Finska

Det lönar sig att försäkra skogen för alla eventualiteter

Röd barrträdskräfta slog till i Väinö Miettinens sons skog och förstörde tiotals hektar bra bestånd. Tur i oturen var en skogsförsäkring av det mest omfattande slaget.

07.08.2018

Text Outi Suoranta | Bilder Skogscentralen, Taina Miettinen, Pixabay

Allt började sommaren 2014. Väinö Miettinen från Kaavi hade hängivet och skickligt vårdat sin sons skog i Tuusniemi. De sju meter höga granarna såg konstiga ut och en del var helt torra i kronorna.

– När jag tog en närmare titt på träden såg jag att det flödade kåda ur mörka hål i barken.

Skogen hade angripits av röd barrträdskräfta, en sjukdom som torkar ut träden stående. Svampsjukdomen hade fått ett särskilt hårt tag om just den här plantskogen som Miettinen hade satt många arbetstimmar på.

– Plantbeståndet var 13 hektar stort och knappt 3 hektar av det måste avlägsnas helt. Svampskador förekom på ett område av hela 43 hektar, men på andra håll förblev skadorna små.

När röd barrträdskräfta hade upptäckts tänkte Miettinen först att han själv skulle ta hand om gallringen.

– Jag fällde ett träd och lyfte blicken mot nästa. Det var angripet, liksom trädet intill. Jag fällde träd för ungefär tre motorsågstankar. Sedan tänkte jag "tack och hej", och satte motorsågen i bagageluckan.

Plantbeståndet och de angripna träd som fälldes på andra ställen gick med barr och kvistar till energived.

För några år sedan blev Väinö Miettinens sons skog angripen av röd barrträdskräfta. En omfattande skogsförsäkring räddade från stora ekonomiska förluster.

 

Försäkringarna i skick

Miettinen arbetade i 24 år hos Lokalförsäkring innan han gick i pension. I sitt arbete handlade han skogsskador och försäkringar men tänkte inte då på att olyckan någon gång skulle vara framme hos honom själv.

– Till all lycka var försäkringen den bästa möjliga. Att skogen förstördes var en chock i sig, men utan försäkring av plantskogen hade det varit en katastrof. Ingenting skulle ha ersatts.

OP:s försäkringschef Hannu Partanen konstaterar att skyddet vid svampsjukdomar ingår i den mest omfattande skogsförsäkringen, som ger skogsägaren det bästa skyddet vid olika slags skogsskador.

– Röd barrträdskräfta är en svampsjukdom och ur skogsförsäkringen kan man bara ersätta skador som sjukdomen orsakat på plantskogar och på plantor som ännu inte planterats.

Miettinens har fått tillbaka en stor del av skadorna och två röjningsomgångar återstår. Skogen har ekonomisk betydelse och därför har man gärna betalat försäkringsavgifterna, särskilt eftersom de är avdragsgilla vid beskattningen.

Nu, ungefär fem år senare, förhåller familjen Miettinen sig humoristiskt och positivt till det som hände. Röd barrträdskräfta är ett minne blott och träden fortsätter växa.

– Själv tror jag på naturens helande kraft. För ett par år sedan gjorde den stränga vinterkölden sitt och svampsjukdomen försvann. Jag vet inte hur stora skador den skulle ha orsakat om den inte hade upptäckts i tid. Vågar inte tänka tanken till slut, säger Miettinen.

Röd barrträdskräfta känns igen på mörka och kådiga sår i barken.

 

Klimatförändringen ökar skogsskadorna

Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral, hjälpte 2014 till att identifiera vilken sjukdom Väinö Miettinens skog drabbats av.

Remes befarar att observationerna av röd barrträdskräfta kommer att öka även denna sommar, som varit exceptionellt torr. Enligt experten uppkom det också rekordartat mycket snöskador förra vintern.

– Detta sätter naturligtvis tryck även på försäkringsbolagen. Klimatförändringen ställer oss oundvikligen inför en situation där exceptionella förhållanden ökar skogsskadorna oberoende av årstid.

Sommaren 2010 påminde mycket om årets sommar. Då följdes den långa torkan av stormvindar som gav upphov till 8 miljoner kubikmeter skador.

– Ibland undrar jag själv också hur skogsägarna vågar vara utan försäkringar. Man tecknar kanske en helkaskoförsäkring för en 20 000 euros bil, men en skada på bilen är betydligt mindre jämfört med en förstörd skog. Det handlar sist och slutligen om en liten summa för att förhindra en stor skada, säger Remes.

Det förekommer stora skillnader i olika försäkringsbolags villkor och ersättningar och därför lönar det sig att omsorgsfullt jämföra försäkringarna.

 

Intresset ökar när det inträffar en skada

Tillsvidare är bara ungefär hälften av privatskogarna i Finland försäkrade. Försäkringsgraden är alltjämt oroväckande låg med tanke på att det i många fall handlar om en av personens största engångsposter. Det konstaterar OP:s försäkringschef Hannu Partanen, som har specialiserat sig på egendomsförsäkringar och -skador, uttryckligen skogsförsäkringar.

– Tidigare brukade man försäkra skogsfastigheterna enbart mot brand, men de skador som förekommit på senare tid har ökat kundernas intresse för mer omfattande försäkringar av skogen.

Enligt Partanen har de storm- och insektskador som inträffat detta årtionde bidragit till kundernas medvetenhet om skogsförsäkringar. Förra vinterns snöskador i Kajanaland, Övre Savolax och Norra Karelen är också i färskt minne.

– Hos oss har skogsförsäkringsstocken dock ökat i jämn takt under 2010-talet. Ökningen beror delvis på att vi haft flera stormar och också insektskador det här årtiondet.

Den torra sommaren ökar intresset

Vid skogsbränder ersätts det förstörda beståndets värde. LokalTapiolas affärsområdesdirektör Petri Pitkänen konstaterar att bolaget därtill ersätter skador som uppkommit vid släckningen samt skäliga kostnader för efterbevakningen. Brandförsäkring och stormförsäkring är de vanligaste typerna av skogsförsäkring.

– Skogsägare som aktivt vårdar sin skog känner i allmänhet också bra till försäkringarna. Men alla skogsägare är inte på det klara med skogsegendomens värde. Alla är inte heller tillräckligt medvetna om vilka risker beståndet utsätts för. Vissa anser riskerna vara så små att de inte försäkrar sin skog överhuvudtaget.

De omfattande skogsbränderna på senare tid och skadorna av dem lyfter fram vikten av att försäkra skogen.

– Skogsförsäkringen ersätter skador som orsakats av eldsvådor och vid dessa skador är tillvägagångssättet detsamma som vid andra ersättningsbra skador, berättar Partanen från OP.

If:s försäkringsexpert Marko Kaappola fastslår att försäljningen av skogsförsäkringar brukar öka efter nyheter om stormskador eller skogsbränder.

– Till exempel i sommar har de långa perioderna av värme och torka gjort att vi sålt klart fler skogsförsäkringar.

Enligt Kaappola är yrkesmässiga skogsägare ofta insatta i vad olika försäkringar innehåller, medan till exempel skogsägare som bor i städer och dödsbon inte känner lika bra till behovet av försäkringar.

– Skogen binder ofta ett så stort kapital att det är bra att teckna en försäkring med tanke på eventuella risker. Risktåligheten beror förstås alltid på kunden. De skogar If:s kunder har försäkrat är i medeltal drygt 20 hektar stora.

Harri Isokoski, ledande jurist vid Försäkrings- och finansrådgivningen FINE, håller med Kaappola: de som yrkesmässigt driver skogsfastigheter och skogsägare som för övrigt också vårdar sin skog aktivt torde vara mer insatta i försäkringsfrågor och försäkrar också oftare sin skog.

– Den som överhuvudtaget inte har satt sig in i skogsvården och närmast råkat bli ägare av ett skogsskifte någonstans, har kanske inte ens tänkt på att det behöver försäkras. Konsumenternas kunskaper om försäkringar kunde allmänt sett vara på en högre nivå, och det klart att kunskaperna brister särskilt om specialförsäkringar som skogsförsäkringar.

Investeringar bör försäkras

En orsak till det lama intresset för skogsförsäkringar kan enligt OP:s Partanen vara att skogsägarna inte nödvändigtvis har rätt uppfattning om vad försäkringarna kostar.

– Nivån på försäkringsavgifterna är låg jämfört med värdet på egendomen. Dessutom är skogsförsäkringsavgiften avdragsgill vid skogsbeskattningen.

Isokoski (FINE) fastslår att många kanske tänker på skogen enbart som en "del av naturen", där vad som helst kan hända, och att skogsägarna därför inte har någon klar bild av hurdana skador som skogsförsäkringen ersätter.

– Kanske upplever en skogsägare att försäkringen är dyr i förhållande till den ekonomiska avkastningen, om den realiseras först om tiotals år.

