Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan
Till första sidan
Suomeksi

Skogen ger själaro

Trädets stam ger stöd när det är meningen att man ska stå på ett ben och slappna av. Skogsyoga passar det finländska sinnelaget.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Eva Travanti leder ett skogsyogapass. Hon står på ett ben och tänjer sidan medan hon tar stöd med häönderna mot en tall.

21.08.2018

Text Katriina Liusjärvi | Bilder Katriina Liusjärvi

Aulanko (Karlberg) parkskog i Tavastehus är nästan som vilken skog som helst. Där finns stenar, olika stora träd, rötter som man måste kliva över och se var man sätter fötterna.

Kvällssolen skiner och vi kan höra myggens surrande. Här går det bra att stanna en stund för att hämta andan. En timmes yoga väntar, men det känns som om pulsen redan har sjunkit.

Mari Jussila står och lutar sidan mot en tall. Minna Sundman sitter en bit därifrån och lutar ryggen mot en tall.

Mari Jussila (till vänster) och Minna Sundman stöder sig mot varsitt träd.

 

Med alla sinnen

Eva Travanti arbetar som yogainstruktör i Aulanko för tredje året i rad. Det var inte så att hon fattade något särskilt beslut om att börja leda skogsyoga, utan skogen kändes helt enkelt som en naturlig plats.

– Skogen är en naturlig omgivning för oss finländare – en omgivning där man får använda alla sinnen. Jag har själv trivts bra i skogen sedan jag var liten, krupit där med troll och vättar, säger Travanti med ett leende.

Travanti är idrottsinstruktör till utbildningen, och hon leder olika former av motionsverksamhet på land och i vattnet. Yogan kom med i bilden av en slump.

– Jag hade alltid tänkt att yoga kanske inte är min gren. Att jag är för livlig för det. Men så deltog jag ändå i en utbildning till yogainstruktör för åtta år sedan eftersom yoga då höll på att bli populärt bland den stora allmänheten och jag behövde nya verktyg i mitt yrke. Mina tankar och uppfattningar om grenen och om mig själv visade sig ha varit felaktiga. Sedan fanns det ingen återvändo.

Travanti gillar speciellt att yogan är så helhetsbetonad. Yoga är inte något religiöst, utan den förenar alla sidor hos människan. Det viktiga är att man är närvarande i kropp och själ.

– Det finns flera inriktningar inom yoga. Min inriktning och skola är Seasonal Yoga, och det om något passar perfekt i den finska skogen. Den milda hathayoga-stilen lyssnar på och respekterar årstiderna: de ger övningarna sin egen krydda.

 

En hälsosam plats

Tarvanti säger att österländsk filosofi och den finska skogen ligger nära varandra. Båda är andliga.

Men inte enbart andliga. Det finns allt mer forskningsresultat som visar på skogens hälsoeffekter. Bland annat Skogsforskningsinstitutet, numera en del av Naturresursinstitutet Luke, har forskat i skogens inverkan på hur vi mår.

Institutets forskning visade att redan korta stunder ute i skogen påverkar psyket och fysiken positivt. Blodtrycket sjunker, och 20 minuter per dag i skogen ökar känslan av livskraft. Enligt undersökningen påverkas den psykiska välmågan märkbart positivt om man tillbringar fem timmar i månaden i naturen.

Elina Iivonen ligger på rygg under en tall med händerna på magen.​​​​​​​

I slutet av yogapasset intar var och en en bekväm ställning som passar dem själva. Elina Iivonen hittade sin bekväma ställning på marken.

 

Lätt att börja

Skogsyoga kan kanske låta lite konstigt första gången man hör talas om det. Handlar det om att man går ut i skogen och kramar träd eller vad då?

Eva Travanti säger att skogsyoga är ett lätt sätt att börja med yoga.

– I den yoga som jag leder använder man ett träd som stöd. Man kan stödja sig på det rent konkret när man yogar i olika positioner. Man behöver inte ha provat på yoga tidigare för att komma med. Här kan man bekanta sig både med skogen och med yogan på ett lätt sätt. Var och en utför rörelserna enligt vad de själva har krafter till.

Övningarna är inte alltför fysiska, för att inte all koncentration ska gå till att utföra rörelsen. Då skulle man gå miste om känslan av skogen.

Vi går tillsammans från parkeringsplatsen till yogaplatsen. Också det förstärker upplevelsen. Travanti berättar att deltagarna brukar identifiera fåglar och växter på vägen.

– För mig är det här det perfekta sättet att kombinera arbete och friluftsliv. Det är inte konstigt att skogsyoga blir populärare hela tiden.

I Travantis skogsyoga används inte sanskrit annat än i ordet asana, som betyder yogaställning eller yogaövning på sanskrit. Den filosofiska biten tar skogen hand om.

– Det finska språket passar bra i den finska skogen. Jag tar inte in österländsk filosofi i den här stunden.

Och efter yogapasset? När vi i slutet av passet lutar oss mot ett träd eller ligger på marken känns det som att yogan och skogen har gjort vad de ska. Jag kan inte minnas när jag senast känt mig så här lugn.

  • På webbplatsen www.younga.fi hittar du mer information (på finska) om skogsyogalektionerna som Eva Travantis skola Younga ordnar.
  • Friluftsyoga ordnas också i till exempel nationalparker och av en del yogacentrum i olika delar av landet.
  • I flera städer ordnas parkyoga om somrarna.