Finska

Skogsdata behövs

MinSkog.fi-tjänsten och en bekant skogsexpert hjälper skogsägare Esko Lehtimäki i planeringen av skogsarbetet. Data om de inhemska skogarna har utnyttjats redan i hundra år.

16.10.2017

Text Outi Tehomaa | Bilder Juha Harju

Tallkvistarna skrapar sår på armarna när skogsägare Esko Lehtimäki i Östermark tar sig fram genom skogen mot sitt växande plantbestånd.

– Titta så bra träden växer. Plantskogsvården har gjorts för några år sedan men ett par björkar borde ändå avlägsnas, funderar han.

Också skogsexpert Tapio Muotio från skogsvårdsföreningen Lakeus granskar tallplantorna. Lehtimäki är van att sköta sina skogsärenden självständigt, men ibland behöver han råd. Då ringer han till Muotio, eller rycker honom i ärmen i butikskön.

– Jag begär ibland att han som proffs skulle åka ut och titta på en figur. Som tur är fungerar mina ben ännu. Jag vandrar omkring i skogen och tittar om det behöver röjas någonstans. Vård av plantskogen och gallring är viktigt att utföra i rätt tid, så att träden kan bli stora, säger Lehtimäki.

Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi har underlättat arbetet för skogsägaren. Lehtimäki kontrollerar ofta figurkartorna i tjänsten, liksom avverknings- och skogsvårdsförslagen. När skogsdata öppnas med en klick med musen måste man inte gå ut och titta på vartenda plantbestånd jämt och ständigt.

– Jag följer i tjänsten med var det finns objekt som behöver brådskande vård och hur mycket den skulle kosta. Det är bra att man hemma kan granska den egna skogen i lugn och ro. Skogsbruksplanen har jag inte längre uppdaterat, för precisionen i MinSkog.fi räcker för mig.

För utbildningsdirektören från Östermark är de egna skogarna och åkrarna en viktig inkomstkälla. Lehtimäki äger skog i alla åldrar tillsammans med sin fru. Planteringar, gallringar och avverkningar görs på skogsfastigheterna varje år. Lehtimäki ser till att utgifterna och inkomsterna hålls i balans. Med avverkningsinkomsterna finansieras kommande skogsvårdsarbeten så att skogarna hålls i bra skick.

Skogsarbete är bekant för Lehtimäki sedan har var en liten pojke. Det finns i hans blod att plantera träd och röja skogen, men tiden finns inte riktigt där.

– Jag planterar i alla fall lite plantor och hämtar ut vindfällen från skogen. Jag önskar ändå att jag hade mer tid att pyssla i skogen.

Tapio Muotio och Esko Lehtimäki granskar tillsammans kartan utskriven från MinSkog.fi. Lehtimäki går ofta in i tjänsten för att ta en titt på de avverknings- och skogsvårdsförslag som tjänsten ger.

 

Skogsdata hjälper virket i rörelse

Skogsdata som har samlats in från privata skogar är ett viktigt hjälpmedel också för skogsexpert Tapio Muotio. Skogsproffset använder varje vecka aktörstjänsten i MinSkog.fi.

När Muotio har öppnat datorn kontrollerar han om skogsägare i området har gett skogsvårdsföreningen rätt att se eller flytta över sin skogliga information till skogsvårdsföreningens system.

– Jag ser inte skogsägarens information i tjänsten om inte denne har gett sitt tillstånd till att jag får se eller flytta över informationen. Bäst är det om jag får flytta över informationen för då kan jag jämföra informationen i MinSkog.fi med informationen i vårt eget system för att hitta bra arbetsobjekt.

Muotio kontrollerar ofta beståndsdata i tjänsten och söker avverkningsförslag. På det viset ser han om en skogsfastighet i närheten behöver gallras eller slutav­verkas och det kommer att komma virke till salu. När ett lovande objekt hittas skriver han ut kartan i tjänsten och granskar sedan fastigheten.

– Sedan ringer jag upp ägaren och föreslår vad som kunde göras i skogen. Vi gör upp en plan och ger ett erbjudande. Skogsägare kan också själva anmäla arbetsobjekt i tjänsten, men det har varit ganska ovanligt, säger Muotio.

Skogsägare Lehtimäki tänker ge Muotio samtycke till att se och överföra kartorna över hans beståndsfigurer i tjänsten. På det viset kan de se samma information och enklare tillsammans fundera på kommande skogsarbeten.

Muotio säger att figurkartorna och flygbilderna i MinSkog.fi har blivit mer noggranna under de senaste åren, men till exempel vad gäller bestånds- och prisuppskattningar kan det förekomma inexaktheter.

