Vad borde skogsägare veta om beskogning?

Med beskogning avser man skogsodling på ett område som inte ursprungligen är skogsmark. Sådana här marker är till exempel gamla jordbruksmarker och före detta torvtäkter.

Torvtäktsmarker kan förbli obevuxna i årtionden efter att man har slutat med torvutvinningen om man inte gör någonting åt dem. Med askgödsling kan man korrigera näringsobalansen och skapa goda förutsättningar för träden att växa. Beskogning är ett utmärkt sätt att kompensera för utsläppen som torvutvinningen orsakar. Av vissa områden bildas det till och med kolsänkor. Genom att beskoga gamla torvtäkter skapar man också behagligare landskap.

Under de senaste årtiondena har man beskogat ungefär 270 000 hektar åkrar. Under de här årtiondena har det även samlats forskningsinformation och vi har lärt oss av tidigare misstag. Det har varit speciellt utmanande att beskoga åkrar med torvunderlag. Brist på bor gör till exempel att granens toppskott försvinner och brist på kalium gör föregående årets barr gula. De här näringsämnesbristerna kan hämma tillväxten hos träden.

Andra utmaningar har varit att det är för vått, konkurrens av markvegetationen och olika skador orsakade av djur. Det lönar sig att sköta gräsbekämpningen under de första åren. Det är viktigt att välja lämpliga träslag till ståndorten. På övergivna åkrar växer träd oftast snabbt, och beskogningen kan främja uppkomsten av lundar och på så sätt öka den biologiska mångfalden.

Vilka slags områden lämpar sig för beskogning? För hurdana områden kan man få beskogningsstöd?

Områden som lämpar sig för beskogning är gamla torvtäkter med vattenhushållningen i gott skick. Väldigt våta områden lämpar sig ofta som våtmarker.

Av gamla jordbruksmarker kan man beskoga sådana områden som inte är värdefulla som öppna marker. Det är viktigt att inte beskoga till exempel vårdbiotoper, värdefulla landskapsområden, byggda kulturmiljöer eller områden med planbegränsningar. Vattenhushållningen på området som ska beskogas bör vara tillräckligt bra för träden att kunna växa. Ett område som är för vått går inte att få tillräckligt torrt för beskogning genom iståndsättningsdikning. Det är bra att veta att områden som redan är alltigenom igenvuxna anses vara skogsmark och för dem kan man inte få beskogningsstöd.

Den som ansöker om beskogningsstöd ska i princip vara en privat markägare. Man kan beviljas stöd för områden som inte är jordbruks- och skogsmarker som är i aktiv produktion. Man kan inte beviljas stöd om man har ansökt om ett eller flera av EU:s jordbruksstöd eller nationella stöd för området efter år 2019. Områdets minimiareal är 0,5 hektar och bredden ska i medeltal vara minst 20 meter.

En vårtbjörkskog som för 15 år sedan planterades på en gammal åker är redan i behov av en första gallring. 

Hur stort är beskogningsstödet?

Beskogningsstödet består av en fast kostnadsersättning och ett underhållsarvode. Kostnadsersättningen är 2 000 euro per hektar för gamla jordbruksmarker med torvunderlag och 1 500 euro per hektar för gamla jordbruksmarker med mineraljordsunderlag.

För mineraljord kan man få ett högre stöd, 1 800 euro per hektar, om man använder ett ädelt lövträd eller klibbal som huvudträdslag vid beskogningen. Man kan även få förhöjt stöd om de här lövträden har använts på minst en fjärdedel av beskogningsområdet utöver huvudträdslaget. På gamla torvtäkter är kostnadsersättningen 1 000 euro per hektar om beskogningen genomförs genom sådd och 1 500 euro per hektar om man beskogar marken genom att plantera.

Underhållsarvodet är 900 euro per hektar, av vilket hälften utbetalas två år efter verkställandet och andra hälften efter åtta år. Beskogningsstödet är beskattningsbar inkomst.

Hur ansöker man om beskogningsstöd?  

Man kan ansöka om beskogningsstöd av Skogscentralen från och med 1.3.2021. Det går att ansöka om beskogningsstöd med en pappersblankett, men det är smidigare att sköta det i den elektroniska ansökningstjänsten som öppnas 23.3. Man behöver inte logga in i tjänsten, men personen som upprättat ansökan bör skriva under den antingen med en elektronisk underskrift eller genom att printa ut ansökan från tjänsten, skriva under den för hand och sedan skicka ansökan till Skogscentralen per post. Pappersblanketterna publiceras på Skogscentralens Blanketter-sida.

Skogscentralen ber om ett bindande utlåtande om ansökan av NTM-centralen. I utlåtandet tar NTM-centralen ställning till naturens mångfald, bevarandet av ett öppet landsbygdslandskap och planbegränsningar, samt vid behov till uppmärksammandet av en lämplig vattenhushållning. NTM-centralen tar också ställning till ifall området är i aktiv jordbruksproduktion.

Godkänningsförfarandet av stödansökningarna kan förutsätta ett besök på platsen, och i sådana fall kommer man kanske inte att hinna påbörja beskogningen i vår. Anläggningsåtgärderna för beskogningen ska vara slutförda senast vid utgången av det andra kalenderåret som följer efter beviljandet av beskogningsstöd. Det är viktigt att veta att man inte får påbörja beskogningsåtgärderna förrän man har fått ett godkänt stödbeslut av Skogscentralen. Med det här vill man försäkra sig om att möjliga värdefulla öppna områden inte beskogas.

Hur mycket lämpliga områden för beskogning finns det i Finland?

I projektet Peltoheitot ja suonpohjat metsittämällä hiilinieluksi har man med hjälp av geodatamaterial undersökt var det kan finnas potentiella beskogningsområden. Man hittade 93 800 hektar områden, av vilka 9 500 hektar är tidigare torvtäkter och 84 300 hektar gamla jordbruksmarker. Man uppskattar att det finns mest av de här områdena i Norra Österbotten, ungefär 18 000 hektar, och minst i landskapet Österbotten, cirka 1 600 hektar. Mer områdesspecifik information finns på projektets webbsida.

Mera information om beskogningsstödet hittar du på Skogscentralens webbplats.