En timmes resa mellan hemmet och skogen

Tiina Saari har alltid älskat att tillbringa ledig tid hos sin mormor. I anslutning till den trivsamma huset på landet har det alltid funnits skog. Saari från Tammerfors började fästa större uppmärksamhet vid skogen först för ett par år sedan.

– Man har nästan tagit den för given. Den har alltid bara funnits där. Om min mamma sålde träd från något område var det tidigare "sak samma" för mig.

Skogen fick en helt annan betydelse för ett par år sedan när Saaris mamma gick bort och skogsandelarna i Jämsä gick i arv till Saari och hennes bror. Saari har blivit bekant med skogen på cirka 60 hektar. Hon erkänner att hon rentav har blivit tagen av distansskogsägandet och allt som det för med sig.

– Jag vill veta så mycket som möjligt och delta i beslutsfattandet, så jag har blivit helt uppslukad av ämnet. Att äga skog har nästan blivit en hobby, säger Saari med ett skratt.

– Under min karriär har jag arbetat som yrkeslärare, studiehandledare och speciallärare och även som terapeut och arbetshandledare, så jag hade ingen tidigare kunskapsbas om skogsägande, berättar hon.

Stora lärdomar

Saari konstaterar att hon fortfarande inte är någon expert, men att skog och ägandet av skog har blivit viktigt för henne. Det är ungefär en timmes resa till skogsfastigheten, vilket enligt distansskogsägaren är ett lämpligt avstånd.

– Den största lärdomen i allt det här har just varit att man kan vara skogsägare på så många olika sätt. Man behöver inte bo där precis bredvid skogen och stirra på den varje dag året runt.

 

Tiina Saari hör till Skogsvårdsföreningen Päijänne, som bedömer att det på vissa områden snart finns skäl att granska läget för timmerträden. – Det är bra att inget beslut vilar enbart på ens egna axlar. Bild: Outi Suoranta
 

Att äga skog och sköta ärenden på distans har också fört släktingarna närmare varandra. Den 66-åriga Saari har en skogsbrukssammanslutning tillsammans med sin bror och hans son, och i en annan sammanslutning deltar flera nära släktingar. En av delägarna är forstmästare till yrket.

– Han har varit till stor hjälp och ett stort stöd i många frågor. Att man vid behov snabbt får hjälp och sakkunskap ger sinnesro, bland annat eftersom jag inte blir ensam med att fatta stora beslut.

Nya människor

I Saaris skogar finns många olika slags områden: nyplanterade delar, ung skog och en del figurer som redan närmar sig timmerstadiet. Den ena sammanslutningen omfattar också ett naturskyddsområde.

– Mormor och mamma gjorde inte särskilt mycket med skogarna, och en del av områdena hade vuxit sig mycket täta. Vår tanke är att arbeta lugnt och metodiskt, men figur för figur, och vid behov förnya.

Saari berömmer varmt de tjänster som finns som stöd för distansskogsägare, särskilt webbplatsen EgenSkog. Saari har också lyssnat på olika webbinarier som Skogscentralen ordnat, och till exempel deltagit i utflykter och andra evenemang som ordnats av Tampereen seudun metsänomistajat ry.

– Skogsägandet har fått mig att på ett helt nytt sätt lära känna nya människor, människor som jag har många gemensamma samtalsämnen med. Det är verkligen roligt att höra andras tankar och nu vet jag vem jag kan vända mig till vid behov.

En länk till släktens historia

Som distansskogsägare kan man stöta på allt möjligt. Trafikledsverket har för avsikt att spränga ut en tunnel under jord. Tunneln ska förkorta banavsnittet mellan Orivesi och Jämsä betydligt. Och ja, byggarbetsplatsen råkar ligga just på den skogsandel som Saari äger.

– Det kommer alltså ett berg av sprängsten på vår mark, men området landskapsanpassas och vi får naturligtvis också ersättning. Jag tycker ändå att det ligger i allas gemensamma intresse att tunneln byggs.

Skogen har förändrats, precis som Saari själv, och numera går hon inte dit bara för att vara där.

– Som barn och ung visste jag precis var de bästa bär- och svampställena fanns, men senare har vissa delar sålts och till och med de närmaste platserna är jag inte längre säker på om jag minns var de ligger. Jag tror att jag till och med kunde gå vilse i vissa områden om jag gav mig ut ensam i skogen.

Enligt Saari ger skogsägandet också ett slags trygghet i livet. Det är en ekonomisk hållpunkt och en länk till släktens historia.

– Mormor ärvde en gång sin andel av sin far, och mamma ärvde sin av sin mor och sin morbror. Vem är då jag att bryta den här förbindelsen? Många andra adresser har ändrats under livets gång, men skogen har alltid varit permanent.
 

​​​​​​​

Antalet distansskogsägare ökar när befolkningen koncentreras till städerna. Bild: Sanna Talsta
 

Antalet distansskogsägare ökar i framtiden

Det finns ingen officiell definition av distansskogsägare, men Markku Lahtinen, ordförande för Tampereen seudun metsänomistajat ry, bedömer att Saari är ett utmärkt exempel på en mycket traditionell distansskogsägare.

– För mig är en distansskogsägare en person som inte bor i omedelbar närhet av sin skogsfastighet, utan kanske typiskt i en stad eller i en central tätort. Personen har så långt till sin skog att man behöver reservera minst en hel dag för ett besök där.

Etämetsänomistajien liitto, förbundet för distansskogsägare, består av lokala skogsägarföreningar. Förbundet har cirka 3 000 medlemmar som sammanlagt äger cirka 500 000 hektar skog. Lahtinen från Tammerfors är en av styrelsemedlemmarna och själv också distansskogsägare. Hans familj har 70 hektar skog i Sastamala.

– Jag tror att befolkningen i Finland kommer att fortsätta koncentreras till stadsregioner och tätorter, och att antalet distansskogsägare därför fortsätter att öka.

– Dessutom har skogsägarna i dag en ganska hög medelålder, så många generationsskiften väntar under de kommande åren. Samtidigt delas skogarna ofta upp i mindre fastigheter, vilket också kan öka antalet skogsägare.
 

​​​​​​​

Distansskogsägare har hjälp av flera digitala tjänster. Bild: Pixabay
 

Digitala tjänster som stöd

Syftet med Tampereen Seudun Metsänomistajat ry är att fungera som en sammanhållande länk för skogsägare som bor i Tammerforsregionen, att öka medlemmarnas färdigheter att sköta sin egen skog väl, att öka medlemmarnas kunskap i alla frågor som gäller skogsägande genom rådgivning, utbildning och studiebesök samt att ordna skoglig rekreationsverksamhet utifrån medlemmarnas önskemål.

Jag vill uppmuntra alla skogsägare att fästa ännu större uppmärksamhet vid skötseln av skogarna. Oavsett om de vill få bästa möjliga ekonomiska avkastning av skogen eller till exempel bevara sin skog som skyddsområde lönar det sig att utnyttja till exempel skogsvårdsföreningarnas tjänster eller tjänster från kommersiella aktörer, som det numera finns allt fler av.

Lahtinen påminner om att digitaliseringen har gjort det möjligt för varje skogsägare att via Skogscentralens tjänst MinSkog.fi få mycket exakta och nästan aktuella uppgifter om sina egna skogar, figur för figur.

– Det lönar sig att lära sig använda digitala tjänster, eftersom de sannolikt är de tjänster som kommer att utvecklas snabbast framöver. Man behöver inte vara rädd för att äga skog, det finns gott om information och kamratstöd för att sköta skogsärenden, till exempel hos de lokala skogsägarföreningarna.

Enligt Lahtinen känner de flesta skogsägare till tjänsterna ganska väl. 

– För nya skogsägare vore det viktigt att alltid i samband med ägarbyte få till exempel ett litet informationspaket om de tjänster som erbjuds.