Finska

Viktigt med bra stubbehandling för att bekämpa rottickan

17.07.2018

Text Annikka Selander | Bilder Tuula Piri och Pekka Kuitunen

Vad är rotticka för något?

Granens rotticka och tallens rotticka är svampar som orsakar röta i barrträden. Granens rotticka orsakar röta i granens rotsystem och stam. Tillväxten på tallar som infekterats av tallens rotticka minskar och småningom dör trädet. Tallens rotticka orsakar rotröta också på gran.

 

Hurudana skador orsakar rottickan?

De ekonomiska förlusterna är stora. Granens rotröta förstör kärnveden i den värdefullaste delen av stammen, det vill säga rotstocken, och virket hamnar därför i massaveds- eller energivedstraven. Till exempel i en slutavverkningspost i södra Finland där andelen rötskadat virke är 20 procent av hela avverkningsvolymen, är skogsägarens förlust ungefär 2 000 euro per hektar.

Tallens rotröta förekommer i tallar av alla storlekar och åldrar. Sjukdomen börjar med att en enstaka tall infekteras. Med tiden breder sjukdomshärden ut sig till nära växande träd. Tallens rotticka orsakar röta i tallens rotsystem. Trädet hindrar svampmycelets tillväxt uppåt i stammen genom att producera rikligt med kåda vid stambasen. Kådflödet och rötan i rotsystemet hindrar dock upptagningen av vatten och näringsämnen och följaktligen dör trädet på rot.

Kådflödet efter angrepp av tallens rotröta syns i en färsk stubbe som en stjärnformig figur eller som otydliga kådfläckar. Foto: Tuula Piri

 

Hur sprider sig rottickan?

Rottickan sprider sig till friska skogar med sporer. Rottickans fruktkroppar växer under mosstäcket och de producerar sporer under hela den tid av året då temperaturen är över +5 grader. En färsk stubbyta är det bästa spridningsunderlaget för sporerna. I bestånd som redan blivit infekterade av rottickan sprids svampen med mycel via rotkontakterna från ett träd till ett annat.

 

Varför har rotrötan blivit så allmän?

Sommaravverkningarna blev vanliga på 1970-talet, men bekämpningen av rotticka med stubbehandling kom igång först på 1990-talet. Rottickan sprider sig fortsättningsvis vid avverkningarna under den tjälfria tiden eftersom kvaliteten på stubbehandlingen inte alltid är tillräckligt bra.

 

Hur ska man ta rottickan i beaktande?

Den säkraste tiden att avverka är på vintern när marken är frusen. Under den tjälfria tiden förhindrar en bra gjord stubbehandling nya sporinfektioner. Man ska undvika drivningsskador eftersom svampen kan spridas också via skador på stammen och i rothalsen. Det är säkrast att röja plantskogen när temperaturen är under nollstrecket.

I energivedsgallringar ska man välja i första hand lövträdsdominerade bestånd till sommarstämplingar. Vid förröjningen lönar det sig att utnyttja snöfria köldperioder. När man förnyar en rötskadad granskog med tall eller björk hindrar man sjukdomen från att sprida sig till följande trädgeneration. Tallens rotröta infekterar även andra barrträd, så endast en ren lövskog undgår att bli smittad.  

 

Hur länge lever rottickan i en stubbe?

I större stubbar kan rottickan hållas livskraftig och infektionsduglig över 40 år efter en slutavverkning.

Rottickan bekämpas genom att man vid avverkningen behandlar stubbarna med urea eller ett biologiskt preparat av pergamentsvamp. Bekämpningsmedlet ska täcka stubbens hela yta. Man lägger till ett färgmedel i lösningen så att maskinföraren kan följa med arbetets kvalitet. Foto: Pekka Kuitunen

 

Hur fungerar bekämpningsmedlet i stubbehandlingen?

Vid stubbehandlingen kan man använda antingen urea eller ett biologiskt preparat med pergamentsvamp. Ureans effekt bygger på att stubbens yta efter behandlingen blir så basisk att rottickans sporer inte kan gro där. Preparatet med pergamentsvamp innehåller levande sporer av pergamentsvamp. I en behandlad stubbe koloniserar pergamentsvampen snabbt stubbens yta och tar växtutrymmet av rottickan.

 

Varför är det viktigt med egenkontroll vid stubbehandlingen?

Bekämpningseffekten är direkt beroende av stubbehandlingens kvalitet. God kvalitet innebär att det bildas ett minst en millimeter tjockt lager av bekämpingsmedel på stubben och att medlet  täcker stubbens hela yta. Stubbehandlingen görs vid avverkningen och skördarföraren ska hela tiden följa med arbetets kvalitet. Skogsägaren ska kunna lita på att stubbehandlingen görs omsorgsfullt.

På frågorna svarade experten på skogsvård Annikka Selander vid Finlands skogcentral.

Huvudfoto: Rottickans fruktkroppar växer dolda för ögat under mosstäcket och förnan. Det utvecklas rikligt med fruktkroppar också på undersidan av en rötskadad lump som ligger på marken. Foto: Tuula Piri.