Ökad tillväxt i skogen med genomtänkta val

Tätare odling grundar sig på skogsvård i rätt tid

Att trädbeståndet odlas tätare än normalt innebär inte att plant- och gallringsskogarna inte sköts, utan tvärtom, åtgärder i rätt tid och i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna.

Att öka tillväxten, kolbindningen och kollagret i skogen kräver planenlighet. Det är viktigt att plantskogsvården och gallringen görs i rätt tid och enligt rekommendationerna så att det trädbestånd som odlas hålls livskraftigt, tål skadegörare bättre och blir snabbare grövre. 

Trädbeståndet kan dock gallras något försiktigare än vanligt. Gallringsmallarna för förlängd omloppstid i skogsvårdsrekommendationerna hjälper till i det. De styr mot att gallra något mindre och lite senare, varvid trädbeståndet blir långsammare grövre, men producerar fler kubikmeter trä. Gallringsmallarna för förlängd omloppstid kan användas i välskötta skogar, där plantskogsvården har utförts på ett högklassigt sätt. 

Skogsvårdsmallen för förlängd omloppstid ökar gagnvirkets genomsnittliga avkastning i tallskogar med 4–8 procent och trädbeståndets genomsnittliga kollager med 10–20 procent jämfört med vanliga skogsvårdsmallar. När skogen odlas något tätare än vanligt är det möjligt att öka bindningen av kol i den beståndsvårdande fasen samt upprätthålla ett större kollager än normalt. 

Vid gallring lönar det sig dock att sträva efter rekommenderad täthet. Beståndstäthet som är högre än rekommendationerna rekommenderas inte, eftersom enskilda träds livskraft kan försämras och risken för skador ökar. Alltför kraftiga gallringar i sin tur försämrar virkesproduktionen och bindningen av kol. I synnerhet tallbestånden reagerar långsammare på det ökade växtutrymmet än granarna och björkarna. För dem kan det ta över 15 år innan skogen når samma kollager som före gallringen.
 

Tallen är en långlivad trädart. Omloppstiden för friska tallbestånd kan ökas med upp till flera tiotals år utan betydande risker. Bild: Satu Uusitalo
 

Förlängd omloppstid lämpar sig för friska och livskraftiga bestånd

Skogens kollager kan ökas genom att förlänga omloppstiden vid skogsvård. Det innebär i praktiken att förnyelseavverkningen skjuts upp även om trädbeståndet till sin grovlek redan skulle uppfylla måtten på stockvirke. Skogsägarens egna mål eller förhållandena i skogen avgör tidpunkten för förnyelsen. 

Förlängd omloppstid lämpar sig för välskötta och livskraftiga barrskogar där risken för skogsskador inte är stor. Trädslaget och det geografiska läget har också betydelse. Till exempel tall är ett långlivat trädslag, och omloppstiden för friska tallbestånd kan ökas med flera tiotals år utan betydande risker. Detta ökar dock inte skogsbrukets lönsamhet. 

Granen däremot är utsatt för olika skador när den åldras, särskilt i Södra Finland på ståndorter som är känsliga för torka. I Södra Finland finns områden där det förekommer rikligt med rotticka. I dessa områden rekommenderas förlängd omloppstid inte för granbestånd. Rottickan kan sprida sig cirka 20 centimeter per år i stammen på en gran, och trädbeståndets ekonomiska värde och användningsmöjligheter kan försämras avsevärt. 

När granbestånden är livskraftiga bygger de snabbt upp kollagret. I friska och livskraftiga granbestånd kan det också vara ekonomiskt motiverat att förlänga omloppstiden måttligt, med högst tio år. 
 

Förlängning av granbeståndens omloppstid rekommenderas inte i områden där risken för spridning av rotticka är stor. Källa: Naturresursinstitutet, Naturresursinfo, karttjänst
 

Kom ihåg att följa upp skicket på skogen

När skogen åldras och klimatet förändras ökar riskerna för olika skogsskador. Därför är det bra att aktivt följa upp i synnerhet äldre ekonomiskogar och skicket på dem. Om det uppstår vind-, snö- eller insektsskador i skogen uppnås inte den önskade klimatnyttan av den förlängda omloppstiden. 

Att odla beståndet tätare och förlänga omloppstiden måttligt är några sätt att stärka skogens tillväxt och kolsänkor. Rätt riktade kombinerar de klimatnyttan, tillväxten och den ekonomiska användningen av skogen. Dessa metoder förutsätter dock en noggrannare planering av skogsvård, åtgärder i rätt tid och riskhantering. När dessa villkor uppfylls kan skogarna samtidigt erbjuda virkesproduktion, kolbindning samt natur- och landskapsvärden. Friska, livskraftiga och mångformiga skogar tål också klimatförändringens effekter bättre. 

Du kan ta upp dina egna val för skogsvård med din egen skogsfackman. Vid behov kan du också söka skogsfackmän och kontaktuppgifter till dem i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi. 
 

Artikeln har skrivits som en del av projekten Juuret tiedon maaperässä och NordicForestry. Projektet Juuret tiedon maaperässä genomförs av Tapio samt Finlands skogscentral, och projektet finansieras av Livskraftscentralens klimatenhet. Projektet NordicForestry genomförs av Naturresursinstitutet, Swedish University of Agricultural Scienses, Arbonaut samt Finlands skogscentral, och projektet finansieras av Lapplands landskapsförbund samt Länsstyrelsen Norrbotten.