Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan
Till första sidan
Suomeksi

Bra skog för flygekorren

Flygekorrar har observerats i Mika Hämäläinens skog. Nu ska den nattliga glidflygarens livsmiljö tryggas med en egen stämplingsplan.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Mika Hämäläinen och Inna Salminen ser på ett träd i skogen som märkts ut med fiberband. Vid roten av det här trädet hittades spillning av flygekorre för några år sedan.

Vid roten av en gran i Mika Hämäläinens skog hittades spillning av flygekorre för några år sedan. Skogsrådgivaren Inna Salminen från Skogscentralen har gjort upp en plan för hur flygekorrens livsmiljö ska vårdas här i fortsättningen.

20.10.2020

Text och bild: Outi Tehomaa

Den grandominerade och skyddande blandskogen är just en sådan skog där man skulle tänka sig att flygekorren trivs. Skogen finns i Hämeenkoski i Hollola, och skogsägaren Mika Hämäläinen berättar att flygekorren har rört sig där och märkt ut sitt revir. Vid roten till en gran i en sluttning hittades gulaktiga små kulor av spillning för några år sedan. 

– Här finns grova och yviga granar som skulle passa bra som boträd för flygekorren. Ekorrarna äter alens hängen och aspens löv, så här finns också bra födoplatser, säger Inna Salminen, skogs- och naturvårdsrådgivare vid Finlands skogscentral. 

Skogsägaren Mika Hämäläinen minns att beskedet om flygekorrobservationen och vad en sådan innebär först gjorde honom betänksam, men att han snabbt förlikade sig med tanken. Och efter det har han faktiskt mött den hemlighetsfulla gnagaren öga mot öga en gång. 

– Jag var i skogen med min pappa för att laga fågelholkar. Jag märkte att bottnen på en av holkarna hängde ner och gick för att titta. Då föll en flygekorre ner från holken. De stora ögonen stirrade på mig. Vi blev båda lika skrämda, berättar han med ett leende.

Kuvassa sormi osoittaa karttaa Hämeenkosken Helvetinrotkon ympäristöstä, missä on havaittu liito-oravan jätöksiä ja virtsajälkiä.

Mika Hämäläinen har sin gård och sin skog i Hämeenkoski i Hollola. Han pekar ut platser på kartan där spillning eller urin av flygekorren har påträffats. 

 

Sparar lövträd och död ved

I fjol gjorde Skogscentralens rådgivare Inna Salminen upp en stämplingsplan för Hämäläinens marker, där man särskilt beaktar flygekorren och dess krav på livsmiljön. Planen gjordes som en del av projektet Flygekorre-Life

– Man kan göra små plockhuggningar, där man tar bort en del av granarna. Skogen vårdas som lundartad skog, och platserna där flygekorre observerats lämnas utanför avverkningarna. Död ved och lövträd sparas, och hyggesresterna måste föras bort, säger Salminen. 

Hämäläinen berättar att man planerade att genomföra beståndsvårdande avverkningar redan förra vintern, men att vädret var för milt och arbetet måste skjutas upp. Den kommande vintern överväger man saken på nytt. 

– Jag tycker att alla vinner på det. Granarna får rum att breda ut sig och bli yviga, så att flygekorren har skydd av dem också i fortsättningen. Lövträden får rum att växa, så att flygekorren får mat. Också lundarterna återhämtar sig så småningom, säger Hämäläinen. 

– Före avverkningarna märker man ut de träd som ska sparas och ger noggranna instruktioner till den som hugger. Sedan är det intressant att se effekterna, säger Salminen.

 

Flygekorren behöver trädbevuxna korridorer 

Flygekorrarna behöver så stora och enhetliga livsmiljöer som möjligt och trädbevuxna korridorer så att de kan röra sig mellan livsmiljöerna. Stammen har minskat de senaste årtiondena, och arten har klassats som hotad. I EU förekommer flygekorren bara i Finland och Estland.

I det fleråriga projektet Flygekorre-Life undersöker man hur arten kan tas ännu bättre i beaktande i planeringen av avverkningar och annan markanvändning.

– Skogscentralen gör upp sammanlagt 28 stämplingsplaner för privata skogsägares marker. Hänsyn till flygekorren i stämplings- och skogsvårdsplaner bidrar till att bevara enhetliga miljöer för arten. På en del av objekten är skydd det bästa alternativet för flygekorren, säger Skogscentralens Tea Heikkinen, som leder projektet.

Mika Hämäläinen omassa metsässään. Auringonvaloa näkyy kuusten välistä.

Mika Hämäläinen är beredd att hjälpa hotade arter, även om det kräver en viss balansgång.

 

I Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi kan skogsägarna se om det har gjorts flygekorrobservationer i deras skog. Information får man också av NTM-centralen. Heikkinen vill uppmuntra skogsägarna att ta reda på om de har flygekorrar i sina skogar. 

Om det finns en anteckning om en flygekorrobservation på ens egen skogsfastighet är det bra att nämna det för den som gör skogsbruks- eller stämplingsplanen. Då kan man utreda om flygekorren har en föröknings- eller rastplats i skogen och hur det påverkar användningen av skogen.  
 

Östfinska kor och flygekorrar går bra i samma skog 

Mika Hämäläinen och hans fru Laura Hämäläinen driver en ekogård med odling och boskap i Hämeenkoski i Hollola. Nästan hela flygekorrskogen ligger på ett betesområde för deras östfinska kor. 

Korna mumsar gräs och lufsar sedan nyfiket fram till sin husbonde. På betesmarkerna växer också sällsynta växter, som svedjenäva, skogsknipprot och purpurknipprot. Skogsbete är numera sällsynt i Finland, och gården får jordbrukets specialmiljöstöd för att upprätthålla vårdbiotopen. 

– Jag är beredd att skydda hotade arter, men det kräver en viss balansgång. Att skydda flygekorren passar lyckligtvis bra ihop med skötseln av vårdbiotopen. Men jag vet inte hur det skulle lyckas att plantera nya lövträd här. Behöver träden gärdas in så att korna inte äter dem, säger Hämäläinen fundersamt. 

Han tycker om att kunna hjälpa olika arter genom sitt arbete. Han har själv gjort högstubbar i sin skog genom att kapa träd. Med tiden utvecklas högstubbarna till värdefull död ved. Han har också återställt en öringsbäck intill betesmarken. Där finns nu flera byggda dammar som reglerar vattenflödet. 

– Jag tycker inte att man kan bevara naturen helt och hållet som ett museum. Skydd behövs, men man bör också tänka på arterna som skyddas och vad de behöver. Åtgärder i skogen kan också vara till nytta för vissa arter, säger Hämäläinen.

Mika Hämäläinen katselee varjosta oikealta, kun kyytöt kulkevat hänen ohitseen metsälaitumella. På paret Hämäläinens gård betar kor av östfinsk ras. Flygekorrarnas skog ligger nästan i sin helhet på skogsbetesmarken. 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.