Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Traditionell tjära är fortfarande efterfrågad

Tjära har framställts i hundratals år i Finland. Arbetet kräver tid och kunskap, men det går att göra själv om man har skog.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Två män travar ved i en rund konstruktion som ska bli en tjärdal. En annan man står bredvid och ser på.

Det tar flera dagar att konstruera en tjärdal, och själva bränningen tar beroende på tjärdalen storlek upp till en vecka. Bild: Mikko Erkinaro.

09.08.2022

Text: Maria Mäki-Hakola

Trätjärans historia ute i världen sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden, och även här hemma har tjära bränts i århundraden. En gång i tiden var tjäran en viktig exportprodukt för Finland, men i slutet av 1800-talet rasade efterfrågan när stålfartygen ersatte träfartygen. 

–I Finland tillverkades tjära först i västra Finland, vilket berodde på bebyggelsen och åförbindelserna. När skogstillgångarna började sina på grund av skövling på 1600- och 1700-talen förflyttades tyngdpunkten produktionen österut, till Kajanaland, berättar Ilkka Pollari, ordförande för föreningen Eläköön terva ry (ungefär Leve tjäran).

Tjäran har traditionellt bränts i tjärdalar i Finland

Tjäran utvinns ur trä som hettas upp i syrelösa förhållanden, så kallad torrdestillering. Tjära kan framställas också i milor eller ugnar, men i Finland har man traditionellt använt så kallade tjärdalar. 

– En traditionell tjärdal är en tätt staplad hög av kådahaltigt tallvirke som täckts med torv och jord. Värmen till tjärdalen kommer från långsamt glödande trä, säger Pollari.

Tjärdalen brinner på natten och en man står uppe på den och vaktar medan den brinner.Tjärdalen måste vaktas dygnet runt. Bild: Jonni Hulmi.  
 

Kräver tid och kunskap

Tjärbränningen tar flera dygn och kräver specialkunskaper. Medelåldern bland de erfarna tjärbrännarna är hög. Det väcker oro för hur kunskapen och tillgången till tjära ska tryggas i framtiden. 

Det ordnas publikevenemang med tjärbränning runt om i landet, men i dem produceras bara små mängder. Den inhemska tjärproduktionen täcker bara kring 25 procent av behovet. 

– Merparten av tjäran är till exempel blandvirkestjära från Kina, som importeras till Finland via Sverige. Det finns bara några få professionella tjärbrännare i vårt land. Det är svårt att göra en stor och lönsam affärsverksamhet av talltjärproduktion, som är arbetsdryg och krävande, säger Pollari.

Nya metoder för tjärutvinning önskas

Tjärbränningstekniken har varit nästan oförändrad i flera hundra år. Som ett komplement till det traditionella skulle man behöva nyare, mer flexibla metoder att framställa tjära. 

– Tjära är en närproducerad produkt som baserar sig på en förnybar råvara och som binder kol en lång tid. En modern tjärprocess som utförs i ett stålmaskineri skulle till och med kunna vara fossilfri, om processen sköttes till exempel med bränning i en behållare och med biogasvärme. Till exempel den ökande tillverkningen av biokol kan göra det möjligt att utveckla en högklassig metod för att producera tjära, säger Pollari.

Ilkka Pollari

Ilkka Pollari, ordförande för tjärföreningen Eläköön terva, hoppas att tjärbränningstraditionen ska leva vidare. Foto: Ilkka Pollari. 
 

Tjära kan användas till mycket

Den viktigaste användningen av tjära är som skydd av träkonstruktioner.

– Spåntak på kyrkor och andra historiska objekt skyddsmålas med 3-7 års mellanrum, och till det har man inte funnit något som skulle vara bättre än talltjära. Museiverket och kyrkostyrelsen, som har hundratals objekt att skydda, förutsätter att det används talltjära på deras tak, säger Pollari.

Dessutom används tjära till exempel i tillverkningen av traditionella målfärger, i skidvalla och för att skyddsmåla träbåtar och -fartyg. Tjära används också som arom i till exempel pastiller och drycker samt som vårdande produkt. 

Skogsägare kan själva utvinna tjära

Om man äger skog kan man bränna tjära själv till exempel med hjälp av en tunna. Någon ekonomisk nytta av den arbetskrävande processen är dock svår att påvisa. Men om man producerar mindre än ett ton per år behövs inget tillstånd eller kemikalieregistrering. 

– Potential till en betydande extrainkomst finns, men det kräver arbete. Det skulle vara viktigt att de som behöver tjära och de som äger tjärträden hittar varandra. Om man tänker att man av en kubikmeter tjärträ får i snitt femton liter tjära så är slutproduktens försäljningsvärde nästan 300 euro. Att planera hela värdekedjan är nödvändigt, säger Pollari. 

Se Skogscentralens video (på finska) om tjärbränning med hjälp av en tuinna:

 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.