När Anne Säteris pappa dog av en hjärtattack för två och ett halvt år sedan var det ingen som hade kunnat vänta sig sorgebudet.

– Pappa dog ”med stövlarna på” som man säger. Eftersom jag var enda barnet ärvde jag hans skog. Jag visste ju att jag skulle bli skogsägare en dag, men inte trodde jag att det skulle ske så snart, säger Säteri.

Hon fick börja från noll. Hon kavlade upp ärmarna, sökte information på nätet och ringde skogsvårdsföreningen. Från föreningen kom ett proffs för att se på hennes skog i Tottijärvi i Nokia.

Rundturen i terrängen gav en uppfattning om trädbeståndet och skogsfastighetens gränser. Det visade sig också att en del av skogen genast behövde gallras. Den nyblivna skogsägaren hade ett virrvarr av tankar i huvudet.

– När pappa levde hade jag inte frågat honom vad som behöver göras i skogen. Då var jag inte så intresserad. Jag fick förslaget att jag skulle sälja skogen, men det skulle inte pappa ha velat. Och inte jag heller, säger Säteri.

Anne Säteri tar sin ved ur den egna skogen. Det har gått åt mycket björkved under den kalla vintern.

 

Kurser gav grundläggande kunskaper

Beslutsamt gick Säteri vidare. Hon anmälde sig till Skogscentralens kurs för nya skogsägare och bekantade sig med tjänsten MinSkog.fi. Hon minns att hon ofta var den som räckte upp handen på föreläsningarna. Hon hade så många frågor.

– Svårast var nog skogsbeskattningen, alla de där uträkningarna av skatteavdrag och moms. Dem höll jag på med ett bra tag första gången jag deklarerade. Man skulle ju kunna anlita en revisionsbyrå till det, men jag hade bestämt mig för att klara mig själv, säger Säteri.
Hon berättar att hon hade stor nytta av Skogscentralens kurser och rådgivning i början.

– I synnerhet fältkurserna var bra. Vi åkte buss ut till olika slags skogar och funderade tillsammans på vilken skötsel eller vilka avverkningar som borde göras där. Man fick ett hum om hur det fungerar.

Anne Säteri njuter ofta av värmen från den öppna spisen. Hon vill hedra arvet efter sin far och vårda skogen väl.

 

Ger brasved, inkomster och rekreation

Av Skogscentralens kundrådgivare fick Säteri också hjälp med att använda e-tjänsten MinSkog.fi.

Redan under sitt första år som skogsägare fyllde hon i en anmälan om arbetsobjekt för gallringen som borde ha gjorts redan tidigare. Efter en kort väntan köpte UPM virket, och en skogsmaskinförare i Nokia gallrade skogen. Säteri finansierade arbetet genom att sälja gamla maskiner från sin fars gård.

Så småningom fick hon mer kunskap och blev säkrare. I fjol våras lät hon utföra vård av ungskog och sökte Kemera-stöd för det.

– Jag tog själv ut massaved och bjöd in mina vänner på klabbtalko. Tillsammans klabbade vi ungefär 500 säckar ved under sommarsemestern. Det var ett stort projekt. Som tur var tyckte mina vänner om det och sade att det varit riktigt uppfriskande.

Också Säteri själv började trivas bättre och bättre på sin på sin tio hektar stora skogsfastighet. Hon tog långa promenader där, plockade svamp på hösten och högg en gran till julen. Skogen började kännas som hennes, som något värdefullt.

– Jag har en treårig son som kommer att ärva mig en dag. Jag vill att han ska få ta över en välskött skog. Nu kan jag se på skogen med helt andra ögon.

 

Minneslista för den nya skogsägaren

• Lär känna din skog. Ta reda på vilken typ av trädbestånd du har i skogen och vilka naturvärden där finns. Hur tar man sig fram till skogsfastigheten och var går fastighetens gränser? Du får information till exempel av skogsproffs, av skogsbruksplanen för fastigheten eller genom att logga in på Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi.
• Red ut vad som blivit på hälft. Ta reda på med vem den förra ägaren har skött sina skogsärenden. Har hon eller han anlitat något skogsföretag eller en skogsvårdsförening? Proffsen kan säga om fastigheten har några virkesaffärer på gång eller om det finns några brådskande behov av skogsvård.
• Sätt upp mål. Fundera på vad som är viktigt för dig. När du har det klart för dig är det lättare att fatta beslut om hur du ska sköta och använda din skog. Vill du att skogen ska ge ekonomisk vinst? Använder du skogen till friluftsliv, till jakt eller för att samla ved? Skulle du vara beredd att skydda skogen? Det går också bra att sälja skogen om det känns som det bästa alternativet.
• Be om råd. Skogsproffsen hjälper gärna. Fråga modigt om råd och be dem förklara om du inte förstår. Skogscentralen ordnar kurser för nya skogsägare och ger gratis råd i skogsfrågor.

Tipsen kommer från Kaisa Laitinen, expert på skogsägartjänster vid Finlands skogscentral.