Den som letar svampställen har nytta av Skogscentralens öppna skogs- och naturinformation. Viktiga faktorer som ska beaktas är till exempel trädslag, ståndort och beståndets ålder. Förutom Skogscentralens material kan man ha hjälp av Lantmäteriverkets terrängkarta och flygfoton.

Programmen med geodatamaterial kräver att man sätter in sig i användningen av dem och lär sig avgränsa lämpliga svampställen ur det öppna materialet. Jarno Kinnunen upprätthåller webbplatsen Paikkatietomies och är rätt person att ge handledning i hur man letar svampställen. Kinnunen är expert på geografisk information och har svampplockning och andra naturaktiviteter som hobby.

I sin blogg Paikkatietomies (på finska) har Kinnunen sammanställt detaljerade anvisningar för hur mindre vana användare av kartor och öppna data ska lära sig hitta bra svampställen.  

Jarno Kinnunen är expert inom geografisk information. Han har nytta av arbetet även på fritiden eftersom han använder sina kunskaper för att hitta nya svampställen.
 

Så här hittar du nya svampställen

Hur lönar det sig att gå till väga för att hitta nya svampställen? Fundera först på vilka svampar du vill plocka. Kontrollera därefter i vilka skogar dessa svampar trivs.

– Olika arter föredrar olika växtplatser. Exempelvis trattkantarell trivs ofta i granskog medan barrskogskarljohan helst lever bland tallar. Det är också bra att utreda om svampen lever på fuktigare mossa eller på torr mark, säger Kinnunen.

När du har fastställt vilket trädslag och hurdan växtplats som lämpar sig för svampen är det dags att ta en titt på den geografiska informationen. Kinnunen rekommenderar svampplockare att ta i bruk ett QGIS-program.

I geodataprogrammet kan du bestämma hurdana objekt som ska sökas med det. För det behövs information om de bästa möjliga levnadsförhållandena för svampen i fråga, det vill säga växtplatsen och trädslaget ska anges som sökvillkor. Kinnunen säger att man kommer långt och kan hitta potentiella svampställen enbart utifrån dessa uppgifter. Den som vill precisera sökningen kan komplettera kriterierna till exempel med beståndets ålder. 
Efter avgränsningarna visar geodataprogrammet vilka områden som är gynnsamma för svamparna. Det sista steget är att dra på sig skorna och ge sig ut i terrängen.

– Med hjälp av geodataanalys kan man avgränsa lämpliga områden, vilket gör det lättare att hitta lämplig svampterräng. Metoden är dock inte vattentät och en god svampskörd kan inte garanteras med hjälp av geodata. Det verkliga läget ser man nog först i terrängen, säger Kinnunen. 
Den som blir riktigt biten av geodata och svampplockning kan gå ännu djupare i ämnet. Analysen kan kompletteras med uppgifter från till exempel Lantmäteriverkets höjdmodeller, nätverket av stigar i terrängdatabasen eller Meteorologiska institutets öppna väderinformation.

Bra svampställen bör man lägga på minnet

Kinnunen säger att han ofta rör sig i bekanta svampskogar eftersom många svampar brukar trivas på samma ställen år efter år. Men Kinnunen är förstås också intresserad av att leta efter nya ställen med hjälp av geodata. Han har till exempel hittat ett nytt bra ställe i närheten av Libelits där det växer trattkantareller.

Kinnunen har studerat socialgeografi och arbetat med geografisk information i över 10 år. Han talar varmt för öppen information och utnyttjar öppna data både i arbetet och på fritiden.

Men delar denne vän av öppen information med sig av svampställen också?

– Var de bästa svampställena finns håller jag för mig själv. Jag har antecknat koordinaterna men inte lagt ut dem för öppen delning, ler Kinnunen.

Under den tidiga hösten har många platser varit så torra att det funnits mycket knappt om svampar. En svamputflykt nära Joensuu resulterade i några bleka taggsvampar.