Finska

Kemera-ansökan överraskade i all sin enkelhet

Skogsägaren Sami Paasonen ansåg tidigare att det är onödigt med Kemera-stöd som uppmuntrar till skogsvård. Men att göra ansökan i e-tjänsten MinSkog.fi var så enkelt att han kommer att ansöka om stöd även i fortsättningen.

Skogsägare Sami Paasonen skaffade sig nyligen en klabbmaskin. Ved är en bra källa till extra värme i egnahemshus.

12.02.2019

Text: Aino Ässämäki Bilder: Aino Ässämäki och Skogscentralen

Sami Paasonen som bor i Jämsä fick e-post. Skogscentralens kundrådgivare Kari Vääränen hade tagit kontakt för att berätta att uppgifter om Paasonens skogsfastighet i Keuru nu kunde läsas i tjänsten MinSkog.fi. Paasonen kände inte till tjänsten sedan tidigare och beslöt att svara på meddelandet och fråga råd.

- Vi stämde träff på Skogscentralens kontor i Jämsä, jag kilade dit och så pratade vi skogsfrågor i säkert tre timmar, berättar Paasonen om första gången han kom i kontakt med tjänsten MinSkog.fi.

Mötet hade en avgörande roll för upprättandet av Kemera-ansökan. Paasonen hade redan satt flera hektar plantbestånd i skick i sina egna skogar utan att desto mer tänka på möjligheten att få stöd för arbetet. Efter att ha surfat i tjänsten MinSkog.fi bestämde han sig ändå för att pröva på att göra en Kemera-ansökan. Det var så lätt, och ansökan gick iväg genast.

När Kemera-stödet betalades in på kontot i november kändes det som att ha fått bonus. Men den egentliga lönen för mödan väntar i skogen.

- När jag blickar ut över området jag röjt i skogssluttningen, ser jag ett fruktansvärt bra plantbestånd som jag vet kommer att växa till stockskog. Det kommer att bli den egentliga belöningen, säger Paasonen belåtet.

Sami Paasonen anser att man ska sköta om sin skogsegendom. Om det inte är möjligt, är det bättre att sälja.

 

För Paasonen är skogen en hobby och en passion. Allt började för drygt tio år sedan när Paasonen och hans fru köpte en skogsfastighet som hade ägts av fruns släkt.

- Jag visste ingenting om skogsbruk. Svärfar kom med åtta årgångar av skogstidningen Makasiini som jag började plöja igenom, berättar Paasonen om första tiden som skogsägare.

Paasonen, som under hela sin karriär har arbetet inom massa- och pappersindustrin, insåg snart att användningen av trä ökar hela tiden. Därför har han under årens lopp köpt ytterligare tre fastigheter; två i grannkommunen Keuru och en i sina hemtrakter i Kristina. Nu omfattar skogsegendomen hela 136 hektar.

- Mycket att såga, konstaterar fyrabarnspappan som har många järn i elden.

Även om skogsarbetena är en bra motvikt till lönearbetet har Paasonen bestämt sig för att i fortsättningen köpa utomstående hjälp för slyröjningen. Det finns så mycket arbete att han inte hinner göra allt själv.

Idog bearbetning av åker

Plantbestånden har vårdats utan stöd, men sin allra första Kemera-ansökan gjorde Paasonen redan som nybliven skogsägare. På den första fastigheten fanns en gammal åker som Paasonen uppfattade som värdelös. Att iståndsätta den drygt en hektar stora åkern var ett tungt jobb.

Först skulle den röjas på björk och vide av dålig kvalitet. Därefter bereddes marken och Paasonen planterade nya träd. Det växte enormt mycket gräs som skulle trampas ner varje år. Våren därpå åt sorkarna alla plantor.

- Men jag tänkte att skam den som ger sig och planterade nya granar. De gamla reste sig nog också efter skadegörelsen även om det bara fanns stumpar kvar av dem. Det ledde till att det växte två plantor på samma tuva och då måste den ena sågas bort. Till sist behövdes ytterligare bor för att återställa näringsbalansen. Men nu växer en bra plantskog på den gamla åkern, säger en glad Paasonen.

Numera får man inte längre stöd för beskogning av åkrar, men på den tiden kunde man ansöka om Kemera-stöd för markberedning och plantor. Arbetet skulle dock ha gjorts även utan stöd. Paasonen räknar inte något pris på sina egna arbetstimmar utan anser att särskilt områden med låg avkastning, som gamla åkrar, bör iståndsättas utan att spara på mödan.

Under de senaste årtiondena har de finländska skogarna vuxit bättre och bättre, och allteftersom användningen av trä ökar bör man få denna goda tillväxt att fortsätta. Paasonen vet att vården av plantbestånden, det vill säga slyröjningen, är nyckeln till skogstillväxten.

- Den som bestämmer sig för att äga skog ska också sköta den. Om någon återigen blir skogsägare till exempel genom arv men inte kan åta sig att sköta den, är det bättre att sälja. Och för den som inte orkar vänta på avkastning kan det vara värt att i stället placera i aktier, säger Paasonen som en jämförelse.

Paasonen siktar för närvarande inte på att köpa mer skog. Han är nöjd med nuläget och särskilt med det goda skicket på skogarna.

 

I privatskogarna i Finland växer varje år 100 000 hektar plantbestånd.

 

Dubbelt mer slyröjning

Mängden slyröjning i plantbestånden borde fördubblas. Det anser Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning vid Finlands skogscentral. I privatskogarna i Finland växer varje år 100 000 hektar plantbestånd fram och när det gått ungefär 5 år från anläggandet sly röjas på nästan alla ställen.

Ändå ansöks det om Kemera-stöd för tidig vård för bara ungefär en tredjedel av alla plantbestånd. Även om en del arbete utförs utan stöd förblir en stor del av plantbestånden utan slyröjning.

- Kemera-stöden finns till eftersom de gör arbetet mer lönsamt. När det gäller plantbestånd upplevs försäljningsintäkterna tidsmässigt som rätt så avlägsna, förklarar Niskanen.

I år finns det 56,2 miljoner euro att dela ut i Kemera-stöd, vilket är ungefär lika mycket som i fjol. År 2018 blev en del av denna finansiering outnyttjad och Niskanen hoppas därför att man i år ska utföra skogsvårdsarbeten mer flitigt än i fjol.

- Det är också viktigt att reparera skogsvägar. Virke lämnar skogarna året runt och därför måste också förbindelserna vara i skick, påminner Niskanen.

Förutom vård av plantbestånd och iståndsättning av skogsvägar beviljas Kemera-stöd för vård av ungskog, hopsamling av klenträd, vård av torvmarksskog och vitaliseringsgödsling. Dessutom betalas miljöstöd och stöd för vård av skogsnaturen med Kemera-medel.

 

Kommentarer
Hans Berg Korsnäs 15.03.2019 klo 18:50

Kemera stödet är nytt för mig. Vill veta mera om det.

Katarina Maris, Vasa 15.03.2019 klo 18:50

För att få veta mera om Kemera-stöd, kan du kontakta vår kundtjänst på tfn 029 432 407. På vår webbsida kan du också läsa mera om vilka arbetsslag du kan kan få stöd för och vilka kriterier som gäller för de olika arbetsslagen, https://www.metsakeskus.fi/sv/kemera-stod.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.