Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Kalavverkning lämnar rum för naturen

På Mika Tuomolas kalavverkning står det rikligt med naturvårdsträd och täta buskage där skogens djur får skydd och näring.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Kalavverkning lämnar rum för naturen

04.04.2017

Text Outi Tehomaa | Bilder Vesa-Matti Väärä

Mika Tuomola från Pemar kommer nog aldrig att glömma julen för sex år sedan. Julskinkan hade precis kommit från ugnen och granen hade tagits in när en aggressiv maginfluensa tvingade hela familjen Tuomola i säng. Den dåliga turen slutade inte där. Under natten mot annandag jul drog en storm över Finland som fick takplåten att lossna och träd att falla. Tusentals hem i västra Finland blev utan el.

– På morgonen slog det mig att skogen säkert har råkat illa ut. Jag hade inte mycket kraft efter magsjukan, men jag måste ändå åka och titta. Stormen hade fällt tusentals stammar under natten och gjort en lucka mitt i beståndet. Hela vint­ern röjde jag sedan upp, säger Tuomola.

Skogsägaren Mika Tuomola stående i sitt hem med kaffekopp i handen. Vid väggen bakom honom står ett brunt skåp och på det en prydnadsuggla. På väggen hänger ett par älghorn.

Mika Tuomola vill att skogen ska vara skött och han vill också satsa på naturvården.

För ett år sedan bestämde sig Tuomola för att slutföra det som stormen påbörjade. Han tog fiberband med sig ut i skogen och började planera en slutavverkning. Hundra år gamla granar växte i svackan och det var dags att hugga dem och plantera nya plantor. Tuomola ville själv märka ut de träd som skulle sparas i avverkningen.

– Jag tänkte att jag på ett vettigt sätt måste få förnyat det stormdrabbade området. Jag lämnade rikligt med naturvårdsträd på stämplingsposten och också små underväxtgranar som ger skydd åt djuren. Jag tänkte att skogen måste vara väl skött, men jag ville ändå inte hugga bort alla träd, säger Tuomola.

 

Naturvårdsträd och utterbäck

Finlands skogscentrals Visa Mikkola som utvärderar visad naturhänsyn beundrar det kalavverkade området som badar i vårsolen. Han säger att det här är ett typexempel på hur naturen kan beaktas i ekonomiskogen. Det tycker också UPM:s skogskundsansvariga Pentti Pakarinen som var den som kom överens om slutavverkningen med Tuomola.

På området finns många fler naturvårdsträd än skogscertifieringen förutsätter. Det sparade granbeståndet skyddar bäcken i naturtillstånd och körstråket går runt det värdefulla naturobjektet.

– Bäcken besöks minst en gång per vinter av en utter. En gång har den också visat sig i viltkameran. I min skog rör sig annars också en bred repertoar av djur. Älgarna övervintrar i de här trakterna och stammen är livskraftig. Jag har också sett lodjur när jag har jobbat i skogen, säger Tuomola.

Mika Tuomola fotograferad snett nerifrån då han står intill en gran och tittar uppåt mot dess kronverk.​​​​​​​

Mika Tuomola minns den stora granen som växer intill det avverkade området från sin barndom.

Skogsägaren jagar älg och hjort tillsammans med ett lokalt gäng. På grund av hobbyn vill han sköta naturen i den egna skogen så bra som möjligt. Han har sparat många viltbuskage och ordnat vinterutfodring för hjortar så att de bättre ska klara vintern. I snön syns också färska spår efter hjort.

Tuomola njuter av att kunna jaga, plocka svamp och samla in flisved på sin egen mark som är bekant sedan barndomen.

Jordbrukaren från Pemar blev skogsägare när ett generationsskifte genomfördes på hemgården i början av 2000-talet. Då köpte han den kring 90 hektar stora skogsfastigheten av sin far. Han säger att han känner ”nästan varje träd” på fastigheten som har varit i släktens ägo sedan 1723.

 

Skogsrådgivare hjälper i naturvården

Planeringen underlättas av att man känner sin skog bra.

