Den samfällda skogen blickar framåt
Den tioåriga samfällda skogen i Kauhava, Kauhavan yhteismetsä, har kontinuerligt utvecklat sin verksamhet. Man har aktivt gett nya skogsägare möjlighet att komma med och tagit fram nya verksamhetsidéer. När det gäller olika sätt att samla ekologiska produkter kan den samfällda skogen betraktas som en föregångare i hela landet.
Ordföranden för Kauhava samfällda skogs förvaltningsråd Alpo Puro-Aho och sekreterare Arto Valkama har haft dessa uppgifter under den samfälliga skogens tioåriga verksamhet. Puro-Aho uppskattar hur mycket energived som kom från detta gallringsobjekt.
Kauhavan yhteismetsä är den första samfällda skogen som bildades i Finland i enlighet med den nya lagen om samfällda skogar. Den sträcker sig ut till alla delar av kommunen och vem som helst kan ansluta sin skog till den mot att få andelar i den.
Enligt Alpo Puro-Aho, som varit ordförande för förvaltningsnämnden under hela den tioåriga verksamhetstiden, fanns det några centrala faktorer som ledde till att den samfällda skogen bildades.
- Finlands skogscentrals projekt om reglering av skogsägor och samfällda skogar skapade grunden för verksamheten. Att Kauhava stad donerade 360 hektar skog som grundplåt för den samfällda skogen blev avgörande. Det var en säkerhet som lockade privata skogsägare att komma med, poängterar han.
Tanken om en samfälld skog låg Puro-Aho nära, eftersom han sedan tidigare hade erfarenhet av reglering av åkerägor. Arto Valkama, projektchef vid Skogscentralen, har varit sekreterare för den samfällda skogen ända sedan början. En aktiv förvaltningsnämnd har haft hand om den operativa verksamheten.
Förvaltningen sker helt på frivillig basis.
- Vår samfällda skog har varit förebild för många andra samfällda skogar som bildats senare, och vår ut vecklings- och utvidgningsplan lånas ut fortfarande. Man har till och med ändrat lagar på vår framställan, säger Puro-Aho.
Den samfällda skogen köper aktivt skiften hela tiden
Ägandet i en samfälld skog grundar sig på delägarfastigheter som med sina egna proportionella andelar bildar den samfällda skogens delägarlag. Den samfällda skogen betalar alla skatter och överskottet delas ut skattefritt till delägarna.
Den samfällda skogen har ända sedan början eftersträvat tillväxt. Skogsägare har erbjudits möjlighet att ansluta sig och därtill har man köpt upp skiften.
- Förvärven har gjorts enligt strikta kriterier. Skogarna ska ge avkastning inom en rimlig tid och komplettera den nuvarande fastighetsstrukturen, säger Valkama.
Att skogarna är belägna på olika håll i staden är besvärligt för skogsvården och avverkningarna. Att koncentrera arbetsobjekten till skiften som ligger åt samma håll har dock fungerat bra, enligt Valkama.
Skiftena i Kauhava samfällda skog är spridda över och utanför socknen. Enligt Alpo Puro-aho och Arto Valkama är det bra att koncentrera skogsarbetsobjekten åt samma håll i den mån det är möjligt.
För förvärv av nya skiften har man använt 10 procent av det årligen utdelbara överskottet. Delägarna har också kunnat investera i förvärv av nya skiften och för att i vederlag få fler andelar av den samfällda skogen.
När den samfällda skogen bildades anslöt sig 71 skogsägare, vars skogar uppgick till cirka 1 400 hektar. Därefter har den samfällda skogen vuxit till 100 delägare och cirka 1 900 hektar. Till en början var målet att växa till hela 4 000–5 000 hektar.
Trädbeståndets genomsnittliga volym har ökat från 89 till 100 kubikmeter per hektar och det totala beståndet från 58 000 till 188 600 kubikmeter. Den årliga avkastningen till delägarna, baserad på vården enligt skogsbruksplanen, har rört sig kring 4,5 procent.
