- Eken är slutligen ett ihärdigt träd när man får den att rota sig, säger Risto Kuittinen.  

Det krävs också ihärdighet av ekodlaren. Ekplantorna måste kontinuerligt följas upp så att de inte äts upp av sorkar eller rådjur. Under odlingsskedet bör ekstammen vara i skuggan, men kronan bör får ljus. Man bör gallra selektivt och med eftertanke.

- Om man lämnade kvar ekplantorna i skogen i tio år och gick för att kontrollera dem efter det, skulle det säkert inte längre finnas några träd kvar.  

Risto Kuittinen köpte skog i Karislojo i början av 1990-talet. Skogarna var grandominerade och de hade kalavverkats. Kuittinen hade läst om insektsskador hos granar. Han förberedde sig på klimatförändringen och ville inte plantera ny granskog på platsen.  

- I dessa områden har ekar även tidigare växt naturligt. Jag visste att de växer bra här. Ädellövträden har sina egna svårigheter, men ekarna drabbas inte av sjukdomar, säger han. 

Risto Kuittinen har själv odlat ekarna från ekollon. 

Lämpligt med skugga, ljus och konkurrens  

Ekplantor kan köpas på plantskolor, men Kuittinen odlade plantorna själv från ekollon. Han samlade in ekollonen på flera olika ställen med markägarnas tillstånd.  

Han planterade plantorna på varma sydsluttningar och gödslade dem i början. Många skogsägare skyddar ekplantorna med skyddsrör, men Kuittinen ville inte ha plaströr i skogen. Däremot har han satt på ett gult plastband för att skrämma bort rådjur.

- Varje år har han varit tvungen att följa med att ekarna inte hamnar i skuggan av andra trädplantor. Man får dock inte gallra för mycket för att djuren inte ska hitta plantorna.  

Hasselbuskar har vuxit upp naturligt vid sidan av ekarna. De fungerar bra ihop med ekarna, eftersom de skuggar stammen lagom mycket och håller ståndorten näringsrik.  

Kuittinen är medveten om ekarnas värde. Han odlar ek på ett område på cirka två hektar. Av ekar får man högklassigt virke som man till exempel kan tillverka möbler, parkett och faner av. Av ekar med liten diameter kan man till exempel tillverka rökspån.  

​​​​​​​

Eken sprider sig också naturligt. Till exempel nötskrikor sprider ekollon.

Man kan fä ett bra pris för ekar som har vuxit till stockstorlek när man hittar en lämplig köpare. Om man vill få inkomster redan tidigare kan man vid sidan av ekar odla till exempel björkar och sälja dem som ved.  

- Det är intressant att följa upp hur ekarna växer och hur kubikmetrarna utvecklas under årens lopp. Jag är också intresserad av hurdan annan växtlighet börjar växa i lunden. Jag anser att man också kan sköta ekonomiskogen förnuftigt så att den biologiska mångfalden bevaras, säger Kuittinen.  

Hittills inga allvarliga skador i ekskogarna 

Intresset för ekodling har ökat betydligt under de senaste åren. Experten på skogsvård Riikka Otsamo vid Finlands skogscentral känner till flera orsaker till detta.  

- Den största orsaken är säkert oron över klimatförändringens effekter och medvetenheten om skadorna som granbarkborren orsakar. Klimatförändringen ökar antalet torra perioder, stormar och också insektskador som uppstår till följd av dem.  

Enligt Otsamo anpassar sig eken bäst av våra ädellövträd. Den tål torka väl och hittills har inga allvarliga insekt- eller svampskador observerats i ekskogar. Eken återhämtar sig också ganska bra från hjortdjursskador och murknar inte lika lätt som andra ädellövträd. 

Många skogsägare är liksom Risto Kuittinen nyfikna och intresserade av att pröva på att odla ädellövträd på lämpliga ståndorter. När det lyckas kan träden i sinom tid ge god avkastning. 

- Odlingen av ädellövträd ökar också den biologiska mångfalden i ekonomiskogarna. Eken trivs bäst på frodiga marker, i lundar och lundartade moar. Genom att odla ek kan man i bästa fall restaurera lundskogar och öka antalet lundarter i Nyland och Egentliga Finland, säger Otsamo. 

​​​​​​​

Riikka Otsamo och Risto Kuittinen beundrar ekarnas tillväxt. Den varma och mullrika sydsluttningen har varit en bra ståndort. 

Man kan först pröva på att odla på små ytor 

Det krävs arbete för att odla ek, särskilt om man vill odla stockar av hög kvalitet med raka stammar och tunna grenar.  

- Det finns inte bara ett rätt sätt att odla ek. Under de första 25–30 åren är det dock bra om eken har ett konkurrerande trädbestånd omkring sig. Om det inte finns någon konkurrens, bör man stamkvista grenarna lite i taget. Eken kan till en början odlas i små grupper och på små ytor På så sätt ökar kompetensen småningom och odlingsytan kan sedan utökas, säger Otsamo. 

Om man odlar ekar endast på grund av den biologiska mångfalden är det betydligt lättare. Då behöver man inte oroa sig för stammens rakhet eller sidogrenar.   

Otsamo minns att ek odlades ganska entusiastiskt i Södra Finland på 1990-talet. Orsaken till detta kunde vara att man då betalade stöd för beskogning av åkrar. Nu verkar entusiasmen ha återkommit efter de lugnare åren.  

- Plantskolorna har ökat produktionen av ekplantor i takt med att efterfrågan har ökat. Plantorna kan ändå ta slut redan i början av våren. Plantorna är ganska dyra. Det lönar sig att plantera dem glest och vid sidan av dem odla lövträd och hasselbuskar på samma sätt som i Ristos exempel. Då behöver ekarna inte gallras bort i ett senare skede, säger Otsamo.  

​​​​​​​

Många skogsägare odlar ekplantorna i skyddsrör under de första åren.