Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan
Till första sidan
Suomeksi

Öppen skoglig information ger skogsbranschen nyheter

I början av året blev skoglig information som samlats in om privatskogarna offentlig. Utifrån den öppna skogliga informationen har nya tillämpningar utvecklats som både virkesköpare och skogsägare har nytta av.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Öppen skoglig information ger skogsbranschen nyheter

Jussi-Pekka Martikainen och Antti Mattila från RoadsML håller på att ta fram en applikation för kartläggning av skicket på skogsvägarna.

20.10.2018

Text: Outi Tehomaa Bilder: Outi Tehomaa, Skogscentralen

En karta visar en avverkningsmogen skog och en skogsbilväg i närheten. Bär vägen en tung stockbil också? Och hur får man aktuell information om skicket på vägen?

Det här är frågor som Jussi-Pekka Martikainen, Antti Mattila och Ivo Berger, studerande i datavetenskap från Helsingfors, har sökt lösningar på under de senaste månaderna.

I maj vann kurskamraterna skogsutmaningen på Ultrahack-evenemanget i Helsingfors med sin idé om en applikation som kan användas för att kartlägga skicket på skogsvägarna. Efter tävlingen grundade de det egna företaget RoadsML, som ska färdigställa produkten före årsskiftet.

- Vi satsar nu på att föra projektet vidare och gör allt för att lyckas, säger Mattila.

Smarttelefoner registrerar skakningarna och körhastigheten

Idén till applikationen bottnar i öppen skoglig information som Skogscentralen samlar in, till exempel uppgifter om beståndet och ståndorter samt Trafikverkets öppna information om väg- och gatunät. Dessa data beskriver möjligheterna att göra avverkningar och var vägarna finns. Men det räcker inte med det, utan man vill att också skicket på vägarna ska visas på en karta.

- Sådan information kommer man att via mobilappar samla in av dem som använder vägarna. Vem som helst kan ladda ned appen till sin telefon, köra skogsvägen från början till slut och till sist ge en bedömning av vägens skick. På det här sättet kan vi bit för bit samla in användbar information, berättar Mattila.

Metsään Tie -mobiilisovellus

Med hjälp av skogsvägsapplikationen kan chaufförer rapportera om skicket på en väg efter körningen. Applikationen blir klar för lansering kring årsskiftet.

Vid datainsamlingen kan man också dra fördel av smarttelefonens sensorteknik och GPS-positionsbestämning. Stockbilschauffören kan lägga telefonen på instrumentbrädan och starta applikationen. Telefonens sensorer registrerar skakningar och till exempel bilens hastighet.

- Om chauffören kör långsamt och telefonen registrerar mycket skakningar, är skogsvägen antagligen i dåligt skick. Ju mer information som registreras, desto bättre kan vi precisera konditionsklassificeringen av vägarna. Artificiell intelligens och maskinläsning är till hjälp i denna uppgift.

Skogsvägens skick påverkar virkesaffärerna

Till en början producerar RoadsML vägdata för Skogscentralen. Senare siktar man på att tjäna pengar på en egen kommersiell applikation.

Martikainen och Mattila är övertygad om att aktuell information om skogsvägarnas skick intresserar virkesköpare. Skogsägarna har också lättare att sälja sitt virke om de kan visa att en bra skogsväg leder till avverkningsområdet. 

- I framtiden kan datainsamlingen kompletteras till exempel med satellitdata. Då kan man kartlägga var det lönar sig att bygga en helt ny väg. Kommuner och städer är kanske också intresserade av vilka delar av vägnätet som behöver repareras, säger Martikainen.

Skogscentralen och DataBio-projektet har hjälpt till med utvecklingen av skogsvägsapplikationen.

- Skogsvägsappen är det första konkreta exemplet på hur öppen skoglig information även kan användas för crowdsourcing, säger DataBio-projektets projektchef Virpi Stenman från Finlands skogscentral.

 

Nya tjänster och tillämpningar tas fram med utgångspunkt i Skogscentralens öppna skogliga information. Gällande anmälningar om användning av skog är ett exempel på öppna data.

Ett par hundra idéer

RoadsML är inte det enda företaget som visat entusiasm över möjligheterna med öppen skoglig information. De skogsdata som Skogscentralen samlat in blev offentliga i mars. Kort därefter lanserade Bitcomp, som är inriktat på geografiska informationssystem, sin egen WoodsApp. Med den kan virkesköpare och skogsserviceföretagare söka virkeshandels- och skogsarbetsobjekt.

Mjukvaruföretaget Arbonaut håller också på att ta fram en ny applikation som kan användas för att söka Skogscentralens öppna skogsdata med smarttelefonen. Med den applikationen kan man se var avverkningar har planerats när man rör sig i skogen, och också få information om värdefulla naturobjekt och vilken tillväxtfas bestånden är i. Applikationen testas som bäst och ska enligt planerna kunna ges ut kring årsskiftet.

DigiElmo-projektet, som leds av Skogscentralen, har medverkat i planeringen av Arbonauts applikation. Det tvååriga projektet syftar till att hjälpa företag dra fördel av den öppna skogliga informationen och därigenom utveckla nya tillämpningar för skogsägare och fackmän i skogsbranschen. Flera workshopar, kontakter och diskussioner börjar småningom bära frukt.

- I början av projektet fick vi in över ett par hundra idéer om på vilka olika sätt man skulle kunna utnyttja öppen skoglig information. Vi plockade ut de bästa och lade fram dem för ett antal programutvecklare. Ett gränssnitt för att hitta bra platser för bär- och svampplockning och en tillämpning som hjälper till att planera bra helheter av stämplingsposter är exempel på idéer som bearbetats. Den bästa idén har kanske inte ännu sett dagen, säger DigiElmo-projektets projektchef Hannu Ala-Honkola från Finlands skogscentral.

Enligt Ala-Honkola förhåller sig företagen positivt till den öppna skogliga informationen. I utvecklingsarbetet måste man emellertid ständigt tänka på hur nya applikationer kan göras ekonomiskt lönsamma. DigiElmo-projektet delar inte ut finansiering för programvaruutveckling.

- Den öppna skogliga informationen skapar nya möjligheter. Det är till fördel för hela skogsbranschen att nya tillämpningar utvecklas och informationen kommer till nytta, säger Ala-Honkola.

 

Jussi-Pekka Martikainen ja Antti Mattila

Jussi-Pekka Martikainen och Antti Mattila studerar datavetenskap i Helsingfors.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.