Skogsvägen i skick utan dröjsmål
Skogsvägen Sammuksen metsätie i Alahärmä i Kauhava grundförbättrades för fyra år sedan och är nu i väldigt bra skick. Väglagets ordförande Jouni Mäkiluoma och bestyrelsens medlem Juhani Kosola rekommenderar att skogsvägen repareras direkt då den behöver det och Kemera-villkoren uppfylls.
Sammuksen metsätie i Alahärmä i Kauhava är i gott skick.
När man kör längs skogsvägen i Kauhava är det som att köra på en mycket större väg. Väglagets ordförande Jouni Mäkiluoma är av samma åsikt.
- Vägen har använts i fyra somrar sedan grundförbättringen. Den har hela den tiden varit i bra skick tack vare regelbundet underhåll, trots den flitiga användningen, säger han.
Också i höst har här körts och kommer att köras totalt omkring 2 500 kubikmeter virke, vilket motsvarar omkring 40 virkestransportbilar. På det läggs ännu alla transporter av maskiner.
Sedan vägen förbättrades har underhållet planerats så att vägen sladdas en gång om året och vägrenen slås vartannat år. Vägen har ännu inte behövt mera krossgrus.
Jouni Mäkiluoma (v.), ordförande för väglaget, och Juhani Kosola, medlem i bestyrelsen är nöjda över att den grundförbättrade vägen har hållit bra trots att den är i hård användning. Också den här hösten har 40 virkeslaster körts längs vägen.
Förbättrades då behovet noterades
Skogsvägen byggdes 1989 och är cirka elva kilometer lång. Användarna noterade att vägen började komma till sin ände då den inte längre gick att sladda utan att själva vägbanken kom fram.
- Stenar började komma fram med tjälen och vägbanken började också sjunka på vissa platser, säger Juhani Kosola, medlem i bestyrelsen och en av vägens grundare på 1980-talet.
Redan tidigare fanns det återkommande problem i vägunderhållet. I byggnadsskedet krossades materialet till vägens ytskikt från en moränbacke i närheten och då kom också lera med.
- Om det blev varmt efter att först ha varit minusgrader på hösten så smalt ytan till en enda välling och det uppstod spår där vatten samlades. Vi måste konstant stänga portarna, säger Kosola.
Trafiken måste speciellt under menförestider begränsas med både viktbegränsningar och portar.
År 2012 beslutade väglaget enhälligt att vägen ska grundförbättras. Skogscentralen valdes till verkställare och Otso Skogstjänster Ab tog senare över väguppgifterna. Även väglagets förvaltning har övergått till Otso.
Planerna godkändes utan problem eftersom vägen till ålder och skick uppfyllde villkoren för Kemera-finansiering. Det möjliggjorde ett stöd på 50 procent av totalkostnaderna. Man kunde också bygga 500 meter ny väg i samband med projektet.
Bara ett drygt års projekt
Den grundliga förbättringen inleddes i oktober 2014. Sly röjdes bort, dikena rensades, stenar avlägsnades och vid behov byttes också trummor ut.
Mäkiluoma säger att terrängen ställvis är utmanande med tanke på grundarbetet eftersom vägen går mellan berg och torvmark. På de mjukaste platserna förnyades därför fiberduken och så tillsattes nytt krossgrus.
På vintern 2015 kördes totalt 8 200 kubikmeter testat krossgrus som Otso använde sig av ut på vägen, över hela vägen lades ett 20 centimeter tjockt lager ut.
I samband med arbetet förnyades också trummorna under vägen och nya lades till när varje skogsskifte fick en korsning med skogsvägen. Mäkiluoma säger att en del av trummorna i metall var i riktigt dåligt skick och behövde förnyas.
- De verkar hålla i ungefär tjugo år.
Juhani Kosola (v.) och Jouni Mäkiluoma stannade bilen vid en plats där det har varit riktigt utmanande att göra grunden till vägen. Vägen går mellan berg och torvmark.
Slutgranskningen var i november 2015, alltså bara ett år och en månad efter att projektet inleddes. Totalkostnaden var 168 000 euro och då ingår alltså byggande av 500 meter ny väg. Stödet var 84 000 euro.
Av kostnaderna utgör krossgruset den överlägset största kostnaden.
Inled arbetet genast
Mäkiluoma och Kosola rekommenderar att man börjar arbetet med förbättring av vägen genast då man konstaterat att vägen behöver det och stödvillkoret om att det gått 20 år sedan stöd senast beviljades uppfylls. Båda anknyter väsentligt till projektets finansiering.
