Skogsägaren har flera olika möjligheter att vårda och använda sin egen skog. Vissa begränsningar har fastställts i lag, men skogsägaren har ändå stor frihet. En av skogsägarens viktigaste rättigheter är att kunna bestämma hur den egna skogen ska vårdas och hurdana mål man vill främja i den egna skogen.  

- En allmän missuppfattning är att man är tvungen att vårda eller avverka skogen i Finland. Det finns inga sådana bestämmelser, påpekar Kaisa Laitinen, expert på skogsägartjänster vid Skogscentralen.  

Olika mål kan samordnas 

Det är enkelt att fatta beslut om användningen av skogen bara man vet vad man vill ha ut av skogen och vad som är viktigt för en själv.  

- Om skogsägaren vill låta sin skog utvecklas på naturlig väg är det helt i sin ordning. Om skogsägaren däremot vidtar åtgärder i skogen, till exempel fäller träd, ger lagstiftningen vissa ramvillkor för det. Trots det har skogsägaren stor frihet till exempel i valet av behandlingsmetoder och tajmningen, fortsätter Laitinen.  

Olika slags mål kan också samordnas, och att äga och vårda skog behöver inte alltid vara så svartvitt. I planeringen och uppföljningen av de egna skogarna har skogsägaren hjälp bland annat av tjänsten MinSkog.fi. 

- Beslut kan samordnas flexibelt så att de egna målen prioriteras och skogens förutsättningar och möjligheter kommer i andra hand. Skogsägaren kan till exempel tillämpa kontinuerlig beståndsvård i ett område, välja förnyelseavverkning i ett annat område och därtill skydda en skog med affektionsvärde i ett tredje område, säger Laitinen.  

Med stöd av allemansrätten kan man till exempel plocka svamp i skogen, och det kan skogsägaren inte förbjuda. Utan tillstånd får man dock inte till exempel göra upp eld eller samla mossa. 

Rekommendationerna i god skogsvård hjälper skogsägaren att uppnå de egna målen. I rekommendationerna behandlas olika alternativ till skogsvård och deras konsekvenser. 

- När skogsägaren gjort klart för sig vad som är viktigast med skogen, ger rekommendationerna bra, vetenskapligt baserade råd om vad det lönar sig att göra i olika slags skog, säger Laitinen.  

Skogsägaren kan välja att ansluta sin skog till skogscertifieringen. Skogscertifieringen visar konsumenter att virket har producerats på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Syftet med certifieringen är att stärka efterfrågan på finländska träprodukter på den internationella marknaden.  

Skogsägaren kan ansöka om statligt stöd för vissa skogsvårdsarbeten eller för att beskoga områden som inte är i annan användning. Också till exempel för älgskador kan ersättning sökas ur medel som fås genom jaktlicensavgifterna. Från staten kan man också få ersättning för skydd av skogen om det på fastigheten finns värdefulla naturobjekt som uppfyller kriterierna för frivilligt skydd.  

- Ett skyddsavtal kan ingås för viss tid eller permanent. Det finns olika former av skydd, beroende på objektet. Villkoren fastställs alltid separat när ett skyddsavtal ska ingås, förklarar Laitinen.  

Skogsägaren bestämmer också om rätten att jaga i sin skog och om vad som får och inte får jagas i skogen. En nybliven skogsägare kan kontakta lokala jaktföreningen för att komma överens om detaljerna. 

- Jag som är fackman brukar rekommendera att åtminstone ge tillstånd att jaga älg, eftersom älgskador kan undvikas på det sättet, säger Laitinen.  

Lagarna ger ramar för olika val 

Vilka val som skogsägaren kan göra begränsas bland annat i skogslagen och lagen om bekämpning av skogsskador. I skogslagen fastställs minimikrav på utförandet av avverkning, drivning och skogsförnyelse.  

Skogsägaren bör se till att en anmälan om användning av skog lämnas in om avverkningar. Anmälan är avgiftsfri. Den ska göras minst 10 dygn innan avverkningarna inleds och är i kraft i 3 år. Anmälan behöver emellertid inte göras till exempel om man hugger ved för husbehov.  

- Anmälan om användning av skog är en anmälan om planerad avverkning. Det betyder att avverkningen inte behöver utföras. Men om till exempel avverkningssättet byts, ska en ny anmälan alltid lämnas, tillägger Laitinen. 

Utöver anmälan om användning av skog kan en avverkning förutsätta tillstånd för miljöåtgärder från kommunen. Om sådana bestäms i markanvändnings- och bygglagen. I ett detaljplanerat område behövs alltid ett miljöåtgärdstillstånd för att fälla träd, och i ett generalplanerat område beror det på planbestämmelserna om tillståndet behövs eller inte.  

- Planläggningen kan begränsa användningen av skogen. För den som äger skog i närheten av tätorter är det bra att följa planläggningsprocesserna. Skogsägare meddelas inte alltid separat om planläggning, påpekar Laitinen.   

 

Skogsägaren ska se till att anlägga och vårda ett nytt plantbestånd. Skyldigheten att förnya skogen är en viktig del av ett hållbart skogsbruk.

Skyldigheten att förnya skog enligt skogslagen är en viktig del av ett hållbart skogsbruk. I samband med anmälan om användning av skog ska man alltid också uppge hur förnyelsen kommer att göras.  

- Vid förnyelsen ska man se till att skogen får en ny generation av träd. Det är en av de viktigaste skyldigheterna i skogslagen, säger Laitinen.  

Lagen om skogsskador syftar till att bekämpa skogsskador. Lagen ålägger bland annat att avlägsna träd från stormskadade områden och färskt virke från avverkade skogar i syfte att förebygga spridning av skadeinsekter och rotticka i riskområdena.  

- Dessa skyldigheter medför klara fördelar för skogsägaren. Till exempel har granbarkborren orsakat enorma skador i Mellaneuropa när arten spridits från stormfällda träd till friska, stående bestånd. Gamla eller enstaka stormfällen behöver ändå inte åtgärdas utan får bli kvar i skogen för att främja skogens mångfald, säger Laitinen.