Påstående 1: I framtiden upphör den ekonomiska användningen av virke och skogar helt och samtliga skogar i Finland skyddas 

Alisa Puustinen: 

Detta är ett framtidsscenario som tidvis framträder särskilt i samband med den alleuropeiska skogsdiskussionen. Man har till och med spekulerat att Finland i en avlägsen framtid skulle bli EU:s skogbevuxna friluftsmuseum. Jag ser dock inte detta som ett sannolikt scenario.  

Man utvecklar ständigt ersättande produkter för fossila bränslen eller oljebaserade produkter och för detta behövs trä även i framtiden. För närvarade behöver till exempel den kinesiska marknaden betydande mängder kartong till förpackningsmaterial och materialet är fortfarande starkt baserat på både barr- och eukalyptuscellolusa. Användningssätten för trä förändras delvis, men jag ser det inte som sannolikt att behovet av träråvara försvinner helt. Träbyggande är tillsvidare fortfarande en ganska liten del av virkesanvändningen, men om byggandet växer ökar efterfrågan på virke snarare än minskar.  

Vi går med stor sannolikhet mot ett mer omfattande skydd av skogarna, men jag anser det inte som sannolikt att skogsbruket upphör helt och hållet ens på lång sikt. 

Teppo Hujala: 

Vi kommer att fortsätta använda skogarna för ekonomiskt bruk i framtiden och likaså kommer virke från skogarna att användas för tillverkning av produkter. Om man ändå ser långt in i framtiden kan användningen av trä som råvara minska betydligt. Då har artificiell intelligens och syntetisk biologi kanske erbjudit metoder för att producera material som ersätter allt trä i stor skala. Även då kan det dock finnas användning för träet, till exempel som en trävän, en verklig träindivid i den verkliga världen, som ger människorna en djupare betydelse än det trä som skapats i den virtuella miljön. 

Vi vet inte närmare hur EU-kommissionens anvisningar för mer naturnära skogsvård och restaureringsförordningen kommer att genomföras i Finland. Utvecklingen av skogscertifieringssystem för en ansvarsfull och hållbar användning av skogarna har också en betydande inverkan på hurdan ekonomisk användning baserat på träodling det kommer att vara i Finlands skogar i framtiden. 

Enligt ett framtidsscenario ökar arealen av strikt skyddad skog med frivilliga åtgärder och finansiering via flera kanaler, och samtidigt fortsätter skogarnas ekonomianvändning i andra områden i enlighet med hållbar skogs- och naturvård. Enligt det andra framtidsscenariot kan en alltför långsam utveckling av skyddet leda till att det behövs ett nytt sätt att vårda skogarna och en ny behandlingsklass mellan den nuvarande ekonomianvändningen och skyddet. Gemensamt för de bägge framtidsscenarierna är att betydelsen av tillförlitlig verifiering av virkets ursprung och uppföljning av skogarnas tillstånd ökar.  

Markku Remes:  

Ekonomisk användning av våra skogar är en del av en hållbar användning av skogarna. Med materialet från skogarna kan vi producera förnybara råvaror som ersätter fossila bränslen och material tillverkade av fossila råvaror. Trä används också i framtiden, men det används i andra former än tidigare. Till exempel ökar behovet av förnybart och återvinningsbart trämaterial eftersom den teknologi som används i den gröna omställningen behöver mineraler från gruvdriften som belastar miljön.  

Även skyddet av skogarna är en del av en hållbar användning av dem. Skogarna skyddas inte helt i framtiden, men skyddsarealerna ökar. Skyddet behövs, men att omvandla skogarna till att vara helt skyddade främjar inte mångfalden eller förbättrar tillståndet för miljön och klimatet. Om vi inte alls kan utnyttja de inhemska skogarna ekonomiskt måste vi importera råvaror och färdiga produkter från utlandet. Då uppstår också onödiga utsläpp. Att skogarna övergår till att vara helt skyddade är inte heller en trovärdig framtidsutsikt för bevarandet av den biologiska mångfalden. Många av de organismer som lever i våra skogar drar också nytta av skogsbruket. Det bästa läget för organismerna är att skogarna används mångsidigt. 

I framtiden kommer också gränsen mellan ekonomianvändningen av skogarna och skyddet av skogarna krympa, eftersom åtgärderna för den biologiska mångfalden ökar betydligt i behandlingen av ekonomiskogarna.  

Påstående 2: I framtiden kommer skogarna skadas i allt större utsträckning 

Till exempel kan granbarkborre orsaka betydande skador i granskogarna.

Alisa Puustinen: 

Detta är tyvärr ett framtidsscenario som man måste förbereda sig på att kan bli verklighet. I takt med att klimatförändringen framskrider sprider sig olika redan kända skadedjur till större områden, även i Finland. Uppvärmningen främjar spridningen av nya arter längre norrut, både skadedjur och andra arter. Också i Finland har vi utöver skadeinsekter sett en ökning av till exempel vindskador och skador orsakade av skogsbränder. Detta är ännu inte alarmerande, men hotet växer så småningom. Skogsbränderna i bland annat Kalifornien, Portugal och Grekland fungerar som varningssignaler för oss. Det lönar sig att ha en hög beredskap för skogsskador på skogsbranschens prioritetslista, redan i planer på mycket kort sikt. 

Teppo Hujala: 

De omskakande nyhetsbilderna av skadorna på grund av barkborrar i Mellaneuropa och skogsbränderna i södra Sverige torde ha fått många att fråga sig: Kommer det här att hända även oss i Finland? Svaret finns inte direkt i de senaste skadorna i andra europeiska och boreala länder, men även i Finland har klimatuppvärmningen och det ökade antalet extrema väderfenomen redan ökat risken för betydande skogsskador. 

Att odla blandskogar och att skapa variation i strukturen av trädslag och skogsbestånd är ett bra sätt att förhindra och dämpa omfattande skogsskador. Hur väl man kan använda dessa metoder påverkar om skadorna i framtiden är större eller mindre än i nuläget. Nya och främmande arter är en fråga för sig. Spridningen och förekomsten av dem är viktig att följa upp eftersom de snabbt kan destabilisera det finländska skogsekosystemet. Ett önskvärt framtidsscenario är att skogsskadeforskare och leverantörer av skogstjänster med hjälp av gott samarbete kan hantera och förutse riskerna för skogsskador. 

Markku Remes: 

Vissa skogsskador ökar sannolikt när klimatet förändras. Urvalet av trädarter och förhållandet av trädarter förändras eftersom vissa trädarter bättre anpassar sig till de förändrade förhållandena än andra. Nya arter som orsakar skogsskador ökar uppenbarligen. Behandlingen av våra skogar har redan ändrats för att minska skaderiskerna.  För Finlands del finns det inget hot som skulle förstöra skogarna i sikte, men våra arter förändras. 

Påstående 3: Artificiell intelligens tar i framtiden över skogsarbetarens och skogsmaskinsförarens arbete 

Artificiell intelligens tar knappast över arbetet som skogsmaskinsförare i framtiden, men kommer att ändra det.

Alisa Puustinen: 

Artificiell intelligens och skogar är en intressant kombination. Vid Skogscentralen ser vi på detta till exempel med tanke på möjligheterna till artificiell intelligent för fjärranalys. Under de senaste årtiondena har det redan skett en betydande automatisering för skogsmaskinerna och jag ser det sannolikt att denna utveckling fortsätter. Det kommer att förändra skogsmaskinsförarens arbetsbeskrivning, men arbetet kommer inte helt att försvinna. Vi har ännu en mycket lång väg till en autonom skogsmaskin som antingen fungerar med fjärrstyrning av en människa eller helt utan fjärrstyrning.  

Skogsarbetarens arbete är ett gediget hantverkaryrke och jag har för mig att artificiell intelligens är en ganska dålig hantverkare. Naturligtvis kan det vara möjligt att utveckla robottekniken även för skogsarbetare, men marknaden är så pass liten att jag inte anser att det är sannolikt att sådana möjligheter snabbt utvidgas. Ju mer vi övergår till skogsvård och skydd som en del av skogsanvändningen, desto mer ser jag ett behov av traditionellt skogsarbete.  

Teppo Hujala: 

Arbetena och yrkena har alltid förändrats i takt med utvecklingen av teknologin och samhället. Detta kommer att ske även i framtiden och skogsarbetarens och skogsmaskinsförarens arbete är i sin nuvarande form inte skyddade mot denna förändring. I prognostiseringen av detta kan man till exempel fråga sig följande. När kommer en robot styrd av artificiell intelligens att klara av att fälla träd? När kommer en skogsmaskin att kunna röra sig självständigt i skogsterrängen? Vad kräver dessa förmågor av sensorer och styrande intelligens? Hurdant mänskligt arbete behövs för att möjliggöra och styra virkesdrivningsanordningarna? 

Även om det inte är dags för självständiga virkesdrivningsrobotar inom den närmaste framtiden kommer arbetet att falla på dem som kan använda de senaste verktygen för att förbättra produktiviteten. Samtidigt moderniseras innehållet och kompetenskravet inom yrkena. Det är också en utmaning för arbetsgivare, utbildningssystem, regleringsansvariga, forskare och tjänsteleverantörer. 

Markku Remes: 

Användningen av artificiell intelligens förändrar också skogsarbetarens och skogsmaskinsförarens arbete. Artificiell intelligens minskar det mänskliga arbetet särskilt i förberedelserna inför arbetsobjekten då man preciserar skogs- och naturinformation. Det är också möjligt att utnyttja artificiell intelligens i det praktiska genomförandet av skogsvårds- och avverkningsarbeten. Till exempel virkestransport och en del av avverkningarna kan i takt med att tekniken utvecklas skötas även utan förare. Användningen av artificiell intelligens ökar sannolikt skogsmaskinsförarnas specialisering vid avverkning, så det finns fortfarande arbete för kunniga aktörer i skogarna. Utvecklingen av skogsmaskiner bromsas upp av de höga kostnaderna för utvecklingen samt av kundernas godkännande för åsidosättande av mänskligt arbete. Att outsourca skogsarbetarens alla specialarbeten med hjälp av artificiell intelligens skulle kräva en så stor utveckling att jag inte ser någon sådan möjlighet inom den närmaste framtiden. 

​​​​​​​

Alisa Puustinen, Teppo Hujala och Markku Remes svarar på påståenden om skogarna och användningen av skogarna i framtiden.