Aktuellt med byte av skogsägare? – undvik dessa fem fallgropar
Ägarbyte av en skogsfastighet sker vanligtvis inom familjen. Ägarbyten är förknippade med många skattefrågor och juridiska frågor. Det allra viktigaste är ändå att beakta hur livssituationerna och målsättningarna ser ut för ägaren som avstår från skogsfastigheten och den nya ägaren.
Text: Jukka Matilainen
17.11.2026 Ägande
17.11.2026
Text: Jukka Matilainen
De största misstagen i samband med ett ägarbyte uppstår ofta genom att man skjuter upp beslut, inte inkluderar de nya ägarna i planeringen eller fäster för mycket uppmärksamhet vid beskattningen. Många problem går att undvika genom att planera ägarbytet i tid och ta hjälp av en kunnig expert.
1. Prata om skogen i tid med familjen
I många familjer har skogsägaren eller dennes make/maka i flera decennier själv skött om det som har med skogen att göra. Det händer att följande generation bara har lite information om den skog som familjen äger, skötseln av den eller dess ekonomiska betydelse.
Trots det kan avträdaren ha en väldigt tydlig uppfattning om vem som ska få skogen och hur den borde skötas i framtiden. I värsta fall planeras ägarbytet utan att höra den som ska ta över, vilket kan leda till att skogen tas över av en person som inte är intresserad av den. De framtida ägarnas avsikter och intresse för skogsägande skulle behöva diskuteras i god tid före de egentliga ägararrangemangen. Det är aldrig för tidigt att börja diskutera detta.
2. Att låta skogen gå i arv avgör inte ägarbytet
Ett alternativ är att inte göra någonting och låta skogen gå i arv i sinom tid. I det fallet händer det att man tänker att barnen nog kommer överens sinsemellan om hur egendomen ska användas och delas.
Vuxna syskon kan dock ha väldigt olika livssituationer. De har egna familjer och ekonomier, och deras intresse för skogsägande kan se olika ut. Under årens lopp kan relationen mellan syskonen också ha förändrats, och de bor inte längre tillsammans i familjen de växte upp i.
Att lämna ett arv som består av lika stora delar åt alla ser jämlikt ut, men det leder inte nödvändigtvis till ett fungerande ägande. Om en av arvingarna vill äga skog och de andra inte vill det, är det inte nödvändigtvis i någons intresse att alla får dela på skogen.

Det är bra att diskutera skogen och dess framtid i tid med familjen. Bild: Johanna Kleemola
3. Undvik att stycka av skogsfastigheten i onödan
Att dela upp en skogsfastighet i lika stora skiften mellan arvingarna kan verka som en rättvis lösning. Samtidigt är det ändå lätt hänt att en fungerande skogsbrukshelhet delas upp i för små fastigheter.
Om den nya ägaren får sin utkomst från annat håll och den ekonomiska betydelsen av en liten skogsegendom är obetydlig, kan skogen också bli mindre relevant för ägaren. Det kan leda till att skogen glöms bort och i slutändan inte ger de fördelar som ägarna önskat.
Jämlikhet förutsätter inte alltid att varje egendomspost delas lika. Det är bra att betrakta skogen som en del av familjens hela förmögenhet och fundera på vem som har de bästa förutsättningarna och viljan att äga den.
4. Besittningsrätt kan ha långvariga negativa konsekvenser
Att förbehålla sig livslång besittningsrätt kan kännas som ett bra sätt att trygga avträdarens eller den efterlevandes ställning och samtidigt överföra ägandet till följande generation. Denna lösning kan dock ha långvariga, negativa konsekvenser.
Den nya ägaren kan bli passiv eftersom det praktiska skogsbruket inte överförs till honom eller henne. Om åldersskillnaden mellan innehavaren av besittningsrätten och ägare är liten, kan det dröja väldigt länge innan den nya ägaren de facto får bestämma över sin skog. Under den tid besittningsrätten förbehålls förhindras användningen av skogsavdrag och skogsgåvoavdrag, eftersom det endast är ägaren som kan utnyttja dem. Äldre innehavare av besittningsrätt glömmer lätt bort att sköta om skogen. I värsta fall kan ägaren drabbas av demens eller någon annan situation som innebär att personen inte kan företa rättshandlingar, vilket innebär att man måste ansöka om avgiftsbelagda separata tillstånd för att använda skogen.
Besittningsrätten borde därför bedömas med tanke på hela giltighetstiden, inte enbart utifrån beskattningsintresset vid tidpunkten för ägarbytet. Om man vill förbehålla sig besittningsrätten lönar det sig att endast göra det för en viss tid, inte för hela livet.
5. Problem med att spara den sista skatteeuron
Beskattningen är en viktig del av planeringen av ett ägarbyte, men den borde inte få styra hela planeringen. Det är en fallgrop att med skattebesparingar bygga upp ett så komplicerat ägararrangemang att man inte längre själv förstår helheten.
Å andra sidan bör man känna till detaljerna i beskattningen. Till exempel finns det en tidsfrist på fem år för vidareöverlåtelse efter ett köp mellan nära släktingar. Tidpunkten för försäljning av egendom som erhållits som gåva påverkar i sin tur vilken anskaffningsutgift som används för beskattningen av överlåtelsevinsten. Även skogens värde som använts i arvsbeskattningen kan senare ha betydelse för skatten på överlåtelsevinsten om man beslutar att sälja skogsfastigheten.
Det lönar sig alltså att ta skatterna i beaktande, men vad som är ett bra ägarbyte ska inte bedömas enbart utifrån vilka skatter som ska betalas.

Före ett ägarbyte är det bra att utreda vilka avsikter den som avstår från skogen och den nya ägaren har. Bild: Skogscentralen
Helheten avgör
Det finns två problematiska ytterligheter i samband med ägarbyten. I det första fallet gör man ingenting, utan låter skogen gå i arv i sinom tid. I det andra fallet går man så långt för att uppnå alla möjliga skattefördelar att arrangemanget blir onödigt komplicerat och svårhanterligt.
Avträdarens och den blivande ägarens avsikter samt den helhet som skogsfastigheten utgör är utgångspunkten för ett lyckat ägarbyte. Först efter att dessa faktorer har utretts lönar det sig att jämföra olika former av överlåtelse och deras skatteeffekter.
Ett bra ägarbyte är inte nödvändigtvis det som innebär att man betalar minst skatt. Ett bra ägarbyte innebär att skogsägandet blir ändamålsenligt och skötseln och beslutsfattandet fungerar även i framtiden.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.