Prenumerera på Skogscentralens nyhetsbrev

Vi skickar ut ett nyhetsbrev om skogsfrågor 6-8 gånger om året. Det kostar ingenting att prenumerera på nyhetsbrevet, och du kan avbeställa det när du vill.
Suomeksi

Behov för kalkyler i skogsbruket

För Rami Mattila är kalkylprogrammet Excel ett minst lika viktigt verktyg i skogsbruket som röjsågen. De flesta av alla arbetstimmar som han ägnat åt skogsbruket har han varit ute i skogen med röjsågen men den största delen av avkastningen har han fått med hjälp av kalkylprogrammet.

Rami Mattila i Ilmola har aktivt köpt skogsfastigheter under de senaste tio åren.

23.04.2019

Text och bild: Arto Takalampi

Skogsbruksföretagaren Rami Mattila i Ilmola medger att han granskar sitt skogsbruk med mer ekonomiska glasögon än de flesta skogsägare gör. Det samma gäller också anskaffningen av skogsfastigheter.

- De flesta skogsbruksföretagare är säkert  bättre på att till exempel uppskatta beståndsstorleken än jag är. Min styrka är att uppskatta värdet på beståndet med hjälp av ekonomisk vetenskap, säger Rami.

Mattila är utbildad i nationalekonomi och är företagsombudsman i kommunen Ilmola i Sydösterbotten. Han sköter aktivt sin skogsegendom och betonar att han är skogsbruksföretagare, inte investerare eller skogsinvesterare.

- När man på aktiemarknaden mer eller mindre får sin vinst given påverkar skogsbruksföretagaren själv med sina egna gärningar intäkterna från skogen, förklarar han skillnaden.

Mattila breddar ofta sin kunskap genom diskussioner med landets ledande skogsexperter. Han utnyttjar också aktivt forskning i branschen som bas för sina egna kalkyler.

När till exempel priset på gödsel steg för några år sedan jämförde han olika variablers inverkan på avkastningen.

- Slutsatsen var att på optimala objekt som ett 65 år gammalt tallbestånd på torr mo var det fortfarande lönsamt att gödsla.


Skogsbranschen blir sakta allt större

Rami Mattila blev aktiv skogsbruksföretagare långt tack vare sin pappas exempel och sin egen entusiasm. Fadern hade köpt skogsfastigheter vid sidan av sitt jordbruk och involverade sin då 22-åriga son i affärerna när de år 1997 köpte en gemensam skogsfastighet.

Fler skogsfastigheter köptes och generationsskiftet skedde sedan år 2005.

- Pappa var smart då han involverade mig så tidigt, för det påverkade också mitt eget intresse. Ofta blir man skogsägare, kanske lite mot sin egen vilja, när man är 60 år gammal, säger Mattila.

För knappt tio år sedan ökade Mattila sin skogsareal betydligt då han köpte skogsfastigheter enligt vissa kriterier. Nu är skogsarealen tre gånger så stor som den var i den förra generationen.

Mattila begär ofta att skogsvårdsföreningen ska göra en värdering då han funderar på att köpa ett objekt. Då får han en realistisk bild av objektet och undgår samtidigt eventuella misstankar om underprissättning.


Rami Mattila har i sitt hem en stor terrängkarta över hela västra Sydösterbotten där största delen av hans skog finns.

Nollräntan håller skogens värde uppe

Vad gäller fastställande av värdet på skogen som egendom är Mattila inte helt nöjd med att skogsfastigheter prissätts per landskap. Han anser att det inte är förnuftigt och att det leder till systematiska fel och överprissättning.

- Ofta korrigerar marknaden en felaktig prissättning, men i skogsbruket har det inte varit så. Nu då skogsfonderna kommer in i branschen ändras läget helt, som vi redan sett i försäljningen av stora skogsfastigheter i södra Finland, säger Mattila.

Han funderar nu på att köpa skog längre söderut eftersom han har som mål att ytterligare öka sin skogsareal. De nuvarande skogsfastigheterna finns främst i Sydösterbotten.

Mattila har lånat pengar för att kunna investera i skogen enligt principerna för den så kallade hävstångseffekten och förväntar sig att räntan ska gå upp från nuvarande nollränta samtidigt som skog ska sjunka i värde. Då skulle det bli möjligt att köpa fler fastigheter.

I det rådande nollränteläget har egendomsvärdet förblivit högt när pengar har sökt bättre avkastning är ränteinvesteringar.

- Trots att nollränteläget ser ut att fortsätta fortsätter jag köpa skog med liten risk. Skogsägarnas medelålder ökar och skogsfastigheter kommer ut på marknaden, vilket kommer att stabilisera det rådande marknadsläget där efterfrågan är större än utbudet.


Försiktighet i köp av torvmark

De senaste ställningstagandena om att begränsa avverkningarna har fört med sig osäkerhet i skogsägandet. De har också påverkat Mattilas lösningar, till exempel hans intresse för att köpa torvmark.

- Är det någon idé att investera årtionden i torvmarker om det i något skede blir förbjudet att avverka skog där, funderar han.

Också prat om fastighetsskatt på skog utgör enligt Mattila en risk för skogsägandet. Han säger sig förhålla sig nervöst till tanken.

- Om skatten blir av blir den permanent och inverkar i stor grad på skogsbrukets lönsamhet.

I sina egna skogar använder Mattila e-tjänsten MinSkog.fi för många olika ändamål. Den är utgångspunkten för alla skogsvårdsåtgärder och avverkningar och Mattila sköter också många myndighetsärenden via tjänsten.

- Tjänsten ger en bra helhetsbild. Användarvänligheten kunde ändå förbättras så att användaren vid behov kunde ändra på figuruppgifterna, önskar Mattila.

I fjol arbetade Mattila totalt 68 dagar i sin skog under veckoslut och semestrar. Huvudsakligen är det slyröjning och plantskogsvård som gäller. Hälften av allt röjsågsarbete gör han själv, resten köper han.

All avverkning från första gallringen görs med skördare.

Rami Mattilas skogsbruksteser

  • Kemera-stödet för tidig vård av plantbestånd är bra. Det styr skogsvårdsarbetena till rationell verksamhet.
     
  • Att besöka drivningsobjekt, det vill säga övervaka avverkningen, är ekonomiskt sett det bästa sättet att använda sin tid jämfört med alla andra skogsvårdsåtgärder.
     
  • Det lönar sig att kräva att stockmatris används och att se till att stock inte hamnar bland massaveden.
     
  • Att driva enstaka vindfällen flera kilometer bort är inte ekonomiskt lönsamt eftersom kostnaderna och rotröteskaderisken ökar. Om det på ett förstagallringsobjekt faller 10 träd per hektar så står fortfarande 990 kvar och redan följande sommars tillväxt ersätter då förlusten många gånger om.
     
  • Det lönar sig bara att försäkra riskobjekt som till exempel stämplingsposter där första gallringen ska göras och där det på den sydvästra sidan finns ett granbestånd som strax ska förnyas.
     
  • Älgskador på alla plantbestånd på ett stort område tre år i rad är inte längre en slump utan något är fel. Stammen har blivit för stor.
     
Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.