- Iståndsättningen bör göras innan vägbanken börjar ge vika och mera krossgrus går åt, annars blir det bara dyrare, säger Mäkiluoma.
Han säger att finansiering av skogsvägar är ett konkret sätt för staten att stöda den kraftigt investerande skogsindustrin. Om vi inte kan föra bort virke från skogen så riskerar leveranserna till fabrikerna att försenas.
Förbättring av skogsvägarna förbättrar också skogsvårdsmöjligheterna. Kosola säger till exempel att det är lätt att ge sig ut i skogen i två timmar för att röja om man bara kommer tillräckligt nära med bilen.
- Det är en stor tjänst samhället erbjuder i form av finansiering av de här vägarna. Det gynnar såväl skogsägare som andra användare av skogen, till exempel jägare och bärplockare, säger han.
Som en del av den grundliga förbättringen byggdes i enlighet med de dåvarande finansieringsvillkoren en halv kilometer ny skogsväg, komplett med vändplats.
Skogsvägarna behöver förbättras
Det finns mycket arbete att göra vad gäller skogsvägarnas skick. Mika Nousiainen, ledande expert på skogsvägar vid Finlands skogscentral, ger vägarnas skick högst vitsordet nöjaktigt.
- Med den nuvarande utvecklingen så försämras deras skick ytterligare, förutspår han.
Med Kemera-stöd borde man årligen grundförbättra 2 000 kilometer skogsvägar. Under de senaste åren har arbetet gjorts på ungefär 700 kilometer och det här året är inget undantag.
- Fram till oktober har arbetet gjorts på 500 kilometer och till slutet av året uppskattas arbetet göras på omkring 700-800 kilometer. Av någon orsak går det långsamt, även om stöden ligger på en bra nivå, säger Nousiainen.
Kemera-stödet för grundlig förbättring av enskilda vägar steg i fjol somras från 35 procent till 50 procent av de totala kostnaderna i södra Finland och från 45 procent till 50 procent i mellersta Finland. I norra Finland ligger stödet kvar på 60 procent av totalkostnaderna.
Nousiainen säger att de höjda stöden har synts överraskande dåligt i arbetsmängderna. Han trodde själv på förhand att effekten skulle vara större.
Om en delägare i väglaget har rätt till skatteavdrag och kan göra avskrivningar blir dennes andel bara 30 procent av totalkostnaderna.
- Nog förundras jag av att kostnaderna är av den här klassen och vägar behöver förbättras men inget ändå görs, säger Nousiainen.
Stora regionala skillnader
Det finns stora regionala skillnader i hur mycket vägar som behöver repareras. Nousiainen delar landet i fyra områden, där läget är bäst i norra Finland och näst bäst i västra Finland, men inte heller här når man målet. Sämst är läget i östra och södra Finland.
- Till exempel i Norra Karelen har man i år gjort grundliga förbättringar på 25 kilometer väg istället för på de hundra kilometer som skulle behöva göras. I södra Finland är arbetsmängden i en del landskap noll meter.
Det speciella är att den regionala viljan att förbättra vägarna, virkesreserverna och skogarnas tillväxt inte stämmer överens med varandra. När aktiviteten minskar så minskar också mängden aktörer.
Nästan alla grundförbättringar sker så att en aktör kontaktar väglagets medlemmar och säljer projektet till dem. Problemet, som Nousiainen ser det, är att en del väglag är väldigt inaktiva och det är svårt att aktivera dem och få dem beslutföra.
- Ofta är de inaktiva väglagens vägar också i dåligt skick. Det här väglaget som beskrivs i artikeln är ovanligt och ett idealfall. Om alla väglag skulle agera så skulle allting vara jättebra, säger Nousiainen.
Om det känns som att expertisen i väglaget inte räcker till för att till exempel övervaka ett vägprojekt så lönar det sig att anställa en skild övervakare. Det här fungerar på samma sätt som i byggarbeten.
Att aktivera väglag
- ”Sovande väglag”, alltså väglag som inte har haft någon verksamhet på 20-30 år är en utmaning för aktörerna och för iståndsättandet av skogsvägarna. Det finns många sådana här väglag och deras vägar är i sämre skick än genomsnittet.
- Det är svårt att få väglagen att aktivera sig och hålla möte. Det finns kanske ingen information om vilka delägarna är och ordföranden kan ha hunnit dö.
- Enligt lagen om enskilda vägar kan vägdelägare kontakta NTM-centralen om de vill sammankalla en väglagsstämma och NTM-centralen kan då ge delägaren rätt att göra det.
Källa: Mika Nousiainen, Finlands skogscentral
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.