Enligt Isokoski kommer en skogsägare kanske lättare att tänka på att försäkra en skog som snart är mogen för avverkning. Man vill ju inte att en storm ska förstöra den värdefulla stockskogen. Behovet av att försäkra de investeringar som gjorts i en plantskog kan vara svårare att få grepp om.

– I grund och botten handlar frågan kring skogsägarens risker och resurser om hur stort förmögenhetsvärde ett skogsskifte har i förhållande till ägarens övriga tillgångar. Det lönar sig inte nödvändigtvis att teckna en försäkring mot en risk eller en skada som skogsägaren i vilket fall som helst själv orkar bära.

– Om man återigen förväntar sig betydande inkomster från en stockskog eller tänker på sin mogna skog som en bank för framtida behov eller nyligen satt en större summa på att plantera ett nytt bestånd, bör man allvarligt överväga att teckna en försäkring.

 

Skogsförsäkring – vad ersätts?

  • Skogen försäkras med utgångspunkt i de uppgifter som kunden lämnar. 
  • Skogsägaren väljer önskad skydds- och ersättningsnivå samt självrisken.
  • På skogsförsäkringar och skogsbrandsförsäkringar tillämpas specifika försäkringsvillkor.
  • Kunden kan påverka försäkringens innehåll genom egna val som gäller skyddsnivån, självrisken och maximiersättningen vid stormskador.
  • Försäkringsbolaget behöver inte inspektera skogen i förväg.
  • Varje kunds skogsskador handläggs separat och kunden ska göra en skadeanmälan över de egna skogsskadorna.
  • Försäkringsbolaget fattar ett ersättningsbeslut för varje skada.
  • Ersättningsrådgivare som specialiserat sig på skogsskador handlägger ersättningsbesluten.
  • Vid behov ber de en skogsfackman uppskatta orsaken till skadan och värdera skadans omfattning.
  • För fastställandet av ersättningen måste varje skogsskifte värderas separat, eftersom bland annat beståndets kvalitet och ålder påverkar ersättningen.

Jämför olika skogsförsäkringar

Försäkringsbolagen tillhandahåller olika slags skogsförsäkringar. Det finns emellertid stora skillnader i försäkringsvillkoren och ersättningarna. Tidningen Min Skog har hört sig för om skillnaderna i skogsförsäkringarna.


 1. OP:s skogsförsäkring

  • Skogsägaren kan försäkra sin skog mot följande skador: brand, snö, storm, insekter, översvämning, stöld och skadegörelse.
  • I fråga om plantskog och plantor som är avsedda att planteras ut kan man därtill gardera sig mot skador som orsakas av gnagare, harar, rådjur, fåglar och svampsjukdomar.
  • Skogsägaren kan välja mellan fem nivåer på OP:s skogsförsäkring.
  • I utbudet ingår dessutom en separat skogsbrandsförsäkring som ersätter skador orsakade av bränder och blixtnedslag.

2. If:s skogsförsäkring

  • Med skogsförsäkringen kan man skydda både ekonomiskog och tomtskog.
  • Försäkringen för ekonomiskog tillhandahålls på två nivåer. Grundskyddet ersätter förutom brandskador även skador som orsakats av flera insekter och gnagare.
  • Det omfattande skyddet ersätter utöver nämnda skador även storm- och snöskador samt skador vid plötsliga och oförutsedda händelser. Dessutom ger förväntningsvärdesskyddet, som ingår i ekonomiskogsförsäkringarna, ersättning om skogsägaren går miste om förväntad avkastning till följd av en skada.
  • Försäkringen ersätter inte till exempel skador som beror på föroreningar i luften, vattnet eller jordmånen eller skador av svampsjukdomar. Försäkringen ersätter inte heller skador som orsakats av hjortdjur, med undantag för rådjur.
  • Skogsförsäkringen täcker inte svampskador.

3. LokalTapiola

  • Skogen försäkras utifrån antalet hektar.
  • Skogens läge, antalet hektar och den valda självrisknivån påverkar prissättningen.
  • Vid en skada utvärderas skadans omfattning enligt situationen i skogen (tillväxtklass, m3).
  • I ungskogar räknas ett tillägg för det förväntade värdet också in i skadan.
  • En förutsättning för ersättning är att ett tillräckligt stort område eller en tillräckligt stor mängd träd eller virke har skadats.
  • Vid insekt- och översvämningsskador på träd ska skadeområdet vara minst en halv hektar stort.