– I MinSkog.fi finns bra basfakta för skogsägaren, men om man planerar virkeshandel eller skogsvårdsarbete måste man själv besöka skogen, ensam eller tillsammans med en expert, för att kontrollera informationen. Det finns inte ännu ett datorprogram som är så bra att man kunde bränna upp gummistövlarna, säger Muotio.

Skogscentralens skogsdatachef Raito Paa­nanen berättar att skogsdatainsamlingen och verktygen som används har förändrats väsentligt under ett århundrade. Tidigare ritades till och med figurkartorna för hand.

 

Data samlas in med flygplan och i terrängen

Skogscentralen samlar nuförtiden in skogsdata från privata skogar huvudsakligen med fjärrkartering, det vill säga laserscanning och flygfotografering. Som stöd i tolkningen av det här materialet genomförs provytemätning i terrängen. På flygfotografierna syns de områden som är lika till sitt bestånd och sin jordmån och som bildar enhetliga bestånds­figurer. I planeringen av avverknings- och skogsvårdshelheter är det viktigt att kunna utnyttja figurvisa data.

Finlands skogscentrals skogsdatachef Raito Paananen berättar att man med laserscanning kan ta fram skogsdata på ett pålitligt sätt och för vidsträckta områden, men informationen är inte lika exakt som de data som bygger på kartering i terrängen.

– Skogsdata som fås från fjärrkartering måste specificeras i terrängen, till exempel med granskning av plantbestånd. Därefter kan man räkna ut till exempel beståndets volym och tillväxt och ge förslag på kommande skogsvårdsarbeten, säger Paananen.

De skogsdata som förädlas från laserscanningen och flygfotografierna publiceras i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi. Information om till exempel fornlämningar och flygekorrars föröknings- och rastplatser har lagts till i tjänsten nyligen. Information är hämtad från Finlands miljöcentral och Museiverket.

– Vårt mål är att skogsägaren i tjänsten får information om sin skog som stöd i beslutsfattandet, oavsett om denne vill sluta avtal om virkeshandel eller skydda sin mark.

När skogsägaren till exempel gör en anmälan om användning av skog för gallring eller en Kemera-ansökan för vård av plantskog uppdateras informationen i tjänsten.

Fjärrkarteringen av skogarna i Finland inleddes 2010. I dagsläget har kring 82 procent av de privatägda skogarna inventerats, det vill säga kring 11,5 miljoner hektar. Målet är att alla Finlands skogar ska vara laserscannade före år 2020. Därefter börjar scanningen om från början.

– Vi funderar hela tiden hur vi kunde ta fram ännu noggrannare skogsdata.

I år och nästa år utreder vi om det vore möjligt att få information om verkställda avverkningar och skogsvårdsarbeten direkt från avverkningsmaskinen eller av aktören via en egenkontrollsanmälan.

Paananen säger att det ligger i allas intresse att skogsdatabasen hålls så uppdaterad och heltäckande som möjligt. Av samma åsikt är skogsägare Lehtimäki och skogsvårdsföreningens Muotio.

– Vi behöver allt mer skog och virke i framtiden. Det är en stor fördel att skogarna är kartlagda på så pass organiserat sätt. Nu borde man bara få de tysta skogsägarna att vilja förvalta sin egendom, så att vi också i framtiden har nog med trä, säger Lehtimäki.

 

Begrepp

  • Skogsdata är geografisk information om skogar och deras vård och användning. Skogsdata är till exempel ståndort, bestånd, åtgärdsinformation, naturobjekt skyddade enligt lag och andra särdrag i skogen.
  • Beståndsfigur är en enhetlig skogsdel som förenas av ståndort, bestånd och åtgärdsbehov. Avverkningar och skogsvård kan med hjälp av figurdata planeras som större helheter.
  • Raster är ett 16 gånger 16 meter stort område från vilket skogsdata samlas in. Laserscanningens effektivitet är nog för att berätta trädslag, höjd, diameter, ålder, stamantal och volym på beståndet på rasterrutan. Genom att kombinera rasterdata får man fram data för beståndsfiguren.
  • MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska ärendehanteringstjänst där skogsägare ser aktuell information om sin egen skog. Skogsägare loggar in i tjänsten med nätbanks­koder, ett mobilcertifikat eller ett certifikatkort och skogsbranschens aktörer med Katso-koder.
  • Laserscanning är ett sätt att mäta skogen med vilket man kan får fram tredimensionell geografisk information. Laserscanningen utförs från helikopter eller flygplan så att en laserpuls skickas ner mot träden och med den kan man avgöra hur högt och täckande beståndet är.