Hund och helikopter hjälper häckande tjädrar
Mellersta Finlands landskapsfågel tjädern har misslyckats med sin häckning under de tre senaste förökningsperioderna och fåglarna behöver nu hjälp för att skydda sina bon. Försök har gjorts för att hitta bona med helikopter.
Korthåriga vorstehhunden Heta springer omkring på avverkningsområdet i Kilpimäki på gränsen mellan Urias och Äänekoski. Lukterna styr hunden kors och tvärs över området tills den stannar och visar att den har hittat det som den letat efter: en tjäderhöna har byggt ett bo på marken och ruvandet ska precis börja. Tjädrarna har parat sig kring valborg och just nu är en kritisk tid för fortplantningen. Boet och äggen borde klara sig undan externa hot tills äggen kläcks.
Tommi Kinnunen och den korthåriga vorstehhunden Heta letar först efter tjäderboet. Sedan tar VideoDrone Ab:s Juhani Mikkola över med sin drönare och värmekamera.
Heta har gjort sitt jobb och nu ska boet skyddas. På kring 20 meters avstånd dras fiberband i en ring runt hela boet nära marknivå. Fiberband används för att det syns på långt håll så skogsmaskinschaufförer inte av misstag förstör boet. Det viktigaste återstår ännu. Små bitar av tvål placeras ut på marken så att rovdjur som kommer nära boet ska bli förvirrade av doften. I bästa fall kan man ännu placera ut en viltkamera i närheten så det går att följa häckningen.
– Under ett årtionde har vi delat ut 2 000 skyddspaket för hönsfåglars häckning. Till paketet hör tvål, fiberband och en rulle med tråd men vi utgår från att den som installerar paketet själv har en kniv med sig, säger Olli Kursula, tf. viltchef i Mellersta Finland vid Finlands viltcentral och representant för Keski-Suomen Metsoparlamentti.
Målet att skydda hundra bon
Projektet Sadan pesän savotta, på svenska ungefär Skogshygge med hundra bon, som startats av Keski-Suomen Metsoparlamentti har som mål att till det hundraåriga Finlands ära skydda hundra tjäderbon eller andra hönsfåglars bon under häckningsperioden. Tjädern är Mellersta Finlands landskapsfågel och Metsoparlamentti, Tjäderparlamentet, som är en sammanslutning av olika aktörer arbetar för den.
– Våra metoder är skogsvårdsrekommendationer med betoning på viltet och utbildningar, säger Seija Tiitinen-Salmela, chef för näringstjänsterna på Skogscentralens östra serviceområde.
Tjädrarna och de andra hönsfåglarna behöver verkligen det skydd som boet ger dem eftersom fågelstammarna har minskat sedan 1960-talet.
Teemu Lamberg, tf. viltplanerare och Olli Kursula, tf. viltchef i Mellersta Finland vid Finlands viltcentral gjorde ett skydd för tjäderns bo av tråd och fiberband. Tvål lämnas på marken för att rovdjuren ska bli förvirrade.
– De tre senaste åren har förökningen misslyckats så varje lyckad häckning är nu viktig. I naturen förstörs kring en tredjedel av bona och under de värsta åren hinner hälften av bona förstöras innan ungarna kläcks, säger Kursula.
Av rovdjuren som rör sig på marken utgör räven, mårdhunden och mården ett hot mot tjädern. Dessutom hotas bona av korpar, nötskrikor och kråkor. Den viktigaste faktorn för att ungarna ska överleva är ändå temperaturen när äggen kläcks. Under de senaste åren har vädret varit kallt fram till midsommar och det är farligt för de ungar som precis kläckts. Tjäderns bo kan finnas nästan var som helst. Det typiska är att tjädern bygger bo på en myr, i ett plantbestånd eller på en skogsförnyelseareal.
– En erfaren fågel kan bygga boet så att det inte syns från luften. Tjäderhonan lämnar inte kvar sin lukt nära boet utan flyger upp från boet och landar nära det, säger Kursula.
Nya metoder för att hjälpa tjädrarna
I Kilpimäki fortsätter letandet efter bon, nu med hjälp av en drönare. VideoDrone Ab:s teknologidirektör Juhani Mikkola har hämtat en drönare utrustad med värmekamera till platsen. Den stiger till 60 meters höjd ovanför avverkningsområdet. Farkosten följer en på förhand inställd rutt och scannar samtidigt området. Drönaren letar efter bona på marken utgående från skillnader i värme.
– Det här borde göras före soluppgången, efter en kall natt, eftersom kameran behöver temperaturskillnader för att kunna hitta bona, säger Mikkola.
Med ett skyddspaket för hönsfåglars bon är det lätt att skydda bon som av en slump hittas i skogen.
Solen har ändå inte värmt upp marken för mycket under dagen och efter en stund hittar drönarens kamera också platsen som Heta tidigare hittade. För tjädrarna spelar det ingen roll hur bona hittas bara de kan skyddas.
– Vi hade över hundra bon med i vår uppföljning och av dem förstördes bara en tiondel då bona skyddades systematiskt, säger Kursula.
Också Finlands skogscentral utvecklar nya sätt att vårda skogen med hänsyn till viltet och skogshönsfåglarna. Skogscentralen deltar tillsammans med Finlands viltcentral i projektet Digiriistametsä, Digiviltskogen, vars syfte är att hitta skogshönsfåglarnas livsmiljöer genom att utnyttja geografisk information och statistiska modeller. Hönsfåglarnas levnadsförhållanden kan förbättras till exempel genom lättare behandling av kärr och övergångszoner.
Viltvänlig skogsvård
- Viltskogsvård är vård av ekonomiskogar där också skogshönsfåglar och annat vilt tas i beaktande.
- Åtgärderna är frivilliga och enkla. Viltet kan beaktas i alla skogsvårdsarbeten under beståndets hela omloppstid.
- En bra viltskog är blandskog med rikligt med blåbärsris samt ett bestånd med varierande storlek och täthet.
- På figurnivå är målet att blanda minst tre trädslag.
