Finlands skogscentral har samlat in data om privatskogarna i Finland med fjärrkarteringsmetod sedan 2010. Före slutet av 2020 kommer all privatägd skog i hela landet att vara kartlagd, och sedan börjar en ny inventeringsrunda.

Hur samlas skogsdata in under den nya inventeringsrundan?

– Inventeringen av skogarna bygger fortfarande på flygfotografering och laserskanning som görs från flygplan, provytemätningar i skogen och mångsidiga räknemetoder. Uppgifterna om privatskogarna samlas in snabbare än förra gången, den här gången på sex år, alltså under åren 2020-25. Man kartlägger ungefär 20 områden per år, och ett enskilt område är cirka 300 000 hektar stort.

– Punkttätheten i laserskanningen höjs nu till ungefär 5 punkter per kvadratmeter. Dessutom sker vissa förändringar i tekniken för hur provytorna mäts. De här förändringarna förbättrar informationens kvalitet och exakthet. 

Bilden visar hur punkttätheten i laserskanningen ökar i den kommande inventeringsrundan. Det ger mer exakt information om skogen än tidigare. Foto: Lantmäteriverket

 

Vilken information kan samlas in med fjärranalys och vilken kan inte det?   

– Med fjärranalys samlar vi information om de växande beståndens storlek, mängd och ålder enligt trädslag. Trädslagskategorierna är tall, gran och lövträd. Med den här metoden går det inte att urskilja olika slag av lövträd. Ju yngre bestånd, desto svårare är fjärranalysen. Metoden passar bäst i grövre skog, där har noggrannheten konstaterats vara bra.

– I fortsättningen kommer den exaktare laserskanningen att ge en viss förbättring också i inventeringen av plantbestånd och unga skogar. Dessutom används data om jordmån och ståndort som är baserade på fältinventering. Den informationen får man inte tillräckligt pålitligt med fjärranalys.

– Skogsdata produceras för skogsfigurer som är enhetliga till beståndet och växtplatsen. Figuruppgifterna är ett bra informationsunderlag när man planerar avverkningar och skötselarbeten. Materialet innehåller också information om olika naturobjekt. Den informationen bygger på information från fältgranskningar. En tätare laserpuls förbättrar skanningen av beståndens struktur och gör det möjligt att kartlägga till exempel olikåldriga bestånd och naturvårdsträd.  

Var kan en skogsägare titta på informationen om sin egen skog? Och hur kan man använda den?  

– Skogsägaren kan se informationen om sin egen skogsfastighet i tjänsten MinSkog.fi. Du loggar in med dina nätbankskoder, ett mobilcertifikat eller ett certifikatkort. I MinSkog.fi får du en bra helhetsbild av bestånd, skötselobjekt och avverkningsmöjligheter i din skog. Det kostar ingenting att använda tjänsten.

– De skogsdata som producerats genom fjärranalys kan användas som basinformation när man planerar att inleda till exempel skötselarbeten, avverkningar eller till exempel att skydda skog. I tjänsten visas avverknings- och skötselförslag för olika skogsfigurer. Utifrån förslagen kan skogsägaren överväga om det skulle vara dags för plantskogsvård på någon figur eller om någon del av skogen redan är förnyelsemogen. Skötselförslagen i tjänsten har tagits fram utifrån kalkyler och bygger på skogsvårdsrekommendationerna, men situationen har inte bekräftats på plats i terrängen. Man bör också komma ihåg att ett åtgärdsförslag som syns i MinSkog.fi bara är ett förslag och att det alltid är skogsägaren som bestämmer.  

I tjänsten MinSkog.fi kan du se avverknings- och skötselförslag för olika skogsfigurer. Där finns också information om särskilt viktiga livsmiljöer. 

 

– E-tjänsten MinSkog.fi uppdateras med ny information när insamlingen av skogsdata framskrider. I Skogscentralens karttjänst om tillgången till skogsdata går det att se vilket år informationen om ens egen skogsfastighet kommer att uppdateras. Man kan bekanta sig med informationen också i delen för öppen skoglig information på webbplatsen MinSkog.fi utan inloggning, men då syns inte fastighets- och ägaruppgifterna.

Hur håller man uppgifterna uppdaterade?   

– Våra skogsdata uppdateras hela tiden. För tillfället sker det utifrån inkomna anmälningar om användning av skog och anmälningar om verkställande av Kemera-finansierade skogsvårdsarbeten. Dessutom görs uppdateringar bland annat när någon begär uppdatering via MinSkog.fi och utifrån anmälningar, ändringar av fastighetsgränser och olika slags naturskydds- och miljöstödsmaterial som kommer från andra skogsägare eller aktörer. Beståndsuppgifterna uppdateras varje år med hjälp av kalkylmässiga tillväxtmodeller.

– Målet är att under de kommande åren göra informationen märkbart mer uppdaterad och förbättra kvaliteten genom att utnyttja information direkt från avverkningsmaskinerna om avgränsningen av avverkningen, tidpunkten för avverkningen och avverkningssättet. Framöver kommer vi också att använda uppgifter från egenkontrollen av skogsvårdsarbeten.  

Hur skiljer sig skogsdata från en skogsbruksplan?   

– När man gör upp en skogsvårdsplan för en fastighet lyssnar man på skogsägarens mål. I planen skriver man in rekommenderade åtgärder för kommande år, och i dessa har man beaktat både skogens utvecklingsskede och skogsägarens önskemål. Dessutom presenteras vanligtvis inkomst- och utgiftsberäkningar för fastigheten och annan sammanställd information i skogsbruksplanen.

– De skogsdata som finns i MinSkog.fi skiljer sig från skogsvårdsplanerna. Skogsägarens mål utreds inte, utan de åtgärdsförslag som syns i tjänsten för de enskilda figurerna produceras direkt utifrån beståndet, och där beaktas inte heller fastigheten som helhet. Om en fastighet till exempel innehöll endast förnyelsemogen skog, skulle tjänsten föreslå att alla figurer förnyas med en gång. Det är förstås möjligt, men sällan ekonomiskt vettigt.

– Skogsdata fungerar bra som basinformation och berättar om avverkningsmöjligheter och skötselbehov. Beroende på skogsägarens behov kan informationen användas antingen direkt, eller så kan man använda sig av den för att skräddarsy en skogsbruksplan som beställningsarbete enligt skogsägarens önskemål. Skogscentralen erbjuder inte skogsbruksplaner, men i aktörsregistret i MinSkog.fi kan man söka aktörer som erbjuder den tjänsten.

​​​​​​​

Provytemätningar är en viktig del av inventeringen för skogsdatamaterialet. Man mäter också information om enskilda träd i terrängen.