Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Vad är nyttan med att förlänga omloppstiden inom skogsodling?

Med skogens omloppstid avses den tid det tar för en trädgeneration att växa upp. I Råd i god skogsvård kan man läsa om hur länge det lönar sig att låta skogen växa och när det är dags att göra en förnyelseavverkning. Bland råden finns rekommendationer för när det lönar sig att utföra skogsförnyelse utgående från medeldiametern, då räntekravet är 2–3 procent. För glasbjörksdungar och för bestånd som växer på ojämna mark, varit ogallrade eller annars vuxit dåligt rekommenderas en viss minimiålder för förnyelse. 

Skogsägarens mål och förväntningar på avkastning avgör längden på omloppstiden. Skogsfastighetens geografiska läge, ståndorten samt tidigare behandling inverkar på hur länge det lönar sig att låta skogen växa före en förnyelseavverkning.

En måttlig förlängning av omloppstiden kan ge extra inkomster samt fördelar för klimat och mångfald

Allteftersom beståndet åldras sker en betydande del av den ytterligare tillväxten i stockvirke, vars värde är mer än trefaldigt jämfört med massaved. Skogsägaren har ekonomisk nytta av en måttlig förlängning av omloppstiden om de inkomster som fås för virket är på samma nivå som nu. 

I fortsättningen kan skogsägaren eventuellt även få andra ersättningar för en förlängning av omloppstiden, som till exempel ersättning för kolbindning, bevarande av landskapet eller rekreationsbruk. Ersättningar av det här slaget är emellertid bara under planering i det här skedet. 

En förlängning av beståndets omloppstid kan öka kolsänkorna i skogen, dvs. mängden koldioxid som binds från luften i beståndet och i marken. Hur mycket kolsänkorna ökar beror i hög utsträckning på växtförhållanden, trädslag och eventuella skador. Det behövs ytterligare forskning i de faktorer som påverkar kolförråden i marken, men man vet att träd också påverkar mängden koldioxid i marken. 

Omloppstiden kan förlängas mest i tallskogar. Tallen är den mest långlivade bland våra trädslag. Den håller bra mot till exempel torka och följder av torka. I granskogar ökar risken för skador när beståndet blir äldre.

Många arter som kräver en trädbevuxen miljö drar fördel av att förnyelseavverkningar görs mer sällan. Tjädrar, lavskrikor och flygekorrar samt skägglav och andra lavarter som växer på trädgrenar trivs i gamla bestånd. 

När omloppstiderna förlängs minskar också behovet av markberedning. Undersökningar har visat att till exempel blåbär och många mossarter har ökat när markytan inte rivs upp så ofta. Mängden död ved ökar ofta i äldre skogar, vilket är till fördel för många insekter och tickor. 

Möjligheterna till rekreation ökar också när förnyelseavverkningar senareläggs. Många som gör utflykter i naturen anser att en gammal skog är en behaglig miljö. Att beståndets omloppstid förlängs ger fördelar även för bär- och svampplockare. En del bär växer emellertid bättre vid tätare avverkningar och till exempel hallon ger en riklig skörd när det gått några år efter förnyelseavverkning. 

En förlängning av omloppstiden medför också risker

Under årens lopp börjar beståndstillväxten småningom avmattas. Ett friskt bestånd har bundit allt mer kapital, vars avkastning minskar allteftersom odlingstiden fortskrider. Om omloppstiden förlängs plötsligt minskar tillgången på virke för skogsindustrin åtminstone för en tid framåt. 

När skogarna blir äldre ökar också olika slags skogsskador. Extrema väderförhållanden som beror på att klimatet blir varmare, som stormar och torka, ökar skadorna i äldre skogar. En särskild risk utgörs av skador som orsakas av svampar och insekter, såväl endemiska som nya främmande arter av dessa. 

I Finland påträffas redan nu ett flertal insekter som orsakat lokala skador och om skicket på bestånden försämras kan skadorna spridas och större skogsområden förstöras vid lämpliga väderförhållanden. Grandungar exponeras för den största risken i anslutning till rekommendationen om förlängd omloppstid. I Södra Finland kommer man antagligen att tidigarelägga förnyelsetidpunkten i granskogar jämfört med rekommendationen för att på det sättet undvika skogsskador. Röta orsakad av gran- och tallticka samt träd som angripits av granbarkborre och sextandad barkborre är de mest sannolika skogsskadorna som kan uppstå under de närmaste årtiondena med anledning av förlängd omloppstid.

Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
 

Kommentera

Titel:
Kommentar:
Namn:
 
Blogg

Vi frågar

Tänker du söka stöd för vård av plantbestånd och unskog i år?
Ja Nej

Resultatet på förra månadens fråga

Har rottickan orsakat skador i din skog?

Ja (50%)
Nej (50%)

Röster sammanlagt 2 st

Skogscentralen på Facebook

Se mer på Facebook

Skogscentralen på X

Se mer på Twitter