Nya skiften har förvärvats enligt strikta kriterier och avverkningsintäkter ska vara att räkna med inom en rimlig tid. En lämplig storlek på de förvärvade skiftena har varit 5–40 hektar.
Tallbark och granskott
Den samfällda skogen har hittills sökt och kommer även framöver att söka nya förtjänstmöjligheter, av vilka de mest betydande har varit insamling och försäljning av ekologiska skogsprodukter: tallbark och granskott. Det har förutom PEFC- och FSC-certifikat även förutsatt skogsägarspecifik ekocertifiering.
- I början av år 2021 fick vi ekocertifieringen för 1 750 hektar, då en lönsam och mångsidig insamling av ekologiska produkter kräver en tillräckligt stor areal. I Södra Österbotten fördubblades den ekocertifierade skogsarealen på en gång, ler Valkama.
Processerna för att samla in både tallbark och granskott pilottestades i olika naturproduktsprojekt. På det sättet fick man bra erfarenhet och bekräftelse på att det är möjligt att driva en lönsam verksamhet.
I fjol och i år har man samlat 15 000 kg tallbark och 700 kg granskott. Avsaknaden av en lämplig partihandel visade sig vara det största problemet. Det finns köpare som har behov av mindre partier och då skulle en partihandel behövas.
- De olika kraven på ekocertifiering bör också hållas skäliga och inte stramas åt ytterligare, hoppas Puro-Aho och Valkama.
En samfälld skog är ett behändigt sätt att äga skog
En viktig fördel med en samfälld skog är att det är så enkelt att äga andelar i den, säger expert på skogsfastighetsstruktur Jukka Matilainen vid Finlands skogscentral.
- Det finns inget enklare sätt att äga skog. Som minst räcker det med att förvaltningsnämnden har rätt kontonummer att redovisa det årliga skattefria överskottet på.
- Även som ett investeringsobjekt är en samfälld skog enkel och relativt säker. Den fasta kapitalskattesatsen 26,5 procent är något lägre än vanligt i kapitalbeskattningen.
Matilainen nämner också andra fördelar med samfällda skogar. När skogarna vårdas i enlighet med skogsbruksplanen, dvs. bra, kommer det till uttryck i en stabil och återkommande avkastning och också i köpbeteendet hos de företag som köper virke.
- Samfällda skogar som regelbundet säljer virke från bra stämplingsposter är attraktiva kunder för virkesföretagen, varvid de också betalar över genomsnittspriset för virket.
Att äga andelar i en samfälld skog ökar ständigt i popularitet
Det största hindret för att utvidga samfällda skogar är enligt Matilainen att karaktären av skogsägandet ändras. Delägaren har inte längre någon särskild rätt till sin egen skog, särskilt då skogsarbeten på egen hand, avverkning för leverans och husbehovsvirke har begränsats.
- Från en samfälld skog kan man i allmänhet inte heller få någon stor, sporadisk inkomst. En privat skogsägare kan ju senarelägga avverkningar och finansiera stora anskaffningar med inkomsterna från virkesförsäljningen. Vid en affär om en andel i en samfälld skog uppkommer till skillnad från en skogssammanslutning ingen rätt till skogsavdrag, nämner han som en nackdel.
Att äga andelar i en samfälld skog ökar i popularitet och i början av 2022 fanns det sammanlagt 568 samfällda skogar, varav de flesta ägdes av släkten. Varje år bildas cirka 35 nya samfällda skogar.
De samfällda skogarna har en areal på sammanlagt 800 000 hektar och den årliga tillväxten har på senare år varit 20 000 hektar per år.
Samfällda skogar läggs ned till exempel om det inte längre finns tillräckligt med folk som kan ta hand om förvaltningen. Enligt Matilainen händer det också att samfällda skogar upplöses eller säljs till skogsfonder. Just nu pågår de första sammanslagningarna av samfällda skogar.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.