Enligt studier bedömer cirka en tredjedel av skogsägarna inte alls lönsamheten i deras skogsbruk. Detta kan leda till att man fattar osäkra eller till och med irrationella beslut, såsom att man köper en skogsfastighet till överpris eller säljer den till underpris. 

Skogsägaren bör ta reda på inkomstbildningen och kostnadsstrukturen inom skogsbruket. En bedömning av lönsamheten betyder inte att skogen ska behandlas enbart som ett placeringsobjekt. Med hjälp av bedömningen kan man få reda på vilken ekonomisk betydelse skogsbruket har.

Vad innebär lönsamhet inom skogsbruket?

Lönsamhet innebär att intäkterna från skogsbruket är större än utgifterna. Ur skogsägarens synvinkel är kassaflödet, rörelseresultatet och nettoinkomsternas nuvärde centrala indikatorer.

Kassaflödet berättar hur mycket pengar som kommer in från skogsbruket och hur mycket som går åt till skogsbruket. Med rörelseresultat avses inkomster från skogsbruket av vilka man har dragit av utgifterna. Med nettoinkomsternas nuvärde avses inkomsternas värde i nuläget, när man beaktar till exempel räntenivån och inflationen. 
 

I fjol fick man ett bättre pris för virket än under de föregående åren. Bild: Skogscentralen
 

Virkespriset och avverkningsvolymen har störst inverkan 

Enligt Naturresursinstitutet var rörelseresultatet för virkesproduktionen i privata skogar i genomsnitt 201 euro per hektar år 2024. I fjol betalades ett bättre pris för virket än under de föregående åren, vilket inspirerade skogsägarna att sälja mer virke än tidigare. Det ökade i sin tur det genomsnittliga rörelseresultatet med 14 procent jämfört med året innan. 

Om man jämför det egna skogsbrukets rörelseresultat med statistiken är det skäl att beakta den stora variationen i resultaten mellan landskapen. Det minsta rörelseresultatet per hektar var 52 euro i Lappland och det största var 370 euro i Päijänne-Tavastland. 

I ovan nämnda statistik över virkesproduktionens rörelseresultat har bruttorotprisinkomsterna och de statliga stöden för virkesproduktion beaktats som inkomster. Från inkomsterna har man dragit av skogsvårds- och skogsförbättringsinvesteringar samt uppskattade förvaltningsutgifter och övriga utgifter. 

Beskattning och bokföring – hjälpmedel för bedömning av lönsamheten

Beskattningen av avverkningsintäkter fungerar via beskattningen av kapitalinkomster och de tillhörande anteckningarna ger en god grund för att gestalta lönsamheten. Skattedeklarationen för skogsbruket som varje skogsägare utfärdar årligen är på sätt och vis en resultaträkning för det egna skogsföretaget. Med hjälp av den kan man stanna upp och fundera på om skogen var produktiv förra året eller inte. 

Det finns verktyg för att förutspå framtidens kassaflöde, av vilka skogsbruksplanen torde vara den mest kända. Ett separat bankkonto för skogsinkomsterna hjälper till att gestalta varifrån pengarna kommer och vart de går. Det förtydligar också beskattningen och kan minska risken för att man blandar ihop inkomstskatten och mervärdesskatten.

Det lönar sig för skogsägaren att följa upp utgifterna och inkomsterna för det egna skogsbruket samt prisutvecklingen. Bild: Skogscentralen
 

Livsskedet påverkar målen

Skogsägare i medelåldern och yngre kan sträva efter att maximera intäkterna från skogsbruket, eftersom de ofta har lån och andra utgifter. När man är äldre betonas återigen målen i anslutning till arvet och bevarandet av egendomen. 

Lönsamheten i skogsbruket kan hos äldre personer vara att maximera skogsegendomen för den efterföljande ägarens framtida investeringsbehov. Sättet att bedöma lönsamheten kan alltså förändras enligt livsskedet. 

Vart går avverkningsintäkterna? 

Studier visar att många skogsägare inte investerar inkomsterna som de får från virkesförsäljningen, utan använder dem för konsumtion eller amortering av lån. Endast en del överväger att investera till exempel i aktier, fonder eller placeringsbostäder. Detta vittnar om att skogsägarna har mycket olika ekonomiska mål och därför är det allt viktigare att förstå lönsamheten. 

Källor: Studien Skogsägare 2020, Naturresursinstitutets skogsstatistik