Här och där syns borrhål i björkarnas stammar. Största delen av dem har redan grott igen, och mörka fält syns runt stället där man borrat. Det mörka är början på det som ska bli en sprängticka.

Sprängticksodlingen på gården Talolan tila i Virmo är ett gemensamt projekt för far och son Arsi Jokinen-Käiväräinen och Santeri Käiväräinen, och inom en nära framtid är det Santeri som tar över ansvaret. 

– En stor del av tickymparna som ympades in i träden för ungefär ett år sedan har redan börjat producera svampmycel, och en sprängticksväxt växer alltså på trädets yta, berättar Santeri Käiväräinen.

Han planterade tillsammans med sin far 200 sprängtickssvampar i träd genom ympning, alltså genom att borra hål i björkarna och plantera svampväxterna i hålen. En ymp kan ge två skördar, ibland till och med tre.  

Sprängtickorna är ett gemensamt projekt för far och son. Santeri Käiväräinen och Arsi Jokinen-Käiväräinen borrade 200 ymphål för ungefär ett år sedan.

 

– Det är inte värt att odla sprängticka i sådana björkskogar där man planerar att gallra inom de närmaste åren, säger Arsi Jokinen-Käiväräinen. 

– Sprängticksodlingar ska inte heller vara alldeles intill en hårt trafikerad väg, eftersom sprängtickan suger upp föroreningar från omgivningen. Vi satte också ymparna på den sidan av träden som inte syns till vägen, säger Santeri Käiväräinen.

 

Björken går inte till spillo 

På Talola gård finns sammanlagt ungefär hundra hektar skog, så det gick att hitta bra björkområden för sprängtickorna. Far och son satte tre ympar per björk på lite olika höjd men inte så högt att de behövde stege.

Man bör komma ihåg att borra hålen på samma sida av trädet och i en uppåtriktad lutningsvinkel, så att det inte rinner in vatten i ymphålet.

Björkarna med tickor märks ut med målfärg, men far och son har redan på ett år lärt sig komma ihåg utantill vilka träd det är.

– Efter sprängticksskördarna fälls björken och klabbas, så den går inte till spillo efter sprängticksodlingen.

Styckepriset på en ymp var 3,5 euro plus moms, och Käiväräinen och Jokinen-Käiväräinen väntar sig måttfullt en liten extrainkomst av sprängtickorna. För närvarande är kilopriset på sprängticka 40 euro. 

Hålen som borrades för ymparna förra sommaren syns fortfarande på björkstammarna. Det mörka runt borrhålet är början på en sprängticka. 
 

– Att odla sprängticka är åtminstone inte utifrån det första årets erfarenheter så värst arbetskrävande.

De två odlarna funderar därför på om de skulle kunna ta fler ympar om ett eller ett par år. 

– Sprängtickan är en sann naturprodukt som också kan börja växa på ett träd av sig själv. Kanske ska vi iaktta tillväxttakten i ett par år innan vi förivrar oss, säger Arsi Jokinen-Käiväräinen med ett skratt. 
 

I väntan på skörden 

Odling av sprängticka har ökat betydligt i popularitet de senaste åren, men det är ingenting för den otåliga. Det första året ympar man de björkar som valts, och efter 8-10 år kommer den första skörden.

– Om man gör det rätt kan man räkna med en andra skörd cirka 5-7 år efter den första, säger Niklas Kjellman vid skogstjänstföretaget Kääpä Forest, som är specialiserat på att odla sprängticka.

Efter den eventuella andra skörden kan man beroende på värdträdets skick och storlek eventuellt få ännu en tredje skörd. Om det inte kommer någon ny skörd kan man göra ved av björkarna, eller så kan man fälla dem och lämna dem kvar som död ved i skogen. Sedan kan man överväga att odla andra svampar i den döda veden och stubbarna, till exempel lackticka.

– Skogsägaren kan få en betydande extrainkomst på att odla sprängticka, vid sidan av det vanliga skogsbruket. När den första skörden är bärgad blir det en nettoinkomst på cirka 12 000 euro av en tickodling på en hektar, säger Kjellman.

Skogsägare som funderar på att börja odla sprängticka kan välja om de ympar tickorna själva eller om de anlitar en tjänsteproducent. Kääpä Forest erbjuder ympning som ett ”nycklarna i handen”-paket, vilket innebär vissa kostnader.

– Många skogsägare bor långt från sin skog och hinner och kan kanske inte sköta skogen själv.

Hundratals skogsägare har redan börjat odla sprängticka. Kääpä Forests avtalsodlingsnätverk täcker redan cirka 500 hektar och är världens största nätverk för odling av ekologisk sprängticka.

– Allt bygger på skogsägarens vilja att använda skogen mer mångsidigt och på att det är mycket lönsamt att odla rena råvaror av hög kvalitet i Finland. Sprängtickan och andra värdesvampar har också en hög exportpotential till Asien och USA.

När sprängtickan är färdig kan den användas till exempel i drycker och kosmetika. Man får inte plocka sprängtickor i skogen utan markägarens tillstånd. (Foto: Kääpä Forest)