bröderna Mika (t.h.), Toni och Jani Peräkangas fortsätter att äga skogsfastigheten när brödernas pappa Reijo (t.v.) och farbror Raimo sålde och gav bort den. Både de som avstår från skogen och de som tar över den säger att tiden nu var inne för att göra ett ägarbyte.

10.08.2021

Text och bild: Arto Takalampi

Reijo och Raimo Peräkangas äger en skogsfastighet i Lehtimäki i Alajärvi i Södra Österbotten som har varit i släktens ägo sedan 1882. Skogsfastigheten är en enhetlig 130 hektar stor fastighet som aldrig har delats upp i samband med generationsskiften.

Så förblev det också då fastigheten fick nya ägare i våras. Skogsfastigheten ägs nu i femte generation av Reijos pojkar Mika, Jani och Tomi som fick sin pappas andel som gåva. Sin farbror Raimos andel köpte de till marknadspris.

Även om man hade diskuterat både överlåtande och försäljning förut hade det blivit ogjort. Nu tyckte alla att tiden var inne.

- Raimo nämnde för många år sedan att han kunde sälja sin andel till oss. När det blev aktuellt med generationsskifte och det visade sig att Raimo ännu ville sälja sin andel så påbörjades processen att låta skogen byta ägare, säger Jani.

Raimos vilja att sälja påverkades av att hans barn inte var intresserade av att ta över skogen.

Bröderna fortsätter sköta skogen på fastigheten i form av en beskattningssammanslutning. Att dela fastigheten i tre var inte enligt dem ett vettigt alternativ, för då hade det uppstått tre i skogsbrukshänseende alltför små fastigheter. Ingen har tidigare ägt skog, men alla har erfarenhet av skogsbruk tack vare att de har varit med och arbetat på skogsfastigheten.

Experthjälp behövs

Eftersom det handlade om både gåva och försäljning var alla överens från början om att de behövde proffshjälp för att genomföra generationsskiftet. Det första steget var att låta ett proffs göra en värdering av skogsfastigheten och alla boendefastigheter på den.

- När vi började ta reda på om beskattningsfrågor fick vi snabbt rådet att ta kontakt med Skogscentralens expert Antti Pajula. Skattefrågorna är komplicerade men vi hittade rätt man för jobbet, säger Jani.

Mika säger att man räknade ut kostnaderna för de olika sätten att överlåta en skogsfastighet både på egen hand och tillsammans med Pajula. Det hade också gått för pappan att sälja fastigheten till pojkarna, men eftersom skatten var nästan den samma oavsett lösning ansågs gåva vara enklare.

- Vi hade stor nytta av att tidigare, mycket varierande ägarbyten fanns väldokumenterade. Det fanns tre olika varianter av att överlåta skogen: arv, affär och gåva, säger han.

Att göra upp pappren och anmäla allting till myndigheterna gick utan problem i den lokala banken.  

Koristeellinen kuva

Det lönar sig att öppet diskutera skogsfastighetens framtid inom familjen. Bild: Finlands skogscentral

Finns inget enda sätt som är bäst

Finlands skogscentrals ledande expert på skogsfastighetsstruktur Antti Pajula får ofta frågan vad som är det bästa sättet att verkställa ägarbyte på skogsfastighet. Utan att känna skogen, den som överlåter den eller den som ska ta över säger han alltid att det inte finns ett enda sätt som är bäst.

- Om någon expert på ägarbyte på skogsfastighet kan säga ett sådant sätt utan att känna till bakgrunden är vi ute på farligt vatten. Varje fall är unikt och situationerna varierar, säger han med lång erfarenhet.

Till exempel lönar det sig enligt Pajula oftast att ge avverkad skog i gåva. Däremot är det oftast klokast att sälja skog med rikligt bestånd. Då kan den som tar över skogen genast utnyttja skogen genom att sälja virke och genom att göra skogsavdrag i skogsbeskattningen.

Överlåtarens ekonomiska situation påverkar också. En person som har det bra ekonomiskt kanske inte behöver extra intäkter och då kan lösningen vara gåva.

- På motsvarande sätt är det smartare för en person som får en liten pension att sälja fastigheten för att trygga den egna ekonomin. Det samma gäller om det finns många barn och bara en ska ta över skogen. Då kan man ge de andra barnen sin andel i form av pengar, säger Pajula.

Ofta har de som tar över redan passerat medelåldern och har ekonomiska förutsättningar som påverkar ägarbytet på annat sätt än för trettioåringar.

Pajula säger att det slutliga ägarbytet ofta verkställs som en kompromiss, som påverkas av skatteföljderna för de olika alternativen. Ägarbyte på skogsfastighet medför alltid att det ska betalas skatter.

- Många planerar ägarbyte med utgångspunkt i skatterna. Visst måste man känna till dem så att man inte gör något fel, men beskattningen ska inte vara det som styr. Fungerande beslutsfattande och skogsbrukets fortsättning är a och o.

Det optimala vore att den som tar över har ett äkta intresse för skogsbruket. Pajula uppmanar till öppen diskussion mellan föräldrar och barn om skogens framtid.

- En lösning där skogen spjälkas upp så lite som möjligt är förstås bäst. Om det inte finns någon som kan ta över är det alltid ett bra alternativ att sälja skogen på fria marknaden när priserna har gått upp eller att ansluta skogen till en samfälld skog.

Suomen metsäkeskuksen metsätilarakenteen johtava asiantuntija Antti PajulaAntti Pajula säger att det inte finns ett bästa sätt att göra ägarbyte på skogsfastighet. Man ska ändå alltid undvika att spjälka upp skogsfastigheten i mindre bitar. Bild: Finlands skogscentral

Samägande måste upplösas i god tid

Många tvekar inför att sälja skogen för att de tror att man alltid betalar minst 30 procent skatt på försäljningspriset. Pajula säger att det är onödigt eftersom man från försäljningspriset kan dra av gåvoskattevärdet och de kostnader som har med anskaffningen och försäljningen av skogsfastigheten att göra.

Ett annat alternativ är att dra av 40 procent i form av presumtiv anskaffningsutgift om man har ägt skogen i över 10 år.

Det går att äga skog gemensamt på många sätt. Ofta är det syskon som äger skog tillsammans i form av dödsbo eller beskattningssammanslutning. Det lönar sig enligt Pajula att lösa ägandet medan syskonen ännu är i gott skick.

- Sammanslutningsandelsaffärer mellan syskon är affärer mellan nära släktingar och det finns skattemorötter. Om ägandet har varat i mer än 10 år och man köper ut den andra från sammanslutningen får denne summan oavkortat i hand. Köparen betalar överlåtelseskatten och får skogsavdrag. 

Om syskonen dör och kusiner äger skogen tillsammans är det enligt Pajula dömt att förr eller senare misslyckas.

Kommentarer
Leif wiik 18.08.2021 klo 18:47

Jag har för ett tag sedan gåvat minskogsfastighet till barnbarnen,detta för att undvika två gånger överlåtelseskatt.Man bör nog anlita experter för att undvika överraskningar,själv har jag arbetat inom lantmäterväsendet,där ser man allt som är både bra och mindre lyckade affärer.Tack för mig

sven-erik sten 21.08.2021 klo 17:38

jag står inför den situationen,och tycker att den här artiklen var lärorik.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.