Gräs- och slyröjning är lönsamt arbete för skogsägaren
För Toni Kosonen är våren och försommaren bråda tider. Samtidigt som den viktiga gräs- och slyröjningen ska utföras i skogen är det den mest arbetsfyllda tiden för en som är byggföretagare. Som tur är kan man röja sly klockan fyra på morgonen om man så vill och det går alltid att anlita proffs att utföra arbetet. Uppgifter om den egna skogen finns enkelt tillgängliga i e-tjänsten MinSkog.fi.

På Toni Kosonens skogsfastigheter i Vuoriniemi växer också lärkträd.
18.06.2019
Text och bild: Anne Kaljunen
Från början av maj har skogsägare i MinSkog.fi kunnat se information om de plantbestånd som behöver gräs- och slyröjning. Skogscentralen har tagit fram informationen genom att kombinera satellitdata, skogsdata och anmälningar om användning av skog.
- I den egna skogen verkar det finnas ogjord plantskogsvård på 20 hektar. Informationen stämmer bra. På den värsta figuren på några hektar borde arbetet ha gjorts redan för tio år sedan. Nu växer där så mycket glasbjörk att man inte riktigt längre klarar sig med röjsåg, konstaterar skogsägaren och byggföretagaren Toni Kosonen i Punkaharju.
Kosonen gör det mesta av plantskogsvården och övriga skogsvårdsåtgärder själv. Företagarens timmar räcker ändå inte alltid till och Kosonen har planerat att låta ett lokalt bioenergiföretag göra jobbet på den figur som är i värst skick.
Gräs- och slyröjning som utförs i tid syns i skogsägarens plånbok och är viktigt för skogens välmående. Också Kosonen vet vikten av att utföra arbetet i tid. Då man frågar honom hur viktigt gräs- och slyröjning är på en skala från ett till tio är svaret klart.
- Nog är det ett av de viktigaste arbetena. Om inte det viktigaste. Det lönar sig att utföra plantskogsvården så tidigt som möjligt. Det gjorda arbetet syns i form av en större avkastning och i tidigare slutavverkningar.
Skogsägare Toni Kosonen vet att plantskogen måste skötas. Han tillbringar ett antal timmar om året med att sköta skogen.
Skogsvägar i gott skick underlättar
Skogen har varit viktig för Kosonen sedan han var barn. Hans tre skogsfastigheter finns nära hemmet i Vuoriniemi i Punkaharju i Nyslott. En del av skogen har han ärvt och en del har han köpt av sin bror.
- Jag försöker sköta skogen aktivt. På vårvintern går jag med snöskor på mig genom all skog och planerar kommande arbeten. Jag tycker om att röja slyet innan löven har slagit ut helt. Då ser man barrträdsplantorna bättre. Har det skett skador i skogen måste man lappa med nya plantor, säger Kosonen.
Skogsvägar i gott skick gör det enklare att ge sig ut i plantskogen. På Kosonens skogsfastigheter slingar sig totalt 5–6 kilometer skogsväg som han själv har låtit göra. En del av vägarna är ännu under arbete.
- När man klockan fyra på morgonen slänger röjsågen i skåpbilen och kör rätt fram till skogsskiftet så hinner man tömma en bränsletank med röjsågen innan resten av familjen vaknar, skrattar pappan till tre små barn.
Skogsvägar i gott skick främjar också rekreationsbruket av skogen. Det är enkelt att komma ut i skogen med barnen och vägarna behövs också i älgjakten.
Plantbestånd som behöver röjas syns i MinSkog.fi
I Skogcentralens e-tjänst MinSkog.fi syns plantbestånd där barrträden har nått en meters höjd och vars tillväxt lövslyet förhindrar. Skogsägaren ser information om sin skog genom att logga in i tjänsten.
Kosonen har efter en liten paus igen bekantat sig med tjänsten och överraskades av hur tydlig och lättanvänd tjänsten är.
- Information om den egna skogen är lätt att hitta och användarvänligheten är bra. Plantbestånden syns bra och det är enkelt att göra kartorna större.
Kosonen kommer att utnyttja tjänsten också i framtiden och rekommenderar tjänsten också till exempel för skogsägare som bor långt från sin skog.
- Även om det innebär en hel del arbete så lönar det sig nog att äga skog, säger Kosonen.
I MinSkog.fi finns information om plantbestånd som behöver gräs- och slyröjning.
Kemera-stöd för tidig vård av plantbestånd
- Till det som i Kemera-lagen kallas tidig vård av planbestånd hör hjälpplantering och gräs- och slyröjning.
- Utförd i rätt tid är den tidiga vården av plantbestånd kostnadseffektiv. Försenas arbetet stiger kostnaderna med 10–15 procent per år.
- Skogsägaren kan göra arbetet själv eller anlita ett proffs.
- För tidig vård av plantbestånd betalas Kemera-stöd på 160 euro/hektar.
- Skogsägaren får Kemera-stöd om arbetet har utförts på minst en hektar och det skötta området består av figurer som är minst en halv hektar stora.
- Noggrannare villkor finns på Skogscentralens webbsida
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.