Drönare kan i framtiden underlätta bekämpningen av älgskador

Längs skogsbilvägen har man lyft upp en stor besprutningsdrönare som specialforskare Jere Kaivosoja från Naturresursinstitutet förbereder för flygning. Först häller han vit vätska i behållaren i mitten av drönaren. Det är en produkt av fårfett som avskräcker älgar. 

– Vanligtvis sprids detta avskräckningsmedel på trädplantorna med en ryggspruta. Det är arbetsdrygt och tar mycket tid. Vi har fått provtillstånd för att flygbespruta ämnet med drönare och testat det. Detta är helt nytt i Finland, berättar projektchef Venla Wallius vid Finlands skogscentral.  

Avskräckningsmedlet innehåller fårfett, vatten och konserveringsmedel. Det är ett växtskyddsmedel vars flygbesprutning är förbjuden i Finland och andra EU-länder förutom i forsknings- och försökssyfte.¨

Många skogsägare har konstaterat att ämnet är till stor hjälp för att skydda plantorna. Hjortdjuren låter bli att gnaga på trädplantor som behandlats med avskräckningsmedlet, eftersom de inte gillar dess starka lukt och smak. Drönaren kan påskynda och avsevärt underlätta spridningen av ämnet till plantbestånden.  

När tanken är fylld kan flygningen börja. Drönaren lyfter och surrar som en jättefluga. Den flyger över ett plantbestånd, flyger ned på lägre höjd vid enskilda tallplantor och sprutar avskräckningsmedel på deras toppar. Nästa vår får utvisa om plantorna besparas från älgskador.
 

Specialforskare Jere Kaivosoja styr besprutningsdrönaren i ett plantbestånd. Flygrutten har fastställts på förhand med hjälp av artificiell intelligens. 
 

​​​​​​​

Spridning av avskräckningsmedel med drönare testades i Kuusamo samfällda skog i Jokilampi i september.
 

Artificiell intelligens hjälper till med att rikta besprutningarna

Föraren för besprutningsdrönaren behöver inte under flygningen själv välja vilka plantor som ska sprutas med avskräckningsmedel. Geodatacentralen vid Lantmäteriverket har genom testflygningar samlat in material och lärt ut modeller för artificiell intelligens för att identifiera trädplantor och bedöma dess skick. Utifrån den information som man samlat in med hjälp av kartläggningsdrönare kan man välja vilka plantor som ska behandlas och bilda en flygrutt optimerad för besprutningsdrönare.

I framtiden är målet att drönaren på samma flygtur ska kunna identifiera de plantor som ska skyddas och bespruta dem med avskräckningsmedel. Detta skulle förutsätta autonom navigering, som har undersökts med robotdrönare som utvecklats vid Lantmäteriverket. 

– Robotdrönaren rör sig smidigt i plantbeståndet. Den flyger autonomt, känner igen plantor och kan väja för hinder. Resultaten är lovande, men det är ännu långt till helt autonom identifiering och besprutning, berättar forskningsprofessor Eija Honkavaara vid Lantmäteriverket.

Det behövs också annat arbete för att utveckla utrustningen. De besprutningsdrönare som man nu testar är avsedda för jordbruk. Enligt Kaivosoja och Wallius besprutar de onödigt stora mängder medel på plantorna. 

– Som skydd skulle det räcka med en alldeles liten mängd medel, men de släpper ut ungefär en deciliter av medlet. Det skulle alltså behövas en justeringsmån för drönaren. De drönare som nu används är ursprungligen avsedda för gödsling av stora områden, såsom åkrar, fruktgårdar eller vinodlingar, men vi skulle vilja ha en mera exakt och mer riktad spridning, berättar Wallius. 

Kaivosoja berättar att avskräckningsmedlet är ganska dyrt, alltså borde man sträva efter att använda det så sparsamt och optimalt som möjligt. 

​​​​​​​

Den bästa tidpunkten för att sprida avskräckningsmedel på trädplantor är september–oktober, berättar Venla Wallius, projektchef för projektet HirviDrone vid Skogscentralen. 
 

​​​​​​​

Forskningsprofessor Eija Honkavaara och forskare Yibo Chang från Geodatacentralen vid Lantmäteriverket berättar att robotdrönare flyger autonomt och kan programmeras för att identifiera hela och skadade plantor.
 

Försöksverksamhet i Äänekoski och Kuusamo

Inom HirviDrone-projektet (Älgdrönarprojektet) har man testat besprutning av avskräckningsmedel sedan förra hösten. Det finns tre provytor i Äänekoski i Mellersta Finland och fem på markerna i Kuusamo samfällda skog i Norra Österbotten. Jarmo Korhonen, verksamhetsledare för Kuusamo samfällda skog, har följt testflygningarna med intresse. 

– Älgarna hör till naturen och vi får inkomster från älgjakten, men de orsakar också årligen betydande skador. I den samfällda skogen finns det över tusen hektar svårt uppätet plantbestånd, berättar Korhonen. 

Kuusamo samfällda skog är Finlands största samfällda skog med cirka 66 000 hektar skogsmark. Plantbestånden är så vidsträckta att de inte kan inhägnas och avskräckningsmedlet kan inte spridas med en ryggspruta. Enligt Korhonen är jakt och reglering av älgbeståndet för närvarande det enda sättet att minska älgskadorna.  

– Det vore bra om man i framtiden kunde hitta en kostnadseffektiv metod för att bekämpa älgskador, säger Korhonen.

I Finland orsakar älgarna årligen tiotals miljoner euro i skador på plantbestånden. Hjortdjuren äter trädplantornas löv, barr och bark och bryter av trädstammarna, vilket försämrar trädens tillväxt och kvalitet. Varje år får skogsägarna cirka en miljon euro i ersättning för älgskador. Ersättningsmedlen kommer från staten och de fås från avgifterna för tillstånd att fälla älg.
 

 

Jarmo Korhonen, verksamhetsledare för Kuusamo samfällda skog, är förargad över älgskadorna. – Man kan fortfarande få massaved från de tallar som älgarna ätit på, men den värdefullaste rotstocken har gått förlorad. 
 

Flygbesprutning skulle påskynda skyddet av plantor

HirviDrone-projektets projektchef Venla Wallius berättar att tester från avskräckningsmedlets flygbesprutning har väckt stort intresse. Om lagstiftningen avregleras under de kommande åren kan flygbesprutning öppna affärsmöjligheter för företag. 

Effekten av testbesprutningarna på provytorna i HirviDrone utvärderas nästa vår. Förhandsintrycket av resultaten är lovande enligt Wallius. Kostnadskalkyler och uppskattningar av hur mycket flygbesprutningen skulle påskynda skyddet av plantor pågår fortfarande. 

– Drönare används redan nu till exempel vid borgödsling, där det tar cirka tio minuter att gödsla en hektar. Med en ryggspruta tar det drygt tre timmar att sprida avskräckningsmedlet på en hektar. 

– Flygbesprutningen av avskräckningsmedel är långsammare än för gödsel, eftersom vi vill spruta ämnet på utvalda plantor och detta leder till avbrott i besprutningen. Ändå skulle det vara snabbare än arbetet med ryggspruta, särskilt i stora områden och i svårframkomlig terräng, bedömer Wallius.  

Se videon om HirviDrone-projektet: