Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Nu råder det brist på torr ved

En vedföretagare i Kangasala gjorde cirka 800 kubikmeter ved inför säsongen. Han hann inte ens föra in all ved i lagret då det fanns så många köpare. Genom vedeldning kan man minska elförbrukningen under den tuffaste vinterperioden.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Esa-Pekka Penttilä står vid stora genomskinliga tygsäckar med ved.

Jordbyggnadsarbeten är Esa-Pekka Penttiläs huvudsyssla. Vedförsäljningen är bara en bisyssla. Bild: Outi Suoranta

01.11.2022

Text: Outi Suoranta

Så länge Esa-Pekka Penttilä kommer ihåg har han fått all ved såld senast på sommaren när han fyller på med nya partier.

– I fjol tog veden slut vid årsskiftet och nu går den sista veden ut i oktober. Bra med många kunder men synd att inte kunna tillgodose efterfrågan. Många kommer säkert att bli utan ved i år.

Penttilä medger att det rådande marknadsläget inte är till någons fördel. Ur skogsägarens och vedföretagarens synvinkel vore det naturligt bäst om efterfrågan spred ut sig över en längre tid.

– När vedhandeln övergick i galopp försökte vi bara hänga med.

Den förra långa och kalla vintern antydde redan att kunderna och volymerna kommer att öka. I vintras ökade Penttilä mängden fast kubikmeter ved till 350. Han tänkte att veden då räcker till om det blir en andra kylig vinter i rad.

– Men inte heller det räckte till. Efterfrågan skulle ha kunnat stiga till hela 450 fast kubikmeter ved, men det kunde ju ingen förutspå, konstaterar Penttilä med efterklokhet.

Att tillverka ved tar ungefär ett halvt år

Penttilä är med i tjänsten Halkoliiteri men tog bort sin annons redan i början av september. I hallen har han fortfarande 150–200 kubikmeter ved, men de inväntar upphämtning eller transport.

– För inkommande säsong gjordes sammanlagt cirka 800 kubikmeter ved men vi hann inte ens föra in all ved i lagret då det fanns så många köpare. För dem som gör veden vore det optimalt om köparen skulle köpa veden färsk och torka den själv. Då skulle veden också vara lite förmånligare för köparen.

Flera vedtravar i rad i en björkskog.Det tar flera månader att torka ved. Veden torkar bra i ett förråd eller en täckt stapel. Bild: Urpo Hassinen

Penttilä, som driver verksamheten i Kangasala, har varit tvungen att öka priset på en kubikmeter ved till 80 euro på grund av de stigande kostnaderna.

– Många stamkunder har i vanliga fall köpt 2–3 kubikmeter, men nu köper även de 4–6.

Skogsägarens tankar har redan länge kretsat kring skog som ska fällas i vinter och vintern därpå. I fjol tog Penttilä bara 110 kubikmeter ved ur sin egen skog och köpte resten.

– Det kan vara svårt för många aktörer att köpa in veden och den kan plötsligt kosta det dubbla jämfört med året innan. Hittills har jag kunnat göra ved främst av björk men från och med nästa säsong kommer största delen att bestå av blandade trädslag.

– Även om man skulle köpa hur mycket massaved som helst är prissättningspolitiken förknippad med en hel del osäkerhetsfaktorer. Jag kommer eventuellt att ställas inför en situation där jag gör brännved av massaved. Varför inte, om jag får ett bättre pris på det sättet?

Vedföretagaren hoppas att folk trots den besvärliga situationen ska komma ihåg att många jobbar hårt för att det överhuvudtaget ska finnas ved till försäljning. De olika arbetsmomenten tar ungefär ett halvt år i anspråk.

– Många har fjärmat sig från praktiken och tror att ved bara kommer till av sig själv. Att torka ved tar många månader och nya vedpartier kan inte tas fram bara genom att knäppa med fingrarna.

Stor efterfrågan på ved just nu

Kyösti Turkia, expert på bioenergi och bioekonomi vid Finlands skogscentral, bedömer att ifall ved inte används för uppvärmning kommer elen inte att räcka till under de värsta köldknäpparna i vinter.

– Redan nu har risken för att elförbrukningen begränsas och ransoneras nämnts i medierna. Genom vedeldning kan man minska elförbrukningen under den hårdaste kölden och spara in på uppvärmningskostnaderna – trots att vedpriset stigit med åtminstone en tredjedel.

Turkia bor själv i Joensuu där en lös kubikmeter kostar 80 euro, men har hört att priset i Nyland är mycket högre, 120–150 euro.

– Efterfrågan på ved har varit rekordartad i höst och läget är detsamma i hela landet. I vinter kan det uppstå brist på torr ved särskilt i södra Finland där många behöver ved.

Enligt Turkia har Finland en lång tradition av vedeldning även om det inte längre finns samma slags vedföretagare i huvudsyssla som under tidigare decennier. Mängden kommersiell ved, det vill säga köpt ved, har ökat.

– Det lönar sig dock inte att hamstra mer ved än vad man behöver. Det går att uppskatta hur stor mängd ved som behövs med hjälp av olika energiräknare. Vintrar med sträng kyla är relativt sällsynta och temperaturerna varierar stort år från år. Man bör också fästa uppmärksamhet vid att man eldar på rätt sätt.

Esa-Pekka Penttilä står bredvid sin vedklyvare.Penttilä levererar veden i hållbara tygsäckar. Klabbmaskinen har en ställning som rymmer två säckar bredvid varandra. Bild: Outi Suoranta

Energived från gallringar

Enligt Turkia håller behovet av ved inte på att försvinna även om utsikterna enligt klimat- och energistrategin har varit att vedförbrukning i liten skala kommer att minska i något skede.

– Den uppskattningen gjordes visserligen före energikrisen. Jag tror att vedeldning i liten skala är en viktig del av hushållens självförsörjning och att ved även i fortsättning kommer att användas åtminstone som en parallell uppvärmningsform i kombination med jordvärme och solenergi.

– De som bygger nya hus planerar in eldstäder och många köper en fabrikstillverkad värmelagrande spis eller låter mura en spis redan för den stämningsfulla och behagliga värmens skull.

Turkia är bekymrad över tillgången till ved allteftersom mer virke behövs för energi. Råvaror finns ute i skogarna men i södra Finland räcker utbudet i regionen inte helt till för att tillgodose den växande användningen av energived.

Turkia har färska erfarenheter från en arbetsresa i Ungern där 60 procent av fällda träd tas tillvara för ved som ska upprätthålla försörjningsberedskapen.

– I Finland bör vi inom den hållbara skogsvården satsa mer på gallringar i unga skogar i syfte att säkerställa tillväxten och ett grovt bestånd. På det sättet kan vi förbättra den regionala tillgången till råvaror även för dem som tillverkar ved och för de vedföretagare som levererar till konsumenter.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.