Många steg från energived till värme
Värmen som strömmar ur elementen under vinterns köldknäppar är slutprodukten i en lång kedja, som börjar med energiveden i skogsägarens stämplingspost. Mellan skogen och värmeelementet ryms många arbetsmoment med olika aktörer och noga planerad logistik.
Operativa chefen Karoliina Kärkäs vid energibolaget Loimua berättar att nästan 90 procent av bränslet som bolaget använder är träbränsle.
Efterfrågan på inhemsk energived ökade förra vintern då energivedsimporten från Ryssland upphörde. I fjärrvärmeproduktionen har energiveden fått ännu större betydelse när många stora värmeverk har övergått till träbaserade bränslen.
– För oss har träbaserade bränslen stor betydelse. I fjol steg andelen träbaserat bränsle till nästan 90 procent av vår totala förbrukning, säger operativa chefen Karoliina Kärkäs vid energibolaget Loimua i Tavastehus.
Loimuas viktigaste verksamhet är produktion av fjärrvärme. Kraftverket i Vånå i Tavastehus är dess största enhet. Totalt producerar företaget årligen drygt 600 gigawattimmar med träbränsle, vilket motsvarar cirka 350 000 fasta kubikmeter virke.
Bränsle från skogen
Företaget använder allt trämaterial man får från skogen: kvistade slanor, hyggesavfall och stubbar. Också spån och bark samt en del rent returvirke bränns.
Kärkäs berättar att man strävar efter att skaffa energived främst från objekt för vård av ungskog, det vill säga klenvirke som inte duger till massaved. Hittills har priset och andra faktorer styrt detta, men nu är gränserna mellan virkessortimenten suddigare än de varit.
– Beslutet fattas enligt den enskilda stämplingsposten, efter vad som är vettigast och mest ekonomiskt för skogsägaren. Alltså om man tar massaveden och träd med mindre diameter skilt, säger hon.
Virkesterminalerna ger säkerhet i energibolaget Loimuas leveranskedja från skogen till värmeanläggningarna. Flis och energiveden som väntar på att flisas kan förvaras där för att sedan levereras till värmeanläggningarna året runt.
Leveranserna till terminaler ökar
Loimua skaffar inte energived eller flis själv, utan leveranserna är fördelade på flera aktörer. De har två sätt: direktleveranser från leverantörerna till värmeverken, och numera även leveranser till Loimuas egna lager i virkesterminaler.
Största delen av bränslet kommer fortfarande som direktleveranser, och fliset byter ägare i värmeverkens silon. Man avtalar med leverantörerna om mängder och sortiment en gång per år.
Kärkäs säger att energiveds- och flisleveranserna till lagren i virkesterminalerna kommer att öka de närmaste åren. Terminalerna ägs av privata operatörer som tar hand om dem.
I fjol tog Loimia i bruk ett stort lager i företaget Kuljetusliike Jarmo Hieto Oy:s terminal i Lusi i Hattula. Leverantörernas ansvar slutar vid terminalen. Efter det är logistiken till anläggningarna i Loimuas händer. Hieto sköter de praktiska leveranserna, alltså lastning och transport.
Kärkäs säger att Loimuas egna terminallagringssystem ger flera fördelar, till exempel flexibilitet och driftssäkerhet. Det har betydelse när volymerna ökar.
– Från ett stort lager är det lätt att få ut vara året om alltid då det behövs. Mängderna som förbrukas varierar från vinter till vinter. Lagret fungerar också som en buffert för våra mindre värmeverk som inte har egna lager.
Terminalerna jämnar ut säsongerna
Också företagaren Jarmo Hieto betonar terminalernas betydelse. Då det inte går att leverera flis direkt till energi- och värmeverken året runt från alla ställen så måste fliset förvaras någonstans.
– Terminalen mellan skogen och värmeverket ger både säkerhet och planmässighet. Leveranserna till anläggningarna kan fortgå utan uppehåll också vid menföre, och vi vet flismängderna exakt.
Transportföretagaren Jarmo Hieto (till vänster), Loimuas operativa chef Karoliina Kärkäs och jord- och skogsbruksföretagaren Lauri Tapola vid virkesterminalen.
När volymerna ökar kan terminalerna också jämna ut transport- och fliskapaciteten, som är en flaskhals under högsäsong.
– Uppvärmningsperioden är halva året, så flisningen och påfyllningen av terminalerna förlänger säsongen, vilket håller entreprenörerna och utrustningen sysselsatta. På vintern får vi sedan effektivt iväg stora massor, säger Hieto.
Han har ett önskemål till väglagen. Det skulle vara viktigt att sätta vägarna i skick. Med dagens tunga och långa virkestransportfordon är det svårt att köra på dåliga vägar.
För företaget är energiveden en ganska ny verksamhet, som Hieto vill utveckla tillsammans med aktörerna i branschen, till exempel Loimua. Förutom bolagets egna leveranser kommer det både flis och rundvirke till terminalen för flisning.
– Ett sådant här terminalkoncept är ett exempel på välplanerad och väl utövad företagsverksamhet. Verksamheten är långsiktig och bygger på ett ömsesidigt starkt förtroende med samarbetsparterna. Det är bra värden för företaget med tanke på driftssäkerhet och försörjningsberedskap. I den långa energiförsörjningskedjan är ett smidigt samarbete av högsta vikt, säger projektchefen Juha Niskanen om Skogscentralens projekt Tiesits utredning om energivedsterminaler.
Avverkar regelbundet energived
Den viktigaste länken i energivedskedjan är skogsägaren. Jord- och skogsbruksföretagaren Lauri Tapola i Tavastehus sköter regelbundet sin skog och tillsammans med sin pappa Lasse Toivonen dennes skog genom energiveds- och förstagallringsavverkningar. Det gör de som sågarbete.
– Lite beroende på stämplingspost gör jag energived främst av två slag, som kvistade slanor och helträd.
Tidigare gjorde han mest kvistade slanor. När priset på helträd har stigit i förhållande till kvistade slanor och även massaved, är största delen helträd.
– Dessutom är den mycket snabbare att tillverka med motorsåg, säger Tapola.
Han kör virket med traktor till ett tillfälligt samlingsställe, där det får torka i ett eller ett par år innan det flisas. Fliset förs antingen till terminalen eller direkt till anläggningen. Vid alla stämplingsposter satsar man på vägar med hårt underlag för att det ska gå att transportera också under tjällossningen.
Lauri Tapola och Lasse Toivonen har regelbundet avverkat energived med motorsåg i sina skogar. I vår görs en gallring med avverkningsmaskin på 10 hektar, och samtidigt öppnar man också kanten till en skogsväg och åkerkanterna.
Skogscentralen uppmuntrar skogsägare att vårda ungskog
2021-2022 genomförde Finlands skogscentral en riksomfattande kampanj för att uppmuntra skogsägare att vårda sina ungskogar och ta vara på klenvirke. Kampanjen genomfördes när torvanvändningen plötsligt minskades och strömmen av energived från Ryssland upphörde. Det fanns en oro för om energin skulle räcka till i Finland.
– Vi har många oskötta unga skogar, så vi ville uppmuntra skogsägare och aktörer i branschen att sköta dem och att ta till vara klenvirke för att öka tillgången till energived, säger Juha Tuononen, expert på skogsvård vid Finlands skogscentral och den som ledde kampanjen.
Enligt Naturresursinstitutet finns det 900 000 hektar skog i Finland som är i brådskande behov av förstagallring och 800 000 hektar i brådskande behov av plantskogsvård. Av de sistnämnda är 460 000 hektar redan i det stadiet att det skulle vara fråga om arbetsslaget vård av ungskog, vilket innebär att där kan finnas klenvirke att ta till vara.
I kampanjerna tog man ur Skogscentralens skogsdata fram vilka skogar som sannolikt innehöll klenvirke och informerade ägarna om det. Man tog personligen kontakt med ägarna och med företagare i skogsbranschen.
Under fjolåret ordnades över 60 regionala evenemang. I dessa deltog 12 000 skogsägare, som samtidigt fick tillfälle att träffa skogsproffs och tjänsteproducenter. Kampanjen syntes både i medierna och på sociala medier.
– Efter kampanjen har vi fortsatt med arbetet i olika former, till exempel genom personliga kontakter, kurser inom olika projekt, med evenemang och i samband med skogsrådgivningen, säger Tuononen.
Varför är det så viktigt att sköta skogarna vid rätt tidpunkt? Först och främst för att skogen ska växa maximalt, säger Tuononen.
– När träden har plats att växa ökar de snabbare i diameter. Det påverkar inkomsterna redan i de följande avverkningarna och hur produktiviteten och stockvirket utvecklas under skogens hela omloppstid.
Tuononen påpekar att rätt tajmade åtgärder också är bra med tanke på klimatförändringen. Klimatförändringen ökar riskerna för skogsskador, och grova träd är mindre känsliga för till exempel snö- och vindskador.
– Och när tillväxten koncentreras till den del som växer i grovlek kan den förädlas till träprodukter som ersätter produkter av fossila råvaror, och kolet lagras i produkterna en lång tid framåt.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.