Så här anpassar du ditt skogsbruk till ett föränderligt klimat
Klimatförändringen ökar tillväxten i den boreala barrskogen men också risken för olika skador. Skogsägaren behöver nu konkreta råd för att kunna anpassa sitt skogsbruk så att det går att utnyttja de ökande avverkningsmöjligheterna och samtidigt minimera de risker som följer av mera extremväder.
Blandbestånd är ett sätt att anpassa skogen till ett föränderligt klimat.
Trädbeståndets årliga tillväxt har nästan fördubblats under de senaste 50 åren och den är nu 107 miljoner kubikmeter i hela landet. Tillväxtökningen syns också på fastighetsnivå.
Det finns flera orsaker till ökningen: bättre skogsvård och förädlat frö- och plantmaterial, och skogsdikningen. Dessa förklarar största delen av tillväxtökningen men inte allt. Den tredje orsaken är sannolikt längre växtperioder till följd av klimatförändringen.
Målet med skogsvården är att styra beståndets utveckling så att virkesproduktionen och annan nytta från skogen på bästa möjliga sätt fyller skogsägarens förväntningar.
Förutse riskerna
En viktig del av förvaltningen av skogsegendomen är att förutse riskerna och gardera sig mot dem. När klimatet förändras blir det ännu viktigare än hittills att sörja för skogens hälsa och växtkraft. Våra skogar består av inhemska trädslag. Det är bra eftersom gran, tall och björk under tusentals år har anpassat sig till vårt klimat och de fyra årstiderna. De inhemska trädslagen har därför de bästa möjligheterna att anpassa sig också till förändringarna.
Ett friskt och vitalt bestånd växer bra och har också hög motståndskraft. Klimatsmart skogsvård betyder därför att vi väljer trädslag enligt växtplatsens jordart och gör skogsvårdsarbeten och avverkningar enligt skogsvårdsrekommendationerna.
Exempel på klimatanpassad skogsvård är att gynna blandbestånd och att överväga olika omloppstider. Kontinuerlig beståndsvård kan speciellt på torvmarker vara ett bra alternativ både med tanke på ekonomin och på klimatet. Också en god naturhänsyn hjälper skogen att anpassa sig när förhållandena förändras.
Förädlade plantor ger beståndet en bra start. Även gräsröjning och slyröjning är viktiga.
Växer snabbare
Träden växer mera när klimatet blir varmare. Man förutspår att tallen och lövträden kommer att gynnas av en förlängd växtperiod. Också granen växer bättre till en början, men tillväxten kan avta senare. På grund av sitt ytliga rotsystem lider granen speciellt på karga vattengenomsläppliga marker av försommarens torrperioder, som sannolikt blir vanligare. Valet av trädslag enligt jordart blir alltså allt viktigare.
Användningen av förädlat tall- och granfrö från fröplantagerna i förnyelsen ökar beståndets tillväxt med 15–20 procent jämfört med skog från beståndsfrö. Med förädlingen kan man också förbättra trädens kvalitet och hälsa. Eftersom träden växer snabbare är det möjligt att förkorta omloppstiden.
Skaderisken ökar
En längre växtperiod gynnar både skadegörande insekter och svampar. Längre varma perioder gynnar speciellt granbarkborren, som kan döda granar. Därför är det viktigt att få ut obarkat virke från skogen innan den nya generationen kläcks.
Den allvarligaste svampsjukdomen är granens och tallens rotröta och det gäller att satsa ordentligt på att bekämpa dem. Kortare omloppstider minskar risken för olika skador.
Tjälperioderna blir kortare, vilket försvårar virkesdrivningen. Långa perioder med ofrusen mark innebär också ökad risk för vindskador.
Effektiv bekämpning av rotticka är synnerligen viktig när den varma perioden blir längre.
Tips för ett klimatsmart skogsbruk
1. Använd förädlat frö- och plantmaterial
-
Trädens tillväxt blir större
2. Välj trädslag enligt ståndort och jordart
- Granen är känslig för försommartorka och torkstressen ökar risken för angrepp från barkborren
3. Tajma gräsröjning, slyröjning och röjning enligt rekommendationerna
-
Ett friskt och växtligt plantbestånd har bättre motståndskraft mot föränderliga förhållanden
4. Gynna uppkomsten av blandbestånd och inslag av lövträd
-
Anlägg ett blandbestånd eller lämna naturligt plantuppslag vid plantbeståndvård och gallringar
-
Inslag av lövträd i barrträdsbestånd förbättrar motståndskraften mot skador
5. Gör första gallringen vid rätt tidpunkt
-
En frisk och vital skog klarar bättre av vind och förändrade förhållanden
6. Anpassa omloppstiden efter trädbeståndets skick
-
Skaderisken växer när beståndet blir äldre
-
Kortare omloppstid på ställen som är utsatta för vinden
-
Kortare omloppstid i bestånd som lider av rotröta
7. Lämna levande naturvårdsträd, död ved och kantzoner
-
Biologisk mångfald hjälper skogen att anpassa sig till föränderliga förhållanden.
Fakta
Växande skog binder kol
- Ett växande trädbestånd är en kolsänka, eftersom träden vid fotosyntesen binder koldioxid från atmosfären. Beståndets tillväxt är som störst när träden är 40–60 år gamla.
- Användningen av trä till olika slutprodukter och energiproduktion ersätter andra material och fossila bränslen.
- Skogens kolförråd finns i träden och humusen och på torvmarker även i torvlagret. I träprodukter, till exempel träkonstruktioner i hus, lagras kolet för en lång tid.
- Koldioxid frigörs när hyggesrester och humus bryts ner.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Gammal skog lagrar mest koldioxid och kalhygges bruk är väldigt negativt för biologisk mångfald, vattnet, mykorrhiza, och klimatet då det släpper koldioxid under lång tid efteråt.