– Nuförtiden finns det många skogsägare som aldrig ens har besökt sin skog. Då kan det vara svårt att framföra önskemål om naturvård och i stället håller man sig till samma gamla tillvägagångssätt, säger UPM:s Pentti Pakarinen.

Han uppmuntrar skogsägare att modigt prata om de mål de har för skogsnaturen samtidigt som de kommer överens om avverkningar och affärer med virkesköpare. Många önskemål kan verkställas.

– Om man vill lämna fler naturvårdsträd är det nog möjligt. Vi har bra information om värdefulla naturobjekt på skogsfastigheterna och då bevarar vi förstås dem. Skogsmaskinförarna är också utbildade att se de här värdefulla naturobjekten i skogen.

Närbild av en penna som pekar på kartan.​​​​​​​

Visa Mikkola som utvärderar visad naturhänsyn berättar att Skogscentralen ger avgiftsfri rådgivning i naturvård i ekonomi­skogar. Skogsägaren kan boka tid hos en kundrådgivare som är specialiserad på naturvård eller utnyttja Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi som hjälp.

I MinSkog.fi ser skogsägaren naturobjekten på sin fastighet. Tjänsten ger också förslag kring skydd och vård av skogsnaturen. Under våren kommer till exempel flygekorrens föröknings- och rastplatser att läggas till i tjänsten, precis som naturskyddsområden.

– Idag förstår sig alla aktörer i skogsbranschen på naturfrågor. Det lönar sig att utnyttja det, säger Mikkola.

 

Naturhänsynen granskas

Finlands skogscentral följer upp och utvärderar naturhänsynen i samband med slutavverkningar med årliga granskningar i privatägda skogar.  I skogen kontrolleras hur väl naturvärdena har bevarats vid avverkningen.

– Bäckar, källor, små bördiga lundområden, sänkor, trädfattiga torvmarker och stup är sådana värdefulla livsmiljöer som vi tittar på. De tas idag bra i beaktande och tydliga förseelser kommer numera sällan emot, säger Mikkola.

Den som granskar naturhänsynen fäster speciell uppmärksamhet vid naturvårdsträdens placering och koncentration i grupper, landskapet och vattenvårdskvaliteten.

– Naturvårdsträden ska vara grova och helst lövträd så att de senare kan bli död ved som är värdefull för många organismer. Det vore också bra om de lämnades intill naturobjekt.

Naturhänsynens kvalitet i privata skogar har försämrats under det senaste årtiondet men fjolåret visade tecken på en försiktig förbättring. Mikkola säger att det finns råd att förbättra till exempel vattenvården.

Visa Mikkola, Pentti Pakarinen och Mika Tuomola står och pratar invid en bäck i naturtillstånd. Det är snö på marken.​​​​​​​

Mika Tuomola visar en bäck i naturtillstånd intill det avverkade området för Visa Mikkola (t.v.) och Pentti Pakarinen.

– Sågindustrin behöver virke året om. Därför måste virket avverkas och köras ut också när marken inte är frusen på objekt där marken är mjuk och skogsmaskinen riskerar lämna djupa spår efter sig. Det går att åtgärda en del av skadorna men resultatet kan vara ganska olyckligt för vattenvården.

Mikkola betonar att mycket har blivit bättre. Kunskapen om naturvärden i skogen har ökat och allt fler skogsägare förhåller sig positivt till naturvård.

Mika Tuomola antar att många skogsägare är beredda att göra mycket för naturen i sin skog bara de själva fick bestämma.

– I Finland kunde det frivilliga skyddet fungera bättre än när lagen säger hur det ska vara. Många skogsägare blir frustrerade av att de förbjuds att göra något på egen mark, säger han.

 

Så sparar och sköter du skogsnaturen

  • Bevara naturobjekten.
  • Välj ut och avgränsa naturvårdsträd.
  • Gynna blandskog.
  • Bevara viltbuskage.
  • Spara kantzoner vid beståndskanterna.
  • Spara träd som är värdefulla för mångfalden eller för landskapet.
  • Låt död ved och grova torrakor och lågor vara orörda.
  • Gör högstubbar i skogen.
  • Lämna en skyddszon kring vattendrag och småvattendrag.
  • Lämna grävavbrott och gör slamgropar när du gräver diken.
  • Utnyttja översilning när du leder vatten.
  • Lämna fågelbon och andra speciella objekt ifred.
  • Öppna upp och bevara värdefulla landskap.

Känner du till de olika sätten att förnyelseavverka?

Med förnyelseavverkning ger du rum åt en ny trädgeneration. Förnyelseavverkningen görs normalt maskinellt och det är den mest inkomstbringande avverkningen.

  • Kalavverkning Det vanligaste sättet att förnya en skog. Det passar alla trädslag och ståndorter. I kalavverkning avlägsnas det gamla beståndet i sin helhet och bara naturvårdsträd lämnas kvar. De bildar så småningom död ved som är värdefull för naturens biologiska mångfald. Efter avverkningen sås eller planteras en ny plantskog.
  • Avverkning i fröträdsställning En metod för naturförnyelse som lämpar sig för bestånd dominerade av tall och björk. Kvar lämnas 50–100 fröträd av bra kvalitet per hektar. De här trädens frön ger sedan upphov till en ny plantskog.
  • Avverkning i skärmställning Det här är en naturförnyelsemetod för granskogar och lyckas närmast på torvmarker. På området kvarlämnas 100–300 skärmträd av bra kvalitet per hektar. Den granplantskog som uppkommer under skärmträden skyddas av dem. Skärmträden minskar uppkomsten av gräs.
  • Kant- och teghuggning En avverkningsmetod som siktar på naturlig förnyelse av barrskog. Skogskanten avverkas i tegar om 25 meter. Den nya trädgenerationen kommer sedan upp av de frön som de kvarlämnade träden producerar. Denna avverkningsmetod tillämpas främst på momarker i norra Finland och på bördiga torvmarker i södra Finland.
  • Likåldrig skog En skog med bestånd i olika utvecklingsskeden. Trädbestånden sköts enligt utvecklingsklass.
  • Olikåldrig skog Bestånd där det kontinuerligt växer träd av olika ålder och storlek. Den olikåldriga skogen kalavverkas inte, utan behandlas med plock- och luckhuggning.

Avverkningarna ökar – Nu måste vi satsa på skogsnaturen

Under de närmaste åren ökar skogsindustrins investeringar i nya bioekonomi- och cellulosafabriker efterfrågan på virke betydligt. Också sågarna behöver mera virke.

Det uppskattas att avverkningarna ökar med upp till 10 miljoner kubikmeter om året. Samtidigt har finansieringen av METSO-programmet som uppmuntrar till skydd av privata skogar minskat betydligt.

– När användningen av skogarna ökar och blir mer mångsidig behöver vi också starkare satsningar på skogsnaturen. Nu är risken att naturens mångfald minskar. Ekonomiskogarnas ägare och skogsproffsen har en avgörande roll här eftersom kring 90 procent av skogsarealen i Finland är ekonomiskog, säger Matti Seppälä, ledande expert på naturvård vid Finlands skogscentral.

Seppälä påminner om att skogen också erbjuder andra värdefulla ekosystemtjänster förutom det virke som säljs. De finländska skogarna, torvmarken, det rena vattnet och luften intresserar turister.

I naturen kan man producera olika motions-, rekreations-, hälso- och upplevelsetjänster och det har uppstått helt ny företagsverksamhet.

– Numera har allt fler skogsägare natur- och miljömål i sin skog. Vi fackmän måste lyssna på de här önskemålen och hjälpa till med verkställandet av dem. Skogsägarna har rätt att kräva det.

Seppälä förnekar inte att skogsbruket har medverkat till att naturens mångfald blivit mindre. Avverkningar har minskat mängden död ved i skogen och det har lett till att många arter har blivit utrotningshotade. Markberedning och dikning har förstört många skogshönsfåglars spelplatser och försvagat vattendragens hälsa.

Experten poängterar att man känner till de här sakerna och att skogsbruket numera kan agera på ett mer hållbart sätt.

– Det finns ganska många kostnadseffektiva sätt att värna om naturen i ekonomiskogen. Naturen kan beaktas genom hela omloppstiden, från plantskogsvården till förnyelseavverkningen. Det här lyckas när man satsar på planering och verkställande.