Tre tips för förröjning

Vid förröjning fälls små träd som inte lämpar sig som timmer, massaved eller energived. Arbetet utförs före en gallringsavverkning för att avverkningsmaskinens förare ska ha så god sikt som möjligt. I en förröjd skog är det lätt för maskinföraren att välja vilka träd som ska lämnas kvar för att växa, och träden får färre skador än i en oröjd, tät skog. Skogsägaren får i allmänhet också ett bättre pris vid virkeshandel i en skog som har förröjts. För ett oröjt tätt bestånd kan det till och med vara svårt att hitta en köpare. 

1. Gör förröjningen 1–3 år före avverkningen 

Förröjningen ska göras året före avverkningen, så att de röjda träden hinner lägga sig mot marken före avverkningen. I norra Finland ska röjningen göras ännu tidigare, till och med tre år före avverkningen. På torvmarker kan bildningen av stubbskott däremot vara så kraftig att förröjningen inte kan göras flera år före avverkningen.

Det lönar sig att göra förröjningen under den snöfria tiden så att inga långa stubbar som stör det senare maskinarbetet blir kvar i skogen. Fällda träd får inte lämnas lutande mot levande träd. Om barrträd sågas under den tid då marken är ofrusen ökar risken för angrepp av rotticka. Den bästa årstiden för förröjning är sen höst eller tidig vår. 
 

Granunderväxt försämrar i synnerhet sikten för skogsmaskinföraren. Bild: Arto Pulkkinen
 

2. Avlägsna små träd och granplantor som skymmer sikten

Förröjning görs i allmänhet i skog som ska gallras och där kvistad stamved tas ut. Behovet av röjning är störst i torvmarksskogar där det växer mycket glasbjörk. Förröjning är i allmänhet nödvändig också i skogar som har anlagts genom sådd eller uppkommit naturligt, om vården av plantbeståndet inte har gjorts eller om den har gjorts mycket försiktigt. På friska moar och i bördigare skogar kan det finnas lövträdsunderväxt och granunderväxt som stör avverkningen, även om plantbeståndsvården har gjorts i rätt tid och med rätt styrka. 

Förröjningen genomförs ofta som siktröjning. Vid siktröjning avlägsnas små träd med röjsåg på cirka en meters avstånd från stambasen på de träd som ska tas bort vid gallringsavverkningen. Dessutom lönar det sig att röja bort granplantor som är över två meter höga och skymmer sikten. Avverkningsmaskinens förare ska kunna se cirka 30 meter från hytten och ända till trädens stambaser. Granplantbestånd som växer som underväxt ska ändå röras så lite som möjligt om avsikten är att låta dem växa till timmerdimensioner.

De största sikthindren i en skog som ska gallras är ofta granplantor. I synnerhet vi snö gör de att arbetet blir långsammare och svårare. Förröjning behövs när det finns mer än 2 000 stammar granunderväxt per hektar, mer än 3 000 stammar blandad underväxt per hektar eller mer än 4 000 stammar lövträdsunderväxt per hektar. 

Förröjning ska inte göras i livsmiljöer som är viktiga för mångfalden. Det lönar sig inte heller att förröja i sänkor, på bergiga områden eller till exempel i gränsområden mellan myr och skog, där den ekonomiska avkastningen från skogen är liten. De oröjda områden som lämnas kvar vid förröjningen är bra skyddssnår för skogens djur.
 

Skogsägaren kan få ett bättre pris vid virkeshandel när skogen som ska gallras har förröjts. Bild: Arto Pulkkinen
 

3. Ta tag i sågen själv eller beställ arbetet av en yrkesperson

Förröjning är ett arbete som är klart och tydligt, och därför lämpar det sig också för den som är oerfaren. Arbetet är dessutom ekonomiskt lönsamt. Vid förröjning är skillnaden i produktivitet mellan en professionell skogsarbetare och en hobbyutövare mindre än till exempel vid vård av plantbestånd. För en yrkesperson tar förröjningen 1–2 arbetsdagar per hektar. De genomsnittliga kostnaderna för förröjning utan mervärdesskatt är cirka 300–400 euro per hektar. 

Stöd för skogsbruk beviljas inte enbart för förröjning. Förröjning görs ofta före en gallringsavverkning, och för det arbetet kan man sedan söka stöd för vård av plantbestånd och ungskog hos Skogscentralen. Stödet ska sökas inom sex månader från det att vårdarbetet inleds. Stöd kan sökas i tjänsten MinSkog.fi eller med en blankett. Via tjänsten MinSkog.fi kan man också hitta yrkespersoner som kan hjälpa till med skogsvårdsarbeten. 

Mer information om förröjning finns i Rekommendationer för skogsvård.