– En vinterdag när jag var under 18 år gammal höll jag på och kalavverkade med motorsåg. Det var bitande kallt och jag hade på mig en gammal pälshatt. Ett träd tog fast mot ett annat och smällde plötsligt i huvudet på mig så hårt att jag en stund var helt borta, och jag blödde, berättar Heikki Kraft, skogsrådgivare och arbetarskyddsfullmäktig vid Skogscentralen. 

Pälshatten dämpade smällen en aning och Kraft kom undan med en hjärnskakning. På den tiden använde man inte så mycket skyddsutrustning, och man fick ofta lära sig säkerhet i praktiken, den hårda vägen. Vis av erfarenheten inhandlade Kraft en hjälm och annan skyddsutrustning. 

Heikki Kraft är nöjd med hur säkerheten sköts i dag. Utrustningen har utvecklats betydligt och det ordnas mycket utbildningar för skogsägare. 

 

Risken finns alltid i skogsarbete

Det typiska är att skogsägaren själv sköter plantering, sådd och grästrampning i skogen. Det är ganska lätta jobb som ger bra utdelning. 

– Dessutom känns det meningsfullt att plantera ett träd i sin egen skog och se det växa, säger Kraft. 

Det finns alltid risk för olyckor vid skogsvårdsarbeten. Typiska olyckor är att man slinter och sträcker eller bryter något, får grenar i ögat eller stöter till ett getingbo och blir stucken. 

Getingar och andra stickande insekter är inte de enda djuren som trivs i naturen. Till exempel grästrampandet lönar det sig enligt Kraft att vänta med tills alldeles innan snön kommer. 

– Då är där inga stickande insekter eller ormar, och plantorna syns bättre när det andra gröna är borta. 

Också fästingarna har spridit sig över stora områden och orsakar borrelios och hjärnhinneinflammation. Det är bra att låta sig vaccineras mot fästingburen hjärnhinneinflammation. 

Rovfåglarna är måna om att försvara sina ungar speciellt på försommaren. 

– I ett fall hade någon fått en uggla i håret. En uggla kan göra stor skada med sina vassa klor. Det är ingen hejd på vad som kan hända i skogen, säger Kraft. 

Också vädret kan orsaka risksituationer. I blåsigt väder kan man ganska tryggt ge sig ut och plantera skog, men man bör inte fälla några träd i blåsten. 

– När man jobbar ute kan man lätt drabbas av solsting och uttorkning. Vädret kan slå om snabbt och man måste kunna agera utifrån det. 

 

Var uppmärksam när du sågar

När plantorna är ungefär meterhöga blir det aktuellt med slyröjning. När beståndet är över tre meter högt röjer man genom att avlägsna underväxt ett par år före den egentliga röjningen. I det här skedet behövs redan en röjsåg som bärs i en sele över axlarna. Man måste vara extra noggrann när man handskas med utrustningen. Röjsågen är ett relativt säkert alternativ, men med den måste man se till att det inte finns någon annan i närheten. 

– Om sågen råkar slå till en stubbe kan den kasta bakåt så att svärdet svänger åt andra hållet och orsakar fara, säger Kraft.  

En annan möjlig fara är om en träbit slungas från kedjan så att den går genom visiret och träffar ögat.

Den typiska skogsägaren av i dag kanske inte själv arbetar med motorsåg, men också den ovana kan frestas att fälla träd för att få ved. Det kan leda till livsfarliga situationer. 

– Bakom trädet som man tänkt fälla kan det finnas en annan stam, från vilken motorsågens svärd kastar bakåt och vänds mot bröstet eller ansiktet. Också om kastskyddet mellan svärdet och handtaget är som det ska kan sågen träffa handen. Risken finns också att man faller på sågen, säger Kraft.

 

Utrustningen ger skydd

Med rätt utrustning kan många skador undvikas.  

– Förutom oförsiktighet och brist på erfarenhet är skorna en vanlig orsak till olyckor. När man rör sig i terrängen borde man använda stadiga terrängskor som stöder vristen, säger Kraft. 

Vanliga gummistövlar är inget han rekommenderar. För riktigt skogsarbete är ofta stadiga skyddsstövlar med sågskydd det bästa alternativet. 

– Det lönar sig att använda skyddsskor redan vid planteringen. Det går bättre att trycka ner planteringsröret med en skogsarbetarsko än en vanlig gummistövel. En skyddsstövel stöder i och för sig inte vristen lika bra, men de är bättre än kortskaftade terrängskor på leriga platser. 

Vid planteringen är det planteringsröret som gäller. Med det kan planteraren arbeta effektivt och i en ergonomiskt riktig ställning. Skyddshandskar är bra att använda eftersom plantorna har behandlats mot snytbagge och det därför inte rekommenderas att man planterar dem med bara händer. Också med röjsågen bör man tänka på ergonomin och noggrant justera selen så att den passar en själv.  

​​​​​​​

Planteringsröret garanterar en effektiv arbetstakt och en ergonomisk arbetsställning.

 

En bra hjälm, hörselskydd och ett visir som skyddar ögonen hör till röjsågsarbetet. Man kan också använda skyddsglasögon tillsammans med visiret för extra skydd. Senast när man går från röjsåg till motorsåg förändras arbetets natur väsentligt vad gäller säkerhet, och man behöver sågskyddsbyxor, sågskyddshandskar, skyddsjacka och skyddsskor. 

– Om du faller på sågen med handen före stoppar en ordentlig sågskyddshandske den snurrande kedjan utan att någon större skada sker, säger Kraft. 

Skyddsutrustningen fyller också en annan viktig funktion. De färggranna skyddskläderna gör att arbetaren syns. 

– Det kan pågå älgjakt i närheten av skogsarbetet. Starkt färgade skyddskläder garanterar att man ser dig. Dessutom hittar räddningsmanskapet dig lättare om det sker en olycka, säger Kraft. 

Man bör ha med sig en första hjälpen-väska när man arbetar i skogen. I dag har de flesta med sig mobilen, och Kraft rekommenderar varmt att man laddar ner 112-appen. Väldigt viktigt är att man berättar för någon var man kommer att vara och när man tänker komma tillbaka. Man kan också lämna en lapp i bilens vindruta med namn, kontaktuppgifter och när man kommit